Hemmet av Mats Strandberg

Jag är ingen stor läsare av skräck - eller fantasy, eller science fiction, eller saker som är för övernaturliga. Men jag älskade Färjan och har således längtat efter att Hemmet äntligen skulle komma ut så jag fick sätta tänderna i den. Och jag blev absolut inte besviken. 
 
Vi befinner oss på en liten ort utanför Kungälv. Joels mamma har just drabbats av en stor stroke, och det är dags för henne att flytta till ett demensboende. Joel, som inte varit tillbaks i hemorten särskilt ofta sedan han flyttade och hamnade i dåligheter i Stockholm, är mycket ambivalent till moderns flytt men förstår att det är den enda raka lösningen. 
 
Det visar sig snart att Joels barndomsvän Nina arbetar på boendet dit Monika ska flytta. De stod varann mycket nära förr, Monika var som en extramamma för Nina och hon drabbas hårt av att se den äldre kvinnans förändring. Men det är inte bara demensen som förändrar henne. Kort efter att Monika flyttar in på boendet börjar underliga saker hända. Märkliga fläckar på väggar och i tak, och människor som verkar veta saker de absolut inte borde... 
 
Det är hela tiden lågmält och kusligt snarare än blodigt och häftigt - det gör det hela ännu mer skrämmande. Och skräcken som onekligen drabbar läsaren - den om att förlora sig själv - blir bara starkare och starkare. 
 
Precis som i Färjan tycker jag att den största behållningen är människorna, socialrealismen och det fina porträttet av vårdpersonal som verkligen bryr sig (och kritiken mot boenden som tänker på vinst och kostnader). Det är så krypande kusligt och miljöerna är så väl beskrivna att jag kan känna lukten av desinfektionsmedel och kokta grönsaker. Otroligt skickligt. Mycket, mycket bra. 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här
1 Vargnatts bokhylla:

skriven

Ska börja på den nu!

Svar: Hoppas du gillade! Får kika in hos dig och se om du läst klart senare idag :-)
Anna

2 Pernilla:

skriven

Jag blir så glad. Jag har inte läst denna men har sneglat på Färjan hur länge som helst! Det blir en beställning idag!

Svar: Åh vad kul, hoppas du gillar!
Anna

Kommentera här: