Spjärna mot udden av Christine Falkenland

Igår kväll hade vi bokcirkelträff med tema Christine Falkenland - alltså så fritt och enkelt som det kan bli - läs något valfritt! Någon hade läst den nya, Själasörjaren, någon hade börjat men lagt av. Någon hade läst Sfinx och någon hade lyssnat på Miserere, en bit tonsatt lyrik. Jag bestämde mig för Spjärna mot udden för några veckor sedan då den var lagom i format och utspelar sig i samtiden - jag är inte alltid jättebra på historiskt så det kändes säkrast så. 
 
Eva har flytt Sverige och sitt äktenskap. Hon och maken försökte utforska sin sexualitet i ett öppet förhållande, men det resulterade i att maken hittade en ny permanent partner. Nu söker Eva bekräftelse och förälskelse, utan slentrian och åldrande. Själv är hon en sorts övervintrad vamp bakom en mask av smink och hårförlängningar. 
 
Hon dras till transsexuella kvinnor som en form av reaktion mot modern som nu är död, hon utforskar på något vis könsbegreppen genom detta och det är så otroligt fascinerande. 
 
Namnet på journalisten som skrev recensionen i Hallands Nyheter har tyvärr fallit bort, men hen skriver: "Denna historia om demimondens ålderdom är inte bara en raffinerad och fascinerande psykosexuell fallstudie och genusundersökning."  - och det är på pricken. Språket är strålande, både när det är realistiskt och lyriskt och ja, jag är imponerad. Detta är min första kontakt med Falkenland utöver när hon läste ur Själasörjaren på biblioteket för ett tag sedan och jag kommer absolut att läsa mer. 
 
Boken finns att köpa här eller här

Kommentera här: