Klåda av Ellen Strömberg

Jag blev förtjust i Strömbergs debutroman Jaga vatten och jag förblir förtjust i hennes blogg och jag blev jätteförtjust i henne på Bokmässan förra året. Med andra ord blev jag överförtjust när jag upptäckte att nästa roman, Klåda, var på gång i höstas. Det tog tyvärr alldeles för lång tid att få tag på den, då e-boken dröjde och det var evighetskö på biblioteket och jag inte kan köpa hem fler böcker - men till slut så landade den i min Storytel Reader och jag läste den på ett par dagar och njöt fullt ut. Ellen Strömberg skriver fantastiskt. 
 
Rebecka lider av klåda. På nätterna kliar det så att hon vill riva av sig skinnet, men istället ligger hon bredvid sin man och för en inre monolog, i fyrtio nätter. Och vi får hänga med, i reflektionerna kring hennes relation, berättelserna om moster Gun som sms:ar obegripliga haranger av emojis, krogkvällar och jobbet. Och Helena, kollegan som doftar aprikos och som var med om något som inte fick hända. 
 
Rappt, träffsäkert, stundtals hysteriskt roligt men ofta vemodigt och ledsamt. Det flyter på ett sällan skådat sätt, och det är spännande! Mot slutet var det verkligen sådär "bara ETT kapitel till" och innan man vet ordet av har man läst färdigt. Vackert, naket, huvudet på spiken. 

Kommentera här: