Down under av Johan Ehn

 
 
Även Johan Ehn hade jag nöjet och äran att lyssna till på Bokmässan, i samtal med bl.a Hampus Nessvold om den (o)moderna mansrollen. Mycket intressant. Detta är hans debutroman, som till stor del är självbiografisk. 
 
1997 bestämmer sig Jim för att det är dags för en förändring. Hans farbror med familj bor i (på?) Nya Zeeland, och dit skall han styra sin kosa. Nu, äntligen, ska han kunna vara sig själv. Börjar jobba och skapar sig en egen tillvaro. Men så blir det förstås inte - när familjen lyckas få reda på att han är homosexuell blir han utslängd - faster släpper av honom utanför ett vandrarhem och han får klara sig själv. 
 
I kombination med denna berättelse får vi flashbacks till Jims barn- och ungdom och hans kamp för att få reda på vem han faktiskt är. 
 
Det är smärtsamt och ångestfyllt och kryper under huden - men trots det livfull och flytande. Jag gillar inte alla onödiga engelska repliker, det känns inte alls naturligt efter ett tag - men man vänjer sig. Jag förstår ändå inte poängen med det. Men utöver det är det en strålande bok som tar upp viktiga ämnen, och jag tror att John Ehn kan utvecklas och bli ännu bättre. 
 

Kommentera här: