2016: 248 - Kranvridarna av Karin Brunk Holmqvist

 
 
Man vet vad man får med Karin Brunk Holmqvist - rara, ganska korta berättelser om äldre människor på Österlen. Och så även i Kranvridarna, som fått sitt namn efter damernas vinklubb. 
 
Förlaget skriver: 

"Spjutstorp sörjer sin nedlagda affär och kommunen har meddelat att sista bussen stannar vid årsskiftet. Men ortsbefolkningen tänker inte ge upp, Spjutstorp ska finnas kvar på kartan.

Edit har gått i pension och sköter hushållet åt brodern Hjalmar och sig själv. Tillsammans med väninnorna Gudrun, Carita och Kerstin har hon en vinklubb, Kranvridarna. Trots minst sagt olika förhållningssätt till vin är träffarna månadens höjdpunkt. Särskilt viktiga blir de för Edit när Hjalmar plötsligt börjar ränna ute på nätterna samtidigt som grannen Greta beter sig allt märkligare…"

Och visst är det trevlig läsning! Inte tu tal om saken, det är mysigt. 

Men jag har en invändning, som retar mig ganska mycket ju mer jag funderar på den. Gubbarna och tanterna här är runt pensionsålder, vissa lite yngre (Hjalmar jobbar ännu) och vissa ganska precis 65 där - Edit har nyss gått i pension, till exempel. Men de är så gamla allihop! Inga av personerna jag känner i den åldern (mina föräldrar, till exempel,deras vänner, folk på jobbet...) är ju tillnärmelsevis så gubbiga och tantiga som personerna i KBHs böcker. Förstår ni hur jag menar? Dessa uppför sig som 85+:are. Jag har inget bra exempel just nu, tyvärr, men jag kanske kommer på något. 

Först tänkte jag att jag kanske hade missförstått det, och att boken kanske utspelade sig för längre sedan? Men nej, de har ju bag-in-box-vin - och det står ju faktiskt 2014 på framsidan. Andra tidsmarkörer bekräftar också detta. För ni vet - förr var ju 65-åringar mycket äldre än de är nu. Både psykiskt och fysiskt, får jag en känsla av. Vi är ju friskare nu, men det finns folk i min släkt som garanterat var gubbar och tanter redan vid 50 sådär. 

Men, visst - helt okej! Inte lika rolig som Potensgivarna eller Villa Bonitamen en trea är det ändå. 

Kommentera här: