Säng, säng, säng...

...är inte en av mina favoritlåtar av Galenskaparna & After Shave, men det är lite så det känns nu. Jag går med andra ord och lägger mig med Lasse Anrell. Det är inte alla som får göra det minsann!
 
 
Vi hörs i augusti hörni! ;-)

2012: 84 - Carrie av Stephen King

 
Har egentligen haft väldigt lite kontakt med Stephen King. Jag ser ju sällan på film (fast tänker försöka ändra på det faktiskt), och det har bara inte blivit av att jag har läst något av honom. Som alla andra i min ålder såg jag förstås delar av mini-serien DET när den gick någon gång i mitten på nittiotalet, men annars har jag inte så mycket i bagaget. Minns att kusin E läste Lida någon gång i samma veva, men hon är tre år äldre än jag och det är viss skillnad på tolv och femton år vad gäller att läsa skräckromaner, så jag tror att jag blev snackad ur att försöka.
 
Hur som helst. Jag har uppenbarligen köpt Carrie på någon pocketraid i Väjern. Minns inte direkt att jag har köpt den, men jag plockar nästan alltid på mig ett tiotal pocketar när jag är där och ställer i hyllan här, så det är inte så konstigt. Det kan mycket väl vara något år sedan. Jag tänkte läsa den i förra veckan men tänkte att det kanske är dumt att läsa en massa skräck när jag ändå låg vaken på nätterna, men idag när vi skulle åka på road trip stoppade jag den i handväskan.
 
Jag visste egentligen inte alls vad den handlade om, förutom att alla väl har sett filmbilderna på Sissy Spacek med blod överallt... men jag hade väl ett litet hum om att det handlade om en tonårsflicka med övernaturliga krafter.
 
Och så är det. Carrie är sjutton år och skolans hackkyckling på grund av sin religiositet (och totalt GALNA mamma) och omoderna kläder. I början av boken befinner vi oss i duschrummet efter en gympalektion, när Carrie plötsligt får sin första mens. Fast hon är sjutton år gammal har hon ingen aning om vad det är som händer och blir fullständigt hysterisk. Det är nämligen ingen som har berättat om sådant för henne. Flickorna i klassen som mobbat henne genom hela skoltiden tar tillfället i akt, och börjar kasta tamponger och bindor på henne. Carrie har alltid trott att man använder mensskydd till att ta bort läppstift...
 
Hon får hjälp av sin gympalärarinna till slut, och det är i och med första menstruationen som Carrie märker att hon har speciella krafter. Hon är nämligen telekinetiker, och kan påverka föremål, flytta på dem och allt möjligt, enbart genom tanke- och viljestyrka. Det verkar som om hormonerna som släpps lös i hennes kropp i och med att hon "blivit kvinna" också släpper lös hennes otroliga förmåga.
 
Hennes mamma är övertygad om att mens är syndens straff, och att Carrie därför har syndat på något vis för att detta ska kunna hända henne. Hon tvingar henne att be vid altaret hon har byggt i huset... bland annat.
 
Så blir det dags för vårbal. Sue Snell, en av flickorna i klassen, skäms för att hon var med om mobbingen i omklädningsrummet, och ber sin snälle pojkvän Tommy att bjuda med sig Carrie. Men elaka Chris är fortfarande arg för att hon åkte dit för mobbingen och har helt andra planer...
 
Spännande från första sidan, även om man vet rätt tidigt vad som kommer att hända då berättelsen varvas med "artiklar" och utdrag ur böcker som skrivits om händelserna... men som sagt, det är spännande i alla fall. Dock önskar jag att jag hade läst den på engelska, för det var flera ord jag störde mig på där jag kunde gissa vad det egentligen stått. Boken - och översättningen - är från sjuttiotalet, och jag vet inte men jag tycker inte att "high school" ska översättas med "läroverk", faktiskt. Men det gör ingenting.
 
Sedan, ja, den är spännande, men jag vet inte om jag tyckte att den var så "skräckig" faktiskt. Det är mest blod blod blod och blod, och det berör mig inte så särskilt och absolut inte i skrift.
 
Nu häromdagen köpte jag Varsel också (The Shining), så den får komma på tur för jag tyckte att det var roligt att läsa Stephen King (eller Stefan King som en kille på ett forum kallade honom för ett tag sedan) och gör det gärna igen.

Allting blir mycket roligare om det är rosa...

 
Pappa hittade en skogsbärscider i kylen i källaren som behövdes drickas upp före september. Bäst att ta lite ansvar tyckte vi och delade systerligt.