Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout

Det känns som om jag har läst mycket om familjehemligheter och livslögner under denna vår och försommar - här är en till, men en ganska annorlunda sådan. Det var månadens bok hos Bokbubblarna, och här kan ni läsa Annas inlägg om vår träff och diskussion! (Jag hade svår prestationsångest inför att presentera valen för månaden för omröstning, och är således lättad över att de allra flesta tyckte om den! Nu är jag över den tröskeln ;-)) 
 
Lucy ligger på sjukhus. Man vet inte vad det är för fel på henne, men något har gjort att hon inte återhämtar sig som hon ska efter en operation. Hon har man och barn därhemma, men hon vill ha dit sin mamma. I deras samtal om människor från förr får vi ta del av minnen, både traumatiska, svåra och då och då, fina. 
 
Man förstår att det finns en mörk hemlighet i familjen, men den avslöjas inte explicit. Det är dock inte så svårt att fundera ut symboliken med ormar och instängdhet - men våra idéer om vem minnena gäller gick isär något i samtalet. 
 
Otroligt komplicerat - förhållandet mellan mor och dotter, alltså - boken är egentligen inte alls svår. Visst är den stundtals otroligt intensiv, det är inte riktigt en bok att sträckläsa då somliga partier kräver en viss tid att smälta och fundera på. Men den är föredömligt kort och väldigt väl avvägd - en bok behöver inte vara lång och tung för att innehålla precis allt. Mycket bra - jag kryssar "En gul" i Sommarbingo 2017. (Ja - jag ska lägga upp bingobrickan här strax!)  
 
 
Annas länk ser ni ovan, Just nu just här har också skrivit! 
 
Boken finns att köpa här eller här
1 Anna:

skriven

Nu har det gått några veckor sedan jag läste och det här är faktiskt en roman som hänger kvar ordentligt. Jag funderar på att läsa om den, vilket händer väldigt sällan. Det är så mycket bortom texten som jag skulle vilja försöka lista ut. Jag missade ng en hel del när jag läste första gången.

Kommentera här: