Osebol av Marit Kapla

 
 
Osebol valdes till bokcirkelbok i en av mina grupper häromsistens. Jag har tänkt läsa den men varit lite skräckslagen över hur tjock den är - insåg dock att det inte är 816 tättskrivna sidor, utan en sorts intervjuer skrivna i lyrikform. Och det är ju lite mer inbjudande. 
 
Det visade sig dock att detta format inte var något för mig. Jag tycker att berättelserna från Osebol är jätteintressanta, men formatet gör att de känns så redigerade och isärplockade. Jag hade nog faktiskt hellre läst intervjuerna i sin helhet, även om det innebar 816 tättskrivna sidor, för detta blir för fragmenterat. Jag lyssnade på den efter inrådan av en vän, men det blev ännu rörigare än att läsa texten, det var för lätt att tappa tråden. 
 
Vi var ganska eniga i bokcirkeln om detta - jag trodde att jag skulle vara ensam om att vara så kinkig eftersom vi faktiskt pratar om en Augustvinnare - och det var ju befriande att inte vara ensam eftersom resten av världen verkar helt begeistrade. 

Kommentera här: