Glappet av Christina Herrström

Jag såg aldrig Glappet när det gick på tv på 90-talet, men några av mina kompisar gjorde och tyckte väldigt mycket om det. Finns på Öppet Arkiv, men jag fick för mig att jag borde läsa boken först. Insåg sedan - förstås - att boken skrevs baserad på tv-serien snarare än tvärtom men strunt samma, nu kan jag i alla fall se serien med någon sorts gott samvete. (Det var Christina Herrström som skrev manus till serien, för övrigt - och det är även hon som skrivit Ebba och Didrik.) 
 
Jag visste lite grann om vad det handlar om - två unga tjejer som får ihop det med två äldre advokater som heter samma sak i förnamn. Visste dock ingenting om inramningen, som alltså är som så att Ella går i gymnasiet och bästa vännen Josefin har hoppat av och jobbar på porslinsavdelningen på ett av stadens varuhus. Där kommer en man in en dag, han ger Josefin sitt nummer och vill att de ska äta lunch tillsammans. De börjar dejta och efter ett tag börjar Ella följa med och träffa mannens vän och kollega. Båda männen är förstås gifta och de har inte alls samma romantiska planer som Ella och Josefin har. 
 
De ska nämligen inte bli som sina föräldrar. De ska bli något, de ska vara oberoende och självständiga och våga tro på kärleken - men ett av glappen i deras liv är det emellan deras manifest och det verkliga livet. Ett annat glapp är det emellan barndom och vuxenliv - och förstås, åldersglappet mellan dem och männen. 
 
Jag tycker att det hela är lite ojämnt. Det finns vissa bitar som jag inte riktigt förstår poängen med, och slutet gjorde mig först fullständigt vansinnig och sedan lite imponerad. Jag älskar vissa delar, när Ella och Josefin planerar och smider planer, men vill i nästa sekund dänga till dem med varsin kudde och säga åt dem att skärpa sig. 
 
Underhållande - ja. Tror jag att serien är bättre? Ja, det är jag faktiskt nästan övertygad om. Boken finns hur som helst att köpa här eller här

Kommentera här: