Ge mig arsenik av Klara Krantz

Annette tipsade om Klara Krantz nya bok, Under odjurspälsen, sist vi sågs - och när jag skulle reservera den på bibblan såg jag att Krantz har skrivit en bok tidigare och blev då genast tvungen att läsa den först. Jag är hopplös med det där, är det en ny författare så vill jag läsa allt, i rätt ordning, innan jag ger mig på boken jag faktiskt tänkt läsa. Men det finns väl värre saker i livet... 
 
Elisabeth är femton år, ganska präktig, bor i förorten. En dag åker hon in till Stockholm för att köpa en ny dagbok - den gamla går inte att skriva i längre på grund av allt som hände när hon slutade skriva i den. Och när hon kommer hem igen har hon snattat en fantastisk anteckningsbok, sett Håkan Hellström framträda i en skivbutik och bytt namn till Elsa. Nu ska hon nämligen bli författargeni. Nu är det bannemig dags att göra upp med allt och alla - särskilt före detta bästisen Katrina, som var den som svek. 
 
Elsa - eller Elisabeth - har aldrig riktigt gillat musik förut, men efter att ha lyssnat på Håkan blir det som en drog för henne. Hon får kontakt med en lärare på skolan, Anders, som lär henne om Broder Daniel och annat matnyttigt - det var så skönt att mina faror inte besannades, tyvärr blir man lätt lite nervös när lärare bjuder hem unga kvinnliga elever men nej, bra balansgång där. 
 
Överhuvudtaget är det en ganska balanserad bok. Elsa har svårt att smälta sveket som jag nämnde tidigare, liksom föräldrarnas separation och flytten från Mörbylånga till Stockholms utkanter, men hon har det liksom ändå ganska bra. Det är lite skönt som omväxling, ibland blir ungdomsböcker så otroligt mycket misär. Tycker också att det, på något sätt, är intressant att författaren valt att placera Elsa och hennes syster hos varsin förälder utan att lägga särskilda värderingar i det. Elsa och systern Sara är där de vill vara, det behöver inte vara så dramatiskt det heller. 
 
Riktigt bra bok! Men ingenting för Håkan-hatarna. Det blir nämligen rätt mycket Håkan. Jag kan bara första skivan och lite från andra, så det var ju skönt att det inte var för mycket nytt och modernt för den här gamla kulturtanten. Mycket charmigt och trevligt! 
 
 
Läs gärna mer hos enligt O och ...och dagarna går. Boken finns att köpa här eller här

Kommentera här: