Den bittra pajens sötma av Alan Bradley

 
Många av mina vänner har hyllat denna men jag har inte riktigt kommit mig för att plocka upp den. Jag tror att det kanske har med omslaget att göra? Det ser lite amatörmässigt ut och det finns en massa egenutgivet krafs på både Storytel och Nextory som jag passar mig noga för som brukar se ut ungefär såhär. Men det var fördomar det. 
 
Detta är något så trevligt som en Agatha Christie-aktig deckare med en elvaårig giftexpert i huvudrollen. Visst låter det genast härligt? Det är det också. Flavia de Luce bor med sin pappa och sina storasystrar Daphne och Ophelia i en gammal herrgård på engelska landsbygden. Ja och pappans alltiallo som han tog med sig hem efter kriget, en granatchockad man. Året är 1950, det är sommarlov och en dag hittar Flavia en man liggande i gurklandet. Han säger sitt sista ord - Vale! - med en pust luft med en underlig doft rakt i ansiktet på Flavia innan han dör. 
 
Detta blir upptakten till ett stort drama i den lilla byn och det är så njutbart, så humoristiskt och härligt och spännande utan att vara onödigt blodigt och kladdigt. Bra tempo, lugnt och fint men jag vill hela tiden veta vad det är som har hänt. Massor av välkomna element - internatskolor, värdshus, smörjgropar... 
 
Rekommenderar riktigt varmt och jag vill gärna läsa mer om Flavia. De verkar ha översatts i en lite underlig ordning i Sverige men jag ska nog försöka få tag på dem på engelska, för det är säkert ännu bättre. Men översättningen var bra, det var den! 
 
 
 
Boken kan man köpa här eller här

Saker jag inte förstår och personer jag inte gillar av Lena Sundström

 
En person som jag gillar är Lena Sundström. Hon är rolig, skarp, smart som attan och en duktig skribent. Därför bestämde jag mig för att läsa denna som lite uppblandning mellan de brittiska deckarna förra helgen. 
 
Den skrevs 2005 och behandlar en hel massa nyheter och händelser i politiken som jag missat, eftersom jag bodde utomlands större delen av 2000-talet. Därför förfasas jag över vissa saker, som vilken stor grej det här med att välja elleverantör var, och lite andra galna grejer som har hänt. Somligt är förstås vatten under broarna, somligt - som politiker som inte vet vilket ben de står på - är väl en konstant. 
 
Det är kul läsning i stort, även om det blir lite långdraget ibland. Jag hade kanske önskat mig fler fokusområden och kortare utläggningar. Men intressant är det, och vissa bitar är skratta-rakt-ut-roliga - som när Lena själv söker jobbet som finansiell rådgivare. 
 
Absolut läsvärt - man klipper den på ett par timmar. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

Hustrun av Meg Wolitzer

 
Joan och Joe Castleman sitter på ett flygplan över Atlanten på väg till Helsingfors när hon bestämmer sig för att lämna honom. Han ska emotta ett mycket prestigefullt litteraturpris och hon reser med honom - men nu har hon tröttnat. Det får vara nog. 
 
Joan berättar historien om deras liv tillsammans, från tiden då han var lektor och hon elev på universitetet och han lämnade fru och barn för henne, genom sextiotalet, de tre gemensamma barnen, umgänget med kultureliten i New York och vad som nu till slut fått henne att bestämma sig för att lämna honom. 
 
Och ja. Det är inte utan att man förstår henne! 
 
Jag tyckte otroligt mycket om boken. Den är ganska kort men mycket kärnfull, väldigt rolig på ett bittert sätt på sina ställen och ja, jag ville helt enkelt aldrig lägga ner den. Hade hört, förstås, om en twist i slutet och det är nästan lite vanskligt att veta om det redan när man börjar på en ny bok - man måste ju få reda på vad det är, och gärna försöka lista ut det också. (Jag lyckades faktiskt lista ut det, vilket inte hör till vanligheterna.) 
 
Boken har fått kritik för sitt stundtals grova språk (och stundtals töntiga omskrivningar och liknelser) men det störde mig inte speciellt mycket. Det grova språket tog jag som ett bevis på hur otroligt trött Joan är på situationen och på Joe, helt enkelt. Jag är inte någon stor svordomsyttrare själv, men ibland rinner det ju bara över och jag tänker mig språket som Joans, inte Wolitzers. 
 
Frågor som ställs kring livsval och svek är universella men så ohyggligt intressanta att resonera omkring. 
 
Vill gärna läsa mer av Meg Wolitzer och är så glad att jag äntligen tog mig för denna! 
 
 
 
Man kan köpa en egen bok t.ex här eller här