Ett litet liv av Hanya Yanagihara

 
 
Det var ett litet tag sedan jag läste ut denna nu, men jag har dragit mig för att skriva om den av den enkla anledningen att dte inte riktigt går. Det är utan tvekan det bästa och starkaste jag har läst på väldigt länge - kanske någonsin. 
 
Boken följer fyra män, från college i Massachusetts och ungefär fyrtio år framåt. Det är dels en berättelse om deras vänskap och kärlek, dels en otrolig skildring av New York City dit de flyttar efter skolan, dels en oerhört smärtsam berättelse om psykisk ohälsa, om outsägliga övergrepp, om självskadebeteende och om att hur man än vrider och vänder på det så kan inte alltid kärleken övervinna allt. 
 
Den är lång, det är den, och det har Yanagihara fått kritik för. Jag vet inte - jag hade på sätt och vis velat fortsätta, men på sätt och vis var det en lättnad när den var klar. Den är tung på så många plan. Men trots det och trots att den väl får sägas vara ganska nedslående, så är det en sådan fröjd att läsa något såhär välskrivet och genomtänkt. Berättarperspektivet skiftar, ibland tar det flera sidor innan du förstår vem det är som beskrivs eller berättas om, vilket höjer spänningen i en berättelse som på sätt och vis är lågmäld och långsam, om än aldrig tråkig eller transportsträckig. 
 
En enorm läsupplevelse. Det tog mig två och en halv månad att bli klar, jag var tvungen att sticka in med en massa annat emellan - men den lämnade mig aldrig, även om jag inte läste på någon vecka. Och den har inte lämnat mig än och lär inte göra det på länge än. 
 
Så läs den. Gör det! Men låt den ta den tid den förtjänar. Helt fantastisk. 
 
 
Andra som har skrivit om boken: Annika Koldenius, JoL på Bokhora, Kulturloggen, Bokmania
 
Boken finns att köpa här och här. Jag läste den på engelska från Amazon Kindle Store

Tre saker jag inte vet om dig av Julie Buxbaum

Flera vänner i engelskspråkiga länder har hyllat denna ett tag, och jag har varit sugen på att läsa den länge - och blev såklart hemskt glad när jag såg att fina Lavender Lit bestämt sig för att ge ut den i Sverige. Och ännu gladare när jag fick ett recensionsex - tack snälla. 
 
Vid sidan om hyllningarna har jag läst en del kritik om hur förutsägbar boken är. Och ja, visst. Vi som läsare förstår ganska tidigt vad det är som pågår. Men det gör ingenting! Det är ljuvligt ändå. 
 
Jessie är sjutton år och har nyss förlorat sin mamma i cancer. Hennes pappa träffar ganska snabbt en ny kvinna i en stödgrupp på nätet för sörjande och de flyttar från Chicago till Kalifornien för att flytta in hos henne och hennes lagom snorkige tonårsson Theo. 
 
Redan första dagen i skolan går det mesta fel för Jessie - men när hon kommer hem upptäcker hon att hon har fått mail från en främling. Någon som uppenbarligen vet vem hon är, men som egentligen kan vara precis vem som helst i den stora nya skolan. Hen erbjuder sig att hjälpa till och guida Jessie, och de blir goda vänner - men det är fortfarande bara den ena parten som vet vem den andra är. 
 
Det är så fint och varmt beskrivet, men ändå med mycket humor och igenkänning. Sorg, nystart, att gå vidare, att inse att gräset inte alltid är grönare på andra sidan och att ge sig själv och livet en chans. Jag tyckte hemskt mycket om huvudpersonerna, och förstår verkligen Jessies känslor mot slutet - jag hade känt precis likadant! 
 
Det blir inte toppbetyg, men inte långt ifrån. Som sagt så tycker jag inte att det gör något att det blir förutsägbart för läsaren, men det hade varit roligt att ha blivit lite mer vilseledd ;-) 
 
 
 
Andra som har skrivit om boken: Prickiga Paula, Fiktiviteter, Beas bokhylla
 
Boken finns att köpa här eller här

Våra kemiska hjärtan av Krystal Sutherland

 
När jag läste att förlaget beskriver Våra kemiska hjärtan som "en blandning mellan Rainbow Rowell och John Green" blev jag skeptisk och tänkte på Gone Girl-syndromet, där varenda bok med en twist, en opålitlig berättare eller en småtokig kvinna jämförts med just Gone Girl sedan den kom ut. Men - jag läste lite recensioner här och där och kände att jag nog ville ta reda på hur det var själv. 
 
Och det är jag glad för! Detta är en jättefin debutroman av Krystal Sutherland, väl översatt av Jessica Schiefauer. 
 
Harry Page är en obotlig romantiker. Han har bara aldrig riktigt hittat någon att vara romantisk med. Jo, bästa kompisen La för några år sedan - men hon kom ut som lesbisk två veckor senare. När Grace Town kommer in på en dramalektion slår romantiken till, på det mest oväntade sätt. Grace är otvättad, klädd i killkläder och går med käpp. Inte riktigt the All American Girl, men Harry måste komma nära henne. 
 
När de två blir uttagna att utgöra redaktionen för skoltidningen tillsammans med La börjar en ovanlig vänskap ta form. Harry gör vad alla numera gör och söker upp Grace på Facebook - där han hittar bilder på henne, men hon ser ut som en helt annan tjej, en vacker, glad blondin i röd klänning. Någonting måste ha hänt - men vad? 

Det blir ingen enkel resa, men det är fint. På något vis finstämt och stillsamt, om än på sitt sätt både händelserikt och spännande. Det är alltså ingen idyllisk kärlekshistoria, inte alls - men jag köper jämförelsen med Rainbow Rowells Eleanor and Park rakt av. Fina, udda karaktärer vars liv flätas samman. Jag gillade mycket! 
 
 
 
Boken finns som e-bok på Nextory - annars finns den att köpa här eller här