Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson

En förbannad podd pratade om Lisbet och sambakungen för ett tag sedan och jämförde den med en av mina absoluta favoriter, Loranga, Masarin och Dartanjang - så naturligtvis tog det inte lång tid innan jag laddade ner den och satte igång. Jämförelsen var självklar redan från början, i såväl berättelsen som de underbara illustrationerna. Vilken bok detta är! 
 
Lisbet är snart sju år och bor hos sin farmor Sambakungen, med piratkatten Sixten. Hennes föräldrar är på långresa, just nu i Karibien någonstans, och är inte speciellt intresserade av sin dotter. De skriver ibland och påminner om tandborstning och sådär, men mer är det inte. Sambakungen är inte riktigt som andra vuxna - hon gillar geléhallon och att tantsnuska med sin gamla flickvän Agatha Fox, som också är agent, och att göra glassagne och så. Ja, och att anordna internationella cykeltävlingar på internationella cykeltävlingsdagen, förstås. Men hon hatar skolan, och allt som har med den att göra. 
 
Lisbet gillar mest att rita, rakt ur fantasin. Men när det kommer ett kort som berättar att Lisbet måste börja skolan blir Sambakungen fruktansvärt ledsen. Nästan som om någon hade dött! Och hon berättar att detta är lite som om någon faktiskt hade dött - sommaren. För nu blir det bara korta, korta sommarlov kvar. Och i skolan tvingar de en att rita strandskator och sånt, som ska se ut exakt som i verkligheten... Farmor och Lisbet måste alltså få ut absolut allt ur denna sista sommar. Och vi får följa med! 
 
Det är fruktansvärt roligt, ickenormativt, HBTQ-vänligt, rörigt och stökigt, färgglatt och alldeles, alldeles underbart. Missa inte. Det spelar ingen roll om du är ett barn över 35, jag lovar. Det är en fantastisk läsupplevelse. 
 
Finns att köpa här eller här! (Och e-boken har illustrationerna intakta, det är det ju inte alla som har.) 

Kommentera här: