Jerusalem av Selma Lagerlöf

Jerusalem var bok nummer två i bokcirklarna som hålls i Stadsbibliotekets regi nu under våren. Den gavs ut i två band 1901 och 1902, men vi läste båda två till en träff. Det är en ganska mastig volym, och jag ska villigt erkänna att jag inte minns vartenda ord, såhär någon månad i efterhand. 
 
Jerusalem är baserad på en sann historia, om väckelsevågen som drog igenom Mellansverige under det sena 1800-talet, när en grupp bondfolk från Nås socken i Dalarna emigrerade till det förlovade landet. Vi följer en hel hög Ingmar - det är Lill Ingmar och Stor Ingmar och Stark Ingmar och Ingmarsson hit och dit - inte helt lätt att hålla reda på dem, men lite smått komiskt på sina ställen. När en kvinna från bygden återvänder från Amerika med sin nye make och han lyckas bota en förlamad kvinna ansluter sig fler och fler till deras sekt, och första delen slutar med avfärden till Jerusalem. Citatet från barnen som avslutar volymen är vida känt "Vi bryr oss inte om att fara till Jerusalem. Vi vill gå hem." 
 
Andra volymen berättar om livet väl i Palestina, om anslutningen till The American Colony (som finns kvar än idag men numera sköter hotellrörelser) och om livet där borta. Relationer, konspirationer och återtåg... 
 
”Här är det, som katoliken talar illa om protestanten, metodisten om kväkaren, luteranen om den reformerte, ryssen om armeniern. Här smyger avunden, här misstror svärmaren helbrägdagöraren, här tvistar den renlärige med kättaren, här övas ingen miskund, här hatar man för Guds högre äras skull varje människa."
 
Fantastiskt, förstås - men väldigt långt och lite rörigt på sina ställen. Jag är dock väldigt glad att jag har börjat läsa Selma! 
 
 
Boken finns att köpa här eller här
 

Selected poems av e.e.cummings

 
 
Vi satt och pratade om lyrik på jobbet för några veckor sedan - fråga mig inte varför, det hör verkligen inte till vanligheterna. Så sa en kollega, amerikanska egentligen men har bott i Sverige i många år, att hon verkligen älskar att läsa dikter, även om hon inte förstår dem - och nämnde Cummings som ett exempel. (Han stiliserade sitt namn e.e.cummings, med små bokstäver, men nu skriver jag med stor versal ändå för ordningens skull.) 
 
Dels jobbar jag ju på den där att-läsa-listan på Goodreads, som för övrigt absolut inte krymper fast jag har lyckats läsa en del, och där visste jag att en Cummings-samling hade letat sig in. Dels förstår jag precis vad hon menar och lånade genast en samling på biblioteket. Eller ja, i ärlighetens namn fick de gräva upp den ur något magasin, så det tog ett par dagar. 
 
Det är väldigt tät läsning. Särskilt som det inte nödvändigtvis är särskilt begripligt på sina ställen - därför kan jag inte säga att jag har läst varenda en och analyserat. Absolut inte, jag har läst det jag känt för och det är ju så fantastiskt att kunna föras med av språket, även om inte alls är förståeligt. 
 
Min relation till Cummings började med en blogg c:a 2000 - Mo Pie som tyvärr inte skriver där längre. Hon brukade skriva roliga betraktelser om sin holländska mormor, om The Sims - och om poesi, som hon är doktor i - främst Elizabeth Bishop och Cummings. Så jag sökte väl upp lite Cummings och gillade det - och när jag sedan läste Jennifer Weiner och fick ännu mer till livs var jag fast. 
 
Jag ska ge er ett exempel - detta är dikten som en av systrarna i just Weiners In her shoes läser på den andras bröllop: 
 
 
Stiliseringen är också typisk för Cummings, jag älskar det. Denna - kanske min favorit - är också en riktig höjdare (bild lånad från ModernistPoets.com): 
 
 
 
 
Just denna finns att köpa här eller här, men se gärna vad ditt bibliotek har att erbjuda - det finns massor av olika samlingar och jag vågar gissa på att de är, om inte lika, så likvärdiga. 
 
 

A room with a view (Ett rum med utsikt) av E M Forster

 
   
  
   
 
Jag läste en kurs i Critical Practice på universitetet - en sådan där som de smartaste jag känner blev underkända i, med oerhört mycket text, svåra uppgifter och så många sidospår att man kan bli nipprig. Några av de namn som upprepades utan hejd var Foucault, Wittgenstein, Heidegger - och Forster. Därför har jag nog varit lite rädd för Forster, även om han står i bokhyllan på flera ställen. 
 
Men - det var dags att komma på en titel till "Read on location" till Sommarbingot och då klickade det till. Såklart det var nu det var dags! Men den är ju så tjock... trodde jag. Det visade sig att min utgåva även innehåller Howard's End - denna är en liten behändig en. Perfekt för semester - fast jag lämnade den tryckta varianten hemma och läste e-boken istället. 
 
Det är tidigt 1900-tal, under den korta edvardianska eran - en tid då brittiska medelklasskvinnor blev mer frigjorda, reste mer och skapade sig äventyr. Lucy Honeychurch, en ung dam från Surrey, är på resa i Italien med sin äldre släkting Charlotte som agerar förkläde åt henne - hon benämns som kusin, men jag tror att hon egentligen är kusin till Lucys mamma. När vi träffar dem befinner de sig i Florens på ett pensionat, där de blivit lovade ett rum med utsikt men har fått ett som blickar över en innergård. En Mr Emerson hör dem och erbjuder dem att byta rum med honom och hans son George, vilket de till slut går med på efter lite övertalning av en kyrkans man som också är engelsman och bor på pensionatet. 
 
Under tiden i Florens blir Lucy och George vittnen till ett brott vilket för dem närmare varandra genom ett längre samtal. Lucy är osäker på sina känslor och undviker hädanefter George, dels på grund av förvirringen men även för att hålla Charlotte stången. Under en utflykt inträffar en annan incident som resulterar i att Lucy och Charlotte lämnar Florens för Rom omedelbart, varefter de reser hem till Surrey igen. Men inom kort sker förändringar även där, och snart måste Lucy fatta ett beslut - vill hon ha det konservativa, brittiska livet eller det dynamiska, spännande italienska? 
 
Det är en så fin berättelse, om att slitas mellan poler, om kärlek, svek och lojalitet. Om klass, societet, identitet - och konst, inte minst. Språket är som vägt på guldvåg, det är en fröjd att läsa. Somliga stycken fick jag läsa om eftersom jag hade fokuserat för mycket på enskilda ord istället för sammanhanget - somliga för att det, trots allt, finns en del transportsträckor. Men även dessa är ljuvligt vackra. 
 
Och symboliken! Jag säger bara den röda boken i trädgården... 
 
Det visade sig alltså vara ett ypperligt val som Read on Location - jag är hemskt glad att jag kom på den. 
 
 
 
Jag hittar ingen svensk översättning någonstans vilket verkar mycket märkligt, men den engelska finns att köpa här eller här