Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld

 
 
Jag lyssnade på denna på engelska i somras, men när Wahlström & Widstrand hörde av sig och frågade om jag skulle vilja recensera den på svenska kunde jag ju omöjligt låta bli! Men eftersom det var såpass nyss som jag lyssnade och skrev om den så kommer jag att återanvända texten om innehållet och hoppas att det inte gör något! 
 
Konceptet är sådant att Sittenfeld har, som del av The Austen Project, gjort en egen tolkning av Stolthet och fördom. Som jag inte hade läst förrän just i somras - jag ville nämligen ha lite koll på den innan jag gav mig på Sittenfelds variant, det hade känts lite underligt annars. Men jag fuskade lite och lyssnade på en "abridged version" - men skäms inte ett ögonblick för det. Nu var förlaget rara nog att skicka med även Stolthet och fördom i paketet, så jag ska se till att läsa den på riktigt nu under vårvintern också. Tack snälla för det! <3 
 
Familjen Bennet har förflyttats till USA - Cincinnati, främst. Jane och Liz bor i New York men har kommit hem till Ohio efter att Mr Bennet blivit sjuk. Mary, Kitty och Lydia bor fortfarande hemma. Mary pluggar och Kitty och Lydia ägnar sig mest åt crossfit, och att reta Mary för hennes eventuella homosexualitet. Mr & Mrs Bennet påminner mig om Emily och Richard Gilmore och det är nog dem jag sett framför mig under lyssningen också. Inte alls dumt. 
 
Chip Bingley är i Sittenfelds tappning läkare som varit med i någon variant på The Bachelor, där han krossat hjärtan på löpande band och gråtit i TV. Med sig har han kompisen, hjärnkirurgen Darcy, grinig och kantig men åh, så stilig. Det visar sig att familjen Bennet lever långt över sina tillgångar, och därmed är förstås Mrs Bennet ännu mer sugen än tidigare på att gifta bort döttrarna och få lite hjälp med försörjningen. (Döttrarna har förresten åldrats en del från Austens variant - Jane fyller fyrtio under handlingens gång.) 
 
Underbart satiriskt, vasst, ohämmat, rörande och roligt. Man blir förstås vansinnig på både folk och omständigheter, men det är ju så det ska vara. Många kritiker anser att Austen själv skrev satir över sin samtid, och då är detta dubbelt upp. Otroligt bra! 
 
Några ord om den svenska översättningen: jag tycker att Molle Kanmert Sjölander har lyckats riktigt bra! Det är inte så ofta som jag har läst originalutgåvan innan jag läser en översättning, men det var kul. Det flyter på fint, jag gillar ordvalen och det är konsekvent, sammanhängande och utan konstigheter. Faktiskt tror jag inte att jag hajade till över något särskilt och det hör inte till vanligheterna! 
 
Jag rekommenderar denna varmt, vare sig du är ett Austen-fan eller ej - historien håller nämligen fint alldeles för sig själv också :-) Fem stjärnor, på gränsen till sex! 
 
 
 
 
 
 
Du kan köpa boken här eller här! 

Ingenting och allting av Nicola Yoon

                                      
 
Jag har haft denna på min läslista sedan den kom ut, praktiskt taget - såg en flash på Goodreads tror jag och tyckte att den lät intressant, men så har det inte blivit av att jag har läst den. Men så hyllade Sincerely Johanna den på Instagram i förra veckan när jag råkade vara "mellan böcker" - jag skulle gå och lägga mig tidigt på torsdagen och tänkte läsa ett par kapitel bara... det slutade med att jag läste ut hela. Och fick läsa en Lotta-bok efter för att lugna ner mig. Tur att det var fredag och sovmorgon i sikte dagen därpå...! 

Madeline är allergisk mot allt. Allt, allt, allt. Hennes immunförsvar är obefintligt. Hon bor med sin mamma i ett specialanpassat hus, där allting som kommer in måste dekontamineras och förseglas. Mamman jobbar som läkare, och under dagarna har Madeline en sköterska hos sig på heltid som kollar hennes värden och ser till att hon mår bra. Hon går i skolan via nätet - någon enstaka gång får hon träffa sin lärare i arktitektur - annars är hon helt isolerad från världen. 

En dag kommer en flyttbil till huset bredvid. Och ur flyttbilen kliver Oliver, svartklädd, lång, slank och en jäkel på parkour. Och Madeline bara vet att det betyder katastrof. 

Och det gör det, på sätt och vis. På sätt och vis är det det absolut bästa som skulle kunna hända. 

Jag tycker om det här "standard-YA-språket" - det är det inte alla som gör. Som så många andra hyllade YA-böcker finns det kritiker som tycker att tonåringarna pratar alldeles för fint och välformulerat, jag väljer att hoppas att det faktiskt finns tonåringar som är såhär. Och illustrationerna! Fantastiskt fina. Det händer ett par riktigt stora saker, ja, flera stycken faktiskt - och jag blev helt fast! Var bara tvungen att läsa lite till, bara lite... och det är ett utmärkt betyg från mig. 

Och ja, jag gillade faktiskt allt. Jag har sett lite andra kritiker som tycker att boken är problematisk ur funktionshindrade perspektiv (det känns lite underligt att skriva funktionshindrad om allergier och immunförsvar, men det är nog rätt) - det var faktiskt inget jag tänkte på under läsningen, rimligtvis eftersom jag själv inte har någon funktionshinder eller har någon direkt relevant erfarenhet av problematiken - men det kan vara bra att veta innan läsningen. Och kanske en intressant fråga att fundera på under läsningen, när du nu kanske läser detta innan du läser boken :-) 

Det är sex stjärnor av sju från mig - den är inte perfekt, men inte särskilt långt ifrån. 

                                  
                               
 
Andra som har skrivit om boken: Prickiga Paula, Bokskåpet, Carolina läser, Tina Elisabeth
 
Man kan köpa boken här eller här
 

Hustrun av Meg Wolitzer

 
Joan och Joe Castleman sitter på ett flygplan över Atlanten på väg till Helsingfors när hon bestämmer sig för att lämna honom. Han ska emotta ett mycket prestigefullt litteraturpris och hon reser med honom - men nu har hon tröttnat. Det får vara nog. 
 
Joan berättar historien om deras liv tillsammans, från tiden då han var lektor och hon elev på universitetet och han lämnade fru och barn för henne, genom sextiotalet, de tre gemensamma barnen, umgänget med kultureliten i New York och vad som nu till slut fått henne att bestämma sig för att lämna honom. 
 
Och ja. Det är inte utan att man förstår henne! 
 
Jag tyckte otroligt mycket om boken. Den är ganska kort men mycket kärnfull, väldigt rolig på ett bittert sätt på sina ställen och ja, jag ville helt enkelt aldrig lägga ner den. Hade hört, förstås, om en twist i slutet och det är nästan lite vanskligt att veta om det redan när man börjar på en ny bok - man måste ju få reda på vad det är, och gärna försöka lista ut det också. (Jag lyckades faktiskt lista ut det, vilket inte hör till vanligheterna.) 
 
Boken har fått kritik för sitt stundtals grova språk (och stundtals töntiga omskrivningar och liknelser) men det störde mig inte speciellt mycket. Det grova språket tog jag som ett bevis på hur otroligt trött Joan är på situationen och på Joe, helt enkelt. Jag är inte någon stor svordomsyttrare själv, men ibland rinner det ju bara över och jag tänker mig språket som Joans, inte Wolitzers. 
 
Frågor som ställs kring livsval och svek är universella men så ohyggligt intressanta att resonera omkring. 
 
Vill gärna läsa mer av Meg Wolitzer och är så glad att jag äntligen tog mig för denna! 
 
 
 
Man kan köpa en egen bok t.ex här eller här