Brott och straff av Fjodor Dostojevskij

 
 
Jag har haft två, om inte tre, böcker av Dostojevskij i hyllan i många herrans år, men det har inte blivit av att jag har läst någon av dem. Har nog trott att jag inte är smart nog för att klara av sådant svårt. 
 
Men vet ni vad? Det var inte svårt att läsa Brott och straff. Inte alls. Lite jobbigt kanske eftersom allt är så smutsigt, gult och ångestfyllt - men så otroligt bra
 
Ni känner ju till berättelsen. Raskolnikov, en utfattig före detta student i St. Petersburg mördar en pantlånerska då han tänker sig att det ska lösa hans och familjens ekonomiska problem. Men det går inte riktigt som han tänkt sig då han blir påkommen av hennes syster och tvingas mörda henne också. Han kommer dock undan från brottsplatsen, och en stor del av romanen fokuserar på hans moraliska våndor. Dels anser han sig själv vara en sorts Napoleonfigur, som står över moraliska regler och lagar och som egentligen inte kan lastas för det han gjort. Dels blir han svårt febersjuk efter brottet då han drabbas hårt av minnena av mordkvällen. 
 
Långsamt inser han hur som helst vidden av vad han gjort, och jag tror inte att någon känner att jag spoilar något om jag berättar att han i slutändan bekänner och får sitt straff. 
 
Vid sidan om detta finns förstås en hel drös andra personer - det är trots allt rysk litteratur vi pratar om - men jag ska inte gå in så djupt på det. Läs själv! Det finns både kärlek och vänskap och förföljelse och intressanta vändningar och... ja, allt! 
 
Jag är så glad att jag vågade mig på något som jag inte trodde att jag skulle fixa - men inte bara fullföljde utan verkligen älskade också. Karaktäriseringen är helt otrolig, våndan och ångesten så väl beskrivna... ja, jag är såld. Det blir mer Dostojevskij för mig. 
 


 
Boken finns att köpa här eller här - eller som e-bok och ljudbok i diverse appar nära dig! Jag lyssnade på ett rejält stycke mitt i och det funkade bra. 

2015: 204 - Lysande utsikter av Charles Dickens

Jag fattade ju ett beslut för ett tag sedan om att det är tillåtet att läsa lättlästa böcker om man nu händelsevis inte kan ta sig igenom klassikerna. Lysande utsikter var först ut! Alla känner till titeln men har man koll på vad som egentligen händer? Nä, det hade inte jag, insåg jag under läsningen. 
 
Philip Pirrip - Pip - är en ung pojke som bor ihop med sin elaka syster och hennes snälle man, som är smed, på landet i Kent. En dag träffar han en straffånge på rymmen, som han hjälper. Ungefär samtidigt träffar han för första gången Miss Havisham, den gamla damen som sitter instängd med gardinerna fördragna i alla lägen, iklädd en gulnad brudklänning - och hennes fosterdotter Estella, som han genast förälskar sig i, men som är elak och kall, och säger att hon aldrig kommer att kunna älska någon. 
 
Åren går, och Pip flyttar till London tack vare en anonym välgörare, där han får studera för en privatlärare och dela lägenhet med en ung man, Herbert Pocket. Han har mer pengar än han vet vad han ska göra med, och det slutar illa när pengarna tar slut. Estella hamnar också i London för att studera, och de börjar återigen träffas. Men det blir ju, som bekant, aldrig som man har tänkt sig... 
 
En Bildungsroman, if there ever was one - från barndomen till att Pip inser sanningen om livet, sin välgörare, kärleken - och främst och viktigast - sig själv. 
 
Härlig historia som är ganska rafflande på sina ställen. Jag är glad att jag valde en lättläst version, för då fick jag ju veta vad som hände snabbare! ;) Jag kan mycket väl tänka mig att läsa den riktiga berättelsen någon gång, men just nu var detta perfekt! Stolthet och fördom skall intagas på samma sätt, för det passade väldigt bra och den har jag ju försökt läsa i tjugo år nu...