Vi flyr fältet!

Nästa helg vallfärdar halva Sverige till Göteborg - H och jag har bestämt oss för att göra tvärtom. 
 
Först funderade vi på Falkenberg, såpass att vi till och med bokade hotellrum där - men sedan kom jag på att det faktiskt är billigare att åka till Danmark. Sagt och gjort! Nu har vi bokat färjan samt två olika hotell - frågan är ju vad man ska välja. Litet B&B nära hamnen eller coola spahotellet? Vi får fundera i ett par dagar. 
 
Någon som har bott på Scandic The Reef i Fredrikshamn som kan berätta mer? 

2016: 168 - Prio ett av Emelie Schepp

Det hör inte till vanligheterna att jag läser tre böcker av samma författare under en enda månad - och absolut inte ur samma genre - och definitivt inte ur samma serie! Men nu har jag gjort det och det är för att jag är hopplöst förälskad i Emelie Schepps böcker. Läs gärna om Märkta för livet och Vita spår också. 
 
Detta är alltså tredje boken om åklagare Jana Berzelius i Norrköping. Och jag måste bara säga på en gång - vilket driv det är i boken! Både handling och språk har en fantastisk energi och det är mycket begåvat utfört. 
 
Vi följer ambulansförarna Philip och Sandra som blir först på plats vid det första mordet. En kvinna har blivit mycket svårt sargad och polisen undrar om det kan vara ett enstaka vansinnesdåd. De inser dock snabbt att de har med en seriemördare att göra, då fler personer hittas, alla stympade på ohyggliga vis. 
 
Det är massor av red herrings, massor av cliffhangers, korta kapitel och som sagt, ett makalöst driv. Jag fick slåss med mig själv varje gång det var dags att lägga ner hörlurarna  och det tog inte många lyssningar innan jag var klar. Boken kom på måndagen, på onsdagen var jag färdiglyssnad. 
 
Ja, det är så bra. Hur ska jag nu orka vänta på nästa? Det är ju precis av denna anledningen som jag sitter på böcker - jag vill inte behöva vänta. Men jag ska ge mig till tåls och jag är helt säker på att jag inte blir besviken. 

2016: 167 - Mio min Mio av Astrid Lindgren

 
 
Ingen är mer förvånad än jag över faktumet att jag inte läst Mio min Mio förut. Jag har läst början, då den fanns med i en antologi som heter Sagorna som jag hade när jag var liten. Så Bo Vilhelm Olsson och Vanadislunden och tant Lundin i fruktaffären är alltså inte helt obekanta, men jag har aldrig läst hela berättelsen. 
 
Förrän i söndags! Äntligen! Mio och Jum-Jum fick vara mina följeslagare på en varm och skångrig buss på väg till frissan, och lite grann i största allmänhet på Backaplan också. Och det är ju en helt underbar berättelse. Förstås. Och ska man lyssna på Astrid Lindgrens böcker ska de naturligtvis vara författarinläsningar, och det är detta. 
 
Så fint och så bra. Riktig och välförtjänt klassiker! 
 
Och innan du frågar - nej, jag väljer att inte ge mig in på några teorier om död och elände. Jag tar detta som en fin fantasiberättelse, så var det bra med det :-)