Dag 4: Sex stopp på Normandiekusten

Igår var en sådan där otroligt intensiv dag - vi åkte från Caen klockan 8 och kom tillbaks ganska precis klockan 19, efter att ha gjort inte mindre än sex stopp under dagen. Och inget av dem kändes för kort eller stressat heller! De är verkligen planeringsproffs, de som arrangerar sådana här resor. 
 
Vi startade på tyska krigskyrkogården, för som guiden sa - ska man åka till den amerikanska kan man faktiskt åka till den tyska också, för att få lite perspektiv. Det var dessutom helt rätt att se den tyska, mycket mer anspråkslösa, först. Otroligt stämningsfull. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Monumentet uppe på kullen är gjort i vulkanisk sten och under varje grupp med svarta kors är fyrahundra soldater begravna. 
 
 
 
 
Efter detta åkte vi till den lila byn St. Mère Église, där en fallskärmsjägare vid namn John Steele fastnade i kyrkspiran på väg ner under landstigningen, och blev hängande där i två timmar. Han "hänger kvar", och här finns även ett stort (USA-finansierat) museum som heter Airborne och som handlar om landstigningen ur USA:s perspektiv. Mycket påkostat, mycket Reagan. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En klänning gjord av fallskärmstyg av civila kvinnor i St. Mère Église. Sedan tittade jag på blommor och gick i butiken för all denna död gör mig trött. 
 
 
 
 
 
 
 
Och sedan gick jag på kaffejakt och spanade på och i kyrkan. Notera fönstret - det är Jungfru Maria och en massa soldater! 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nån från Göteborg har öppnat frisersalong bakom kyrkan... kom ihåg att museet heter Airborne! 
 
 
Jag köpte en bok, kan vara bra övning. Det går rätt bra med språket får jag säga. 
 
Efter detta besök åkte vi till Pointe du Hoc, där soldaterna skulle klättra upp trettio meter för vertikala klippväggar. Man blir helt förvirrad där, för det är så oändligt vackert men med en så mörk historia. Otroligt. Här kommer en miljon bilder på Atlanten, för sån är jag. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Härifrån åkte vi till Omaha Beach, där vi hade picnic i en rondell (jag skojar bara lite, bussen stod faktiskt parkerad i en rondell). 
 
 
 
 
 
 
Chauffören och reseledaren handlade till alla och så satt vi i gräset och svettades (och gjorde upp badplaner!). 
 
 
 
Härifrån till den amerikanska krigskyrkogården som är gigantisk och extremt stor. Och påkostad på gränsen till prålig, ursäkta mig men det är sant. När vi gick där och det var en miljon grader varmt trodde jag att det började brinna någonstans för det kom som tjock rök över hela fältet - det var dimman som rullade in! Riktigt häftigt faktiskt och det blev mycket svalare på bara ett par minuter. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sedan åkte vi, trötta, möra och varma, till Arromanches - en kuststad som känns som Normandies svar på valfri turistort med trehundra affärer som säljer samma sak till för höga priser. 
 
 
Jag nöjde mig med en Orangina vid la plage, parce que je me sentait très fatigué och ville verkligen bara komma hem till hotellet! 
 
 
Även gårdagens restaurang kunde göra en god alkoholfri cocktail! Här grapefruktsjuice, passionsfrukt, hallon och citron. 
 
 
Telefonen fick ett litet spel under middagens gång så jag fotade bara förrätten ;) Men den var god och det var konversationen vid bordet också. Men oj, vad skönt det var att komma "hem" och duscha och tvätta håret och krypa till sängs! 
 
 
Nu åker vi mot Bayeux och tapeten, därefter Mont St. Michel och sedan mot St. Malo! Ha en fin tisdag <3 

Kommentera här: