I ett annat land av Mare Kandre

 
 
Mare Kandres I ett annat land kom ut för första gången 1984, och har nu kommit i nyutgåva hos Thorén och Lindskog. Det är tretton korta prosastycken ur ett barns perspektiv, utan den vuxna analysen och reflektionen. Barndomen framstår därmed som ett annat land, och det är underbar läsning. Så flytande, lätt magisk och en riktig verklighetsflykt. Mycket fint! Kan läsas av såväl ung som gammal med stor behållning, skulle jag säga. 
 
Här kan man läsa en intervju med Mare Kandre från 1983, vilket jag tyckte var mysigt - och boken kan man köpa här eller här

Coal black mornings av Brett Anderson

 
I mitten på 90-talet trädde indiepopen in i mitt liv. Halleluja! Pulps Different class kom 1995 och Suedes Coming up 1996 och runt omkring kom en massa annat. Oasis (What's the story) Morning glory? som jag fick i 14-årspresent och lyssnade på under min första chartersemester i augusti 1996, och detta fantastiska samlingsalbum som jag köpte på Gekås... ja, det var mycket. (Det är skojigt att notera att Foo Fighters fanns med på denna samlingsskiva och om en månad, 23 år efter att albumet släpptes, ska jag se dem på Ullevi.)
 
Men Pulp och Suede spelade alltid en extra stor roll och det fortsatte de att göra långt in på 2000-talet. Gångerna jag och mina kompisar har släppt allt för att kasta oss ut på ett dansgolv när Common People eller Disco 2000 eller New Generation eller Trash eller Beautiful Ones har spelats är oräkneliga, det kan jag säga. Och vi var mest kära i Brett Anderson och nu har han skrivit en bok om sitt liv - livet före Suede slog igenom. Kul, tycker jag, för jag misstänker att det hade blivit ganska tjatigt med en massa knark, sprit- och turnéhistorier. 
 
Men detta blir istället en finstämd, humoristisk och varm berättelse om att växa upp i en liten stad i Sussex på 70- och 80-talet, om att hitta sina intressen och passioner, om att inte ha så mycket men ändå kunna göra det mesta av det man har. Om familj och vänskap och musiken, förstås - om sorg och glädje, föräldraskap och förluster. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig rent kvalitémässigt, men innan biblioteket hade fått in den läste jag en väninnas omdöme på instagram och hon var imponerad - därför fick jag höga förväntningar och därför är jag extra glad att de infriades. Man vill ju inte gärna att de gamla hjältarna blir en besvikelse! 
 
Så om du, som jag, har en relation till indiepopen - läs Coal black mornings. Det är en riktigt fin bok. (Och jag fick nog en liten tår i ögat när vi åkte genom Haywards Heath, orten där Brett växte upp, på väg in till Brighton från Gatwick någon vecka efter att jag läst ut boken.) 
 
Boken finns att köpa här eller här

Vad händer om man vänder på Paris?, Killbacillen, Tuppenkuppen och Handdukskriget av Viveca Lärn

 
   
 
   
 
 
Saga Egmont har haft den goda smaken att ge ut Viveca Lärns fem böcker om Tekla Tedin, hennes pappa Tommy och hennes bästa väninna Ulle igen! Dadlar och dromedarer läste jag ju i august så den behöver jag inte tjata om igen, men jag sträckläste de andra fyra häromveckan och åh, de är så underbara. 
 
Jag behöver inte lägga ut texten så våldsamt - men: 
 
Vad händer om man vänder på Paris? får Teklas pappa, konstnären Tommy, ett arbetsstipendium som gör att han kan ta med Tekla till Paris ett slag så att han kan måla ljuset i Montmartre. Ja, det var inte så svårt att ta ledigt på den tiden ;-) De träffar en massa spännande människor, bland annat den kända konstnärinnan Pauline Styx - men när hennes mästerverk Blå månen blir stulet blir det dags att ta i med hårdhandskarna. 
 
Killbacillen får Ulle följa med Tekla och Tommy till Sydkoster på sommarlov hos Teklas farmor och farfar. Fast farmor har blivit sjuk och får bli kvar i Kungshamn i år, så ibland får Tekla och Ulle vara alldeles ensamma i stugan. Det blir tv-inspelningar och oväntade möten, bland annat med skolkamraten Fabian Ask, på Kosters klippor. 
 
Tuppenkuppen är det återigen dags för sommarlov. Men Tommy är deppig. Hans fästmö har gjort slut, han har blivit allergisk mot nyponsoppa och han är inte representerad på Göteborgs Konstmuseum. Va?! Tekla och Ulle tvingas naturligtvis rycka in och ta tag i saker och ting - med en eller annan milkshake i nypan. 
 
Och i Handdukskriget, som jag nästan hade glömt bort, är det dags för nyårscharter till Lanzarote. Tekla och Ulle tycker inte att det är särskilt värdigt att klä av sig för mycket kläder bara för att solen råkar skina, och sätter griller i de andra, handdukskrigande, charterturisterna. 
 
 
Och här är då Dadlar och dromedarer också, som utspelar sig sommaren före högstadiet.
 
Detta är underbart roliga och smarta ungdomsböcker som verkligen hållit måttet genom åren. Mycket bra val av Saga Egmont, som sagt, att ge ut dem igen - jag tror nämligen att minst ett par tre generationer till kan njuta av Tekla och Ulles tankar och äventyr!