Utrensning av Sofi Oksanen

Jag har väntat med Utrensning, trots att jag har varit sugen, för jag har tänkt att den skulle vara svårläst och tung. Tung är den, på grund av ämnet, men svårläst är den ingalunda. Jag är så glad att jag äntligen läst den! Jag lyssnade till största delen, i inläsning av Gunilla Nyroos. Jag gillade inte hennes inläsning av En oväntad sommar, men här funkade det bra. 
 
Den gamla kvinnan Aliide bor i västra Estland i början på 90-talet, strax efter Baltikums frigörelse från forna Sovjetunionen. Hon har utsatts för övergrepp och våld av ryska soldater i ungdomen, men var även genom sin svartsjuka skyldig till att hennes syster och systerdotter en gång deporterades till Sibirien. 
 
Den unga kvinnan Zara har fastnat i prostitution när hon sökte sig från hemstaden Vladivostok, och hamnade i Berlin, i klorna på riktiga demoner till män. När hon brutit sig loss hamnar hon i Estland, och Aliide hittar henne en dag avsvimmad i sin trädgård. 
 
Vi får veta mer om båda kvinnornas bakgrund, och hur de är sammankopplade, genom ödet och blodsband. Det är ömsint men stundtals rått berättat, spännande, engagerande och mycket lärorikt. Jag slås genom skönlitteraturen ofta av hur mycket historia jag inte lärt mig i skolan. 
 
I förlagets text läser jag: "Med sitt osvikliga sinne för detaljer, med sin lyhördhet och sitt vackra och klara språk, som inte väjer för det mest vämjeliga utan att någonsin snaska i enskildheter, och som samtidigt låter ana ett återhållet raseri, ger Sofi Oksanen läsaren en mörk och obönhörlig skildring av ett skeende som länge fört en tillvaro i medvetandets skugga."  
 
Exakt så. En otrolig läsupplevelse. Läs! Boken finns att köpa här eller här

Kommentera här: