2016: 113 - Min fantastiska väninna av Elena Ferrante

   
 
Äntligen har jag också läst Ferrante!  
  
Och jag gjorde något jag aldrig har gjort förut - bytte både språk och medium under läsningen. När jag hade läst ungefär halva på engelska kände jag att det gick för långsamt för mig, jag kan inte säga varför för jag tyckte verkligen om den - så jag bytte till den svenska ljudboken istället. Och det gick ju utmärkt det också. 
 
Jag förstår verkligen varför dessa böcker - The Neapolitan Novels - har blivit så omtalade. Dels för att en pseudonym som ingen känner till alltid startar en massa prat, men även för att det är en så fin berättelse om vänskap, barndom, kärlek och andra väsentliga saker här i livet. 
 
Berättaren heter Elena - men om det är en självbiografisk berättelse kan vi omöjligt veta. Berättelsen handlar om hennes barndom i fattiga, våldsamma Neapel, tillsammans med bästa väninnan Lila, som hon träffar redan i småskolan. Redan under denna relativt korta period - boken slutar när flickorna är i tonåren - händer det mycket. Elena har förmånen att få läsa vidare medan Lila måste börja jobba i faderns skoföretag, och på den vägen är det. Tävlingar, hävdanden och allt däromkring - kantat av patriarkat, våld och bråk. 
 
Jag har inte bestämt mig för om jag ska fortsätta att läsa romanerna på engelska, jag har dem på plattan - eller helt enkelt vänta in de svenska översättningarna. Det är inte omöjligt att jag väljer det senare alternativet. 
 
Jämförelsen med Silvia Avallone blir ju självklar - två flickor i post-Mussoliniska Italien - och den håller. Det blir väldigt spännande att få reda på vad som händer - boken inleds nämligen med att Lilas son söker upp Elena för att meddela att Lila är försvunnen - då är de i sjuttioårsåldern. 
 
1 MissMagic:

skriven

Åh är så sugen på dessa! Måste bli lästa snart alltså :)

Svar: Ja, jag förstår hajpen! :D
Anna

2 Klimakteriehäxan:

skriven

Låter ju riktigt spännande!

Svar: Ja! Det ska bli väldigt intressant att få se vad som händer.
Anna

Kommentera här: