Hannah Green and her unfeasibly mundane existence av Michael Marshall Smith

När denna valdes till bokbubblarbok för januari suckade jag lite grann. Jag är ju inget vidare på övernaturligheter, och sånt. Men detta är en underbart charmig liten historia som jag njöt av fullt ut. Jag lyssnade på den, den är inläst av en mycket animerad och härlig person - dock störde jag mig oerhört mycket på att en karaktär som är uppenbart brittisk (det är mycket tydligt i språket) får en märklig, grötig amerikansk accent. När det nu ändå är en inläsare som tar ut svängarna hade det ju inte gjort något om den här karaktären fått låta brittisk. 
 
Men det får väl anses vara en bagatell. 
 
Hannah Green är en ung tjej som med en "unfeasibly mundane existence" i Kalifornien. Hennes föräldrar har just skilt sig, hennes mamma har flyttat till London och själv bor hon kvar med sin pappa i Santa Cruz. Men när hon skickas iväg för att bo med sin nomadiske farfar ett tag korsas hennes vägar med ingen mindre än Djävulen själv. Det visar sig att hennes farfar har varit god vän med honom i sisådär 250 år, och nu behöver han hjälp. 
 
Det blir en rafflande historia, mörk som bara den men med massor av humor. Jag skrattade rakt ut på flera ställen - som sagt, fantastiskt charmig och skriven på ett mycket tillgängligt sätt. Jag tänkte mig att detta skulle vara en ungdomsbok, men jag tror verkligen att den kan passa för alla åldrar. Eller ja. Kanske inte riktigt små barn. Det finns en viss svampliknande demon som är lite väl ful i mun ibland... ;-) 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

På andra sidan väggen av Shari Lapena

Det var så lustigt med denna boken. Min gamla kompis Heather skrev på Facebook att hon skulle komma igång med sin bokcirkelbok, ungefär. Jag blev nyfiken och frågade vilken det var, och så berättade hon att det var The couple next door av Shari Lapena. Så öppnade jag Storytel en liten stund senare och vilken låg först i mina rekommendationer? Mhmm, den svenska versionen. Nu läste jag visserligen på engelska, men ändå. Märkvärdigt! 
 
Sedan upptäckte jag, naturligtvis, att jag redan hade markerat den som "att läsa" på Goodreads i oktober 2016. Jaja. Man kan inte ha ordning på allt - och särskilt inte en att-läsa-lista på 1076 titlar. (Den har säkert ökat med tio innan dagen är slut, dessutom.) 
 
När det gifta paret Anne och Marco kommer hem efter en middag hos grannarna är deras lilla dotter borta. Puts väck. De lämnade henne ensam, tog med babyvakten och turades om att titta till henne varje halvtimme. Sista gången Marco kollade var hon där. En halvtimme senare - borta. Det blir förstås en gräslig resa genom utredningar, poliser, rika föräldrar, tankar om kidnappning. Den är inte så lång, men det händer extremt mycket på de knappt 300 sidorna. Det är ganska skickligt, för jag tycker inte att det känns för trångt. 
 
Den är inte fantastiskt välskriven, det är den inte. Dock välstrukturerad och genomtänkt! 
 
Nåväl. En riktigt bra spänningsroman, tycker jag, med lite smått märkliga förvecklingar på sina ställen. Vilket väl inte är så konstigt i en spänningsroman, men vissa saker känns liksom så orealistiska att jag blir lite ställd. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

Foxfire - confessions of a girl gang av Joyce Carol Oates

Jag har läst väldigt lite av Joyce Carol Oates. Med tanke på hennes produktion nligger jag nog i enkelsiffriga procent, till och med. Men på Göteborgs Romanfestival talades det en hel del om just JCO, och jag känner att jag behöver förkovra mig lite grann. Först ut blev Foxfire - confessions of a girl gang.  
 
Jag började läsa den på svenska. Sedan började jag lyssna på engelska. Sedan läsa på engelska. Det gick liksom inte, det var så himla stökigt - jag fick inte ihop någonting. Men så tog jag mig samman och började om med lyssning på engelska - och då funkade det! Det har med ovana vid stilen att göra, tror jag - det är inte svårt att hänga med egentligen. 
 
Sisådär 40 år efteråt berättar Maddy Wirtz, nu 50-årig astronomiassistent, om Foxfire och vad som hände då, på 50-talet, i norra delarna av delstaten New York. Legs Sadovsky, gängets mittpunkt, startar gänget på nyårsdagen 1953. Deras mål är att bekämpa fattigdom och män - de två saker som hindrar dem i livet. De skaffar egna, hemliga tatueringar och sätter ganska snabbt igång sina aktioner. Det första - att peka ut och förödmjuka en lärare som trakasserar en av tjejerna sexuellt. Därefter blir det mer effektfullt, mer farligt, mer riskabelt. Snart vill fler och fler flickor gå med i gänget och oundvikligen kopplas polis och myndigheter in. 
 
Som sagt - jag hade riktigt svårt att komma igång, men när jag väl hade gjort det var jag fast. Det är några veckor sedan jag läste den nu, men jag tänker fortfarande på somliga av händelserna och inser att detta är riktigt smart och effektfullt. Mer JCO åt folket! Eller i alla fall åt mig. 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här