På andra sidan förlåtelsen av Thordis Elva med Tom Stranger

Jag satt och lyssnade på ett avsnitt av Mellan raderna med Jihde och Öhman häromveckan under en mycket administrativ eftermiddag på jobbet, och de pratade om just denna, På andra sidan förlåtelsen. När jag kom hem låg den i postfacket! Tack så mycket Forum för boken.  
 
Jag förstod av Peppe Öhmans beskrivning att det skulle bli en problematisk bok att läsa. Det stämde. Premissen är som följer: Thordis Elva blev våldtagen av Tom Stranger, som hon då var tillsammans med, när hon var sexton år och oerhört berusad efter en fest. Han är australiensare och var utbytesstudent i Reykjavik vid tillfället. Strax efter avslutade han förhållandet och flyttade tillbaks till Australien. 

Ett antal år senare tar Thordis upp kontakten med honom, de mailar fram och tillbaks i åtta år innan de till slut bestämmer sig för att ses, på neutral mark - halvvägs mellan Sydney och Island blir Kapstaden. Världens våldtäktshuvudstad, som de säger - ironiskt nog. 
 
Det är en sorts växlande form, dels Thordis beskrivningar av det förflutna, av brottet, och om nutiden, om hennes familj därhemma och om tiden de spenderar i Kapstaden. Dels är det Toms anteckningar ur hans resedagbok, samt en del mail och liknande. Allt väl så länge - det är jobbiga berättelser, förstås, och jag kan inte förstå resonemangen - men jag har inte tolkningsföreträde här. 
 
Viktiga saker som tas upp: det är aldrig kvinnans fel att hon blir våldtagen, även den snälle tjusige utbytesstudenten kan vara en våldtäktsman, våldtäkter handlar om makt, inte sex. Det är bra. Och kanske kunde det ha stannat vid resonemangen om brottet, om deras diskussioner, om de olika minnena och upplevelserna och om att förlåta och gå vidare. Nu är det uppblandat med otroligt poetiska miljöbeskrivningar och reseskildringar och jag förstår inte. Detta är inte en berättelse som bör fluffas upp tycker jag, snarare tvärtom. Den hade varit fantastisk om den var mer saklig och rak - nu är den delvis lysande och superviktig, delvis för flaxig. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här - eller så kan man lyssna på den på Storytel. 
 
Här finns Peppes recension på Bokhora, som jag faktiskt inte hade läst innan jag skrev detta men jag ser att vi reagerade på ungefär samma saker. 

Kommentera här: