Jerusalem av Selma Lagerlöf

Jerusalem var bok nummer två i bokcirklarna som hålls i Stadsbibliotekets regi nu under våren. Den gavs ut i två band 1901 och 1902, men vi läste båda två till en träff. Det är en ganska mastig volym, och jag ska villigt erkänna att jag inte minns vartenda ord, såhär någon månad i efterhand. 
 
Jerusalem är baserad på en sann historia, om väckelsevågen som drog igenom Mellansverige under det sena 1800-talet, när en grupp bondfolk från Nås socken i Dalarna emigrerade till det förlovade landet. Vi följer en hel hög Ingmar - det är Lill Ingmar och Stor Ingmar och Stark Ingmar och Ingmarsson hit och dit - inte helt lätt att hålla reda på dem, men lite smått komiskt på sina ställen. När en kvinna från bygden återvänder från Amerika med sin nye make och han lyckas bota en förlamad kvinna ansluter sig fler och fler till deras sekt, och första delen slutar med avfärden till Jerusalem. Citatet från barnen som avslutar volymen är vida känt "Vi bryr oss inte om att fara till Jerusalem. Vi vill gå hem." 
 
Andra volymen berättar om livet väl i Palestina, om anslutningen till The American Colony (som finns kvar än idag men numera sköter hotellrörelser) och om livet där borta. Relationer, konspirationer och återtåg... 
 
”Här är det, som katoliken talar illa om protestanten, metodisten om kväkaren, luteranen om den reformerte, ryssen om armeniern. Här smyger avunden, här misstror svärmaren helbrägdagöraren, här tvistar den renlärige med kättaren, här övas ingen miskund, här hatar man för Guds högre äras skull varje människa."
 
Fantastiskt, förstås - men väldigt långt och lite rörigt på sina ställen. Jag är dock väldigt glad att jag har börjat läsa Selma! 
 
 
Boken finns att köpa här eller här
 

Kommentera här: