De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru

Jag har varit väldigt ambivalent kring om jag ville läsa denna eller inte. Dels blir jag ibland lite avtänd av sådant som "alla" läser på en gång, vilket definitivt var fallet med denna. Dels drar jag öronen till mig lite grann när det handlar om tidsresor och fantastik. Men så sa det pang i helgen som gick och jag bestämde mig för att ge den en chans. Och ja, det är jag väldigt glad för. 
 
Men det känns svårt att skriva om den, så jag ska inte bli så långrandig, faktiskt. 
 
I berättelsens mitt står en ung kvinna som befinner sig på en rättspsykiatrisk klinik i Göteborg. Hon var inblandad i ett terrordåd ett antal år tidigare, mot en seriebutik i stan som hade bjudit in en tecknare som karikerar islam. En författare kommer till kliniken då hon bett om att få tala med honom, och då ger hon honom en berättelse hon skrivit och förklarar att hon kommit från framtiden för att berätta om hur det kan bli. 
 
Berättelsen hon ger honom är en mycket mörk dystopi, där den som inte skriver på ett medborgarkontrakt och svär "trohet" till Sverige varje år sätts i reservat, där de tvingas äta fläskkött och se kränkande filmer. Alla med utländskt påbrå måste alltid bära pass på sig och mycket av det vi tar för givet idag är förbjudet i framtiden. 
 
Jag vet i ärlighetens namn inte riktigt om jag förstår hela berättelsen. Antagligen gör jag inte det, och det kanske inte riktigt är meningen heller. Men något som är säkert är att den sätter igång tankarna och är nästintill beroendeframkallande. Det är skrämmande och så oerhört trovärdigt - vilket naturligtvis gör det ännu mer skrämmande. 
 
Många tippar på denna som vinnare av den skönlitterära kategorin av Augustpriset, och det skulle inte förvåna mig om det stämmer. Jag kryssar "nej, den vill jag INTE läsa" i Höstbingot - men nu är jag väldigt glad att jag gjorde det. 
 
 
Läs gärna mer hos till exempel enligt O, Fiktiviteter och Just nu, just här. Boken finns att köpa här eller här

Kommentera här: