Barn av sin stad av Per Anders Fogelström

 
                   
   
 
 
Jag är ganska säker på att jag läste denna för tre år sedan ungefär - men när det var dags att diskutera den på biblioteket i förra veckan kände jag att det hur som helst var dags för en uppfräschning. Första boken hade jag någorlunda koll på, men denna var jag mer osäker på. Sagt och gjort - en omläsning blev det. Jag började med att lyssna på den i Helge Skoogs strålande version, men kände att jag tappade koncentration och fokus och övergick till att läsa i tryckt form någonstans ungefär halvvägs igenom. Tänk, vad bra det är att man kan göra så! 
 
 Vi startar år 1880 och tar oss fram till sekelskiftet. Det är Hennings änka Lotten och dottern Emelie (och till viss del sonen August) som får vara huvudpersoner - det är på något vis extra fint med kvinnliga perspektiv. Jag blev visserligen väldigt tagen av och förtjust i Mina drömmars stad, men denna är på något sätt ännu mer gripande och intagande. Fantastiskt. Stockholm är en stad i förändring, Katarinahissen byggs och spårvagnar börjar gå - och det är jubileumsutställning i staden, för Oscar II:s 25-årsjubileum på tronen. (Läs gärna mer här!) Utställningen i sig var ju bokstavligt talat en uppvisning i industrialism och den spelar en stor roll i berättelsen. 
 
Vid sidan av detta fortsätter arbetarrörelser och nykterhetsdito att växa fram - det är ett otroligt porträtt över den arbetande klassen, den växande staden och det explosiva som på något sätt finns i hela berättelsen, trots att den är stillsam och lågmäld. 
 
Helt underbar. Jag ser verkligen fram emot att nu läsa resterande delar! 

A study in scarlet (En studie i rött) av Arthur Conan Doyle

 
                                            
 
 
Detta är allra första Sherlock Holmes-romanen - och den allra första jag läser. Det är lite absurt att jag inte kommit mig för tidigare, men plötsligt händer det, som bekant! Jag har inte ens sett någon av filmerna eller TV-serierna faktiskt, men Sherlock Holmes är ju en institution förstås och jag har varit på muséet på Baker Street någon gång för många år sedan. Det ligger nästan granne med Beatlesbutiken, så det var ingen chock att jag hamnade där... 
 
 
Dr John Watson har just återkommit efter utlandstjänst som fältläkare och behöver någonstans att bo. Han får tips av en vän om Sherlock Holmes, en labbassistent på ett sjukhus som hittat en våning som han behöver dela med någon. Sagt och gjort, de flyttar ihop på Baker Street och innan Watson vet ordet av har han dragits in i en mordutredning. En man som visar sig vara amerikan hittas mördad i ett hus i Brixton. Det tyska ordet för hämnd, RACHE, står skrivet i blod på väggen. 
 
Polisen vet varken ut eller in, men Holmes fixar såklart biffen. Det blir en rafflande resa som tar oss en sväng om Utah där förklaringen kommer fram... 
 

Conan Doyle går hårt åt mormonerna i sin roman - jag kan inte säga att jag är jätteinsatt i mormonernas kultur och historia, men det var intressant att läsa. Man får förstås ta tidens anda i akt när man läser - okunskap och fördomar skapar onekligen kritik. 
 
Jag tycker att romanen var lagom spännande och briljant skriven - jag läser gärna mer Holmes och ska nog se till att se någon av serierna också. Jag brukar ju kommentera böcker av t.ex Trenter, Lang och Sjöwall-Wahlöö med tankar om att det är så intressant med deckare som utspelar sig innan teknikens stora inträde med mobiltelefoner och e-mail - men nu är det 1880-tal vi pratar om och då blir det ju ännu mer "primitivt" och intressant. Kul! 
 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

2016: 196 - Fröken Julie av August Strindberg

 
 
"Med ett förord av författaren" - ja, käre värld, jag tror att förordet är längre än själva pjäsen. 
 
Och jag behöver väl knappast brodera ut texten kring pjäsen heller. Fröken Julie är galen, betjänten Jean beklagar sig för kokerskan och tillika flickvännen Kristin, fast egentligen är han ju ganska nöjd med hennes galenskap för då kan han manipulera henne dit han vill. 
 
Mycket intressant - såväl förord som pjäs - jag skulle gärna vilja se den på scen någon gång.