Cyankalium och champagne av Agatha Christie

 
Jag trodde att jag hade läst denna förut, fast under ett annat namn - men det visar sig att det var en annan Agatha Christie som innefattar cyankalium och champagne jag tänkte på. My bad! De bytte ju namn på en hel del titlar från utgåva till utgåva förr och ja, jag trodde inte att riktigt samma modus operandi skulle förekomma i två stycken. Men jodå! 
 
Här är varken Miss Marple eller Hercule Poirot inblandade, utan den räknas som en av Överste Race-romanerna - han spelar dock ingen större roll egentligen, men det var en trevlig bekantskap! Det är tydligen han som är "huvudperson" i Döden på Nilen också, som jag ännu inte läst. 
 
För ett år sedan, på Alla Helgons Dag, satte sig sju personer ner för att äta middag på The Luxembourg, en tjusig restaurang i London. En av de sju kom inte från bordet levande - man tror att den unga, vackra Rosemary Barton begick självmord på grund av depression efter en influensa. (Alltså va?) Hennes yngre syster Iris ärver hela förmögenheten som Rosemary i sin tur ärvt av en farbror. Rosemarys änkeman George är förstås förkrossad - och han tror inte att det var självmord. 
 
Därför sammankallar han till ännu en middag, exakt ett år senare, med en helt egen agenda och plan. Men kommer det verkligen att fungera? Kommer han att få reda på sanningen? 
 
Spännande hela vägen - med en tydlig Christie-touch och en ganska rolig ordlek som jag inte kom på förrän i efterhand... det är så befriande att läsa dessa gamla deckare tycker jag, utan en massa poliser och mobiltelefoner. Blir nu mycket sugen på att läsa mer Christie under min sista semestervecka! 
 
 
 
Boken verkar inte finnas i tryck på svenska just nu - min kom från en loppis - men den engelska utgåvan av Sparkling Cyanide finns att köpa här eller här

Kommentera här: