2014: 126 - The Mystery of Mercy Close av Marian Keyes

Yes, jag tycker att Marian Keyes skriver bra böcker även om det visst inte är rumsrent i vissa cirklar (;-)) - hon är en bra historieberättare och hon har framför allt humor även när det handlar om svarta och hemska saker. 
 
Hennes böcker om systrarna Walsh (och deras mamma!) är mina favoriter, och nu är det Helens tur. Helen har alltid varit min favorit och hon levererar definitivt - trots att hon blivit vuxen och inte är fullt så tokig som förr är hon väldigt, väldigt rolig. Och skarp som bara den. Men - precis som med de andra Walsh-böckerna finns det ett djupare problem. I Vattenmelonen blir Claire lämnad och lite småalkoholiserad, i En oväntad semester blir Rachel inlagd på rehab, i Änglar lämnar Margaret sin man och i Anybody out there? behandlas död och saknad. I Mercy Close är det depression. 
 
I alla fall. Helen har startat sin egen detektivbyrå, och blir anlitad av sitt ex då en före detta pojkbandsstjärna under hans management försvinner spårlöst strax före en serie återföreningskonserter. Vad kan ha hänt? 
 
Parallellt är Helen tillsammans med underbare Artie... och hans barn. Och exfru. 
 
Och inte nog med det - hon står på gränsen till ett stup rakt ner i ett nervsammanbrott. 
 
Så, det är spännande, det är roligt, men även väldigt rörande och varmt. Mammy Walsh är en briljant komisk kreation (och man får ett smakprov på e-boken Mammy Walsh's A-Z of the Walsh Family i slutet! Tyvärr verkar det bara gå att köpa den till Kindle, och det har jag ingen). 
 
Bäst hittills? Nja, jag tycker nog att Annas historia i Anybody out there? är bättre. Eller... nej, jag vet inte. Men det är tydligt att Keyes har blivit bättre och bättre med åren! 
1 Anna A:

skriven

Gillar också Keyes, tycker nästan denna är den bästa hittills.

Svar: Jamen det måste jag nog hålla med om faktiskt. Anybody out there? är också riktigt bra, men denna är bättre.
Anna

Kommentera här: