Spådomen: en flickas memoarer av Agneta Pleijel

 
Två av mina bokcirklar ansökte om att vara med som jury till Sveriges Radios romanpris i år - konkurrensen var stor och vi kom inte med, men när jag fick reda på att vi var med i racet kände jag att det kunde ju vara bra att läsa några av böckerna i förtid, i alla fall, så det inte blir panik om vi nu blir utvalda. En av årets titlar är Agneta Pleijels Doften av en man - men ska jag läsa den måste jag ju läsa den som kommer före, vilket alltså är Spådomen: en flickas memoarer.  
 
Den utspelar sig i delvis i Stockholms förorter, delvis i USA och delvis i Lund och täcker tiden 1940 till 1960 - författarens tjugo första levnadsår. Det handlar mycket om förflyttning, om konflikt, om kärlek och ambivalens och vaghet. Och om spådomen, som berör faster Ricki som är en kul karaktär. 
 
Jag tyckte att den var ganska tung, men jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. Jag upplevde liksom ingen ordentlig läsglädje, jag längtade inte efter att plocka upp den, jag ville bara komma igenom den men jag ville liksom inte riktigt heller. Ibland är man ju i fel sinnesstämning eller så att säga på fel plats för en viss bok - här undrar jag lite om jag helt enkelt inte är intellektuell och smart nog för texten, för vi klickade verkligen inte. Jag kan förstås uppskatta att det är en välskriven bok och att den spelar en stor roll i den kontemporära svenska kvinnliga litteraturen - men någon annan får gärna läsa den. 
 
Dock ska det sägas att jag läste Doften av en man, trots att denna inte direkt gav mig mersmak - och den tyckte jag hemskt mycket om! Mer om den inom kort. 
 
Boken finns att köpa här eller här

Kommentera här: