1793 av Niklas Natt och Dag

 
När "alla andra" var på minglet inför utdelningen av priset för Årets Bok på Bokmässan förra året var jag och lyssnade på Niklas Natt och Dag i en av de stora salarna på övervåningen på Svenska Mässan. Många är vi som har känt till honom som "min vän N" i Fredrik Backmans blogg genom åren, ås när han och Backman skulle göra gemensam sak kunde jag absolut inte stå emot. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig att få höra, men jag hade nog inte förväntat mig att det skulle handla om en riktigt mörk och hemsk historisk deckare, inte. Men nyfiken blev jag! 
 
Men så var det lång kö på biblioteket och så fanns den inte som e-bok och så ville jag inte lyssna på den och så gick tiden. Men till slut så kom den som e-bok häromveckan, i samband med pocketsläppet, och då kastade jag mig över den. 
 
Och vilken bok! När jag hade kommit ungefär halvvägs berättade jag lite grann om den och en vän skrattade gott åt att jag sa "Den är så FRUKTANSVÄRT äcklig!" med ett stort leende på läpparna. Tja. Så är det. Den är så vansinnigt bra, men den är verkligen ruskigt äcklig också. 
 
Det är, föga förvånande, 1793 och platsen är vår huvudstad. Det har gått ett år sedan Gustav III sköts på maskeradbalen, och det är lite allmänt oroligt i kungahuset då tronföljaren Gustav IV bara var tretton år när fadern sköts och farbrodern hertig Karl fungerar som förmyndare, men Gustaf Adolf Reuterholm var hertigens förtrogne och styr de facto riket med järnhand. 
 
Där Medborgarplatsen ligger idag fanns då en stinkande sjö, Fatburen. Här hittas ett stympat lik, vanställt bortom identifikation. Två män - även de stympade och döende - förenas i arbetet kring att ta reda på omständigheterna. Vem är den döde? Och varför har han stympats till oigenkännlighet, till synes innan döden? Vi följer även ett par andra berättarperspektiv och allt knyts ihop så mästerligt bra. 
 
Natt och Dags efterforskningar är helt otroligt imponerande. Vilket arbete detta är, och så välskrivet det är. Romanen har kallats "Bellman noir", och bara det är ju otroligt härligt. Den vann Deckarakademiens debutantpris förra året och är nu nominerad till - Årets Bok! Allt hänger ihop, som ni vet. 
 
Missa inte denna. Den är så makalöst bra. Finns att köpa här eller här

Nej och åter nej av Nina Lykke

Ingrid och Jan har varit gifta i tjugofem år. De bor i Oslo tillsammans med sönerna, som egentligen är för stora för att bo hemma och som stökar ner i köket och har bromsspår i kalsongerna. Samlivet sköts nogsamt en gång i veckan, men Ingrid är trött på allt nu. Arbetet som lärare är inte längre stimulerande och det mesta är rätt lacklustre
 
Jan, däremot, har just blivit befordrad på jobbet. Numera departementschef, med tankar på den yngre kollegan Hanne, som är barnlös, i mitten av 30-årsåldern och som känner sig lite kvarlämnad när alla väninnor gifter sig och får barn. Porträttet av Jan är ibland så träffsäkert att jag blir förbannad, vissa av hans repliker är så mansbebisaktiga att man baxnar. 
 
Vi följer dessa tre vuxna i en bisarr, absurd, mörk, hysterisk och tänkvärd triangelhistoria under något år. Otroligt träffsäkert och på sina ställen väldigt roligt - jag lyssnade på boken, och vaggades ibland in i en falsk trygghet där folk är som folk är mest - och så plötsligt händer något fullständigt vansinnigt, så att jag får pausa ljudboken vid Chalmers och backa en minut för att se om jag verkligen hörde rätt... 
 
Jag tycker oerhört mycket om Nej och åter nej och är glad att den är nominerad till Årets bok för det är den sannerligen värd. 
 
Förra veckan gästade Lykke Lundströms Bokradio, och det programmet kan du lyssna på här. Jag rekommenderar det varmt! Och så läser du boken, också. Den finns att köpa här eller här

Kvinnan i fönstret av A J Finn

Oj, vad denna boken blev superhajpad på nolltid - och oj, vad konstigt jag tycker att det är att jag inte hade hört talas om den innan poddarna började prata om den i samma vecka som den kom ut på Bonniers! 
 
Som jag har skrivit förut är jag extremt trött på de generiska säljtexterna om "den nya Gone Girl" och "den nya Kvinnan på tåget" och den nya gud-vet-allt så fort det kommer ut något med minsta tillstymmelse till psykologisk thriller med en kvinna i huvudrollen, och jag är minst lika trött på halvspoiliga baksidestexter och insinuationer. Därför tänker jag inte säga så mycket om handlingen här förutom att vi följer Anna som bor i en lägenhet i Harlem vid en park med en inneboende i källaren och att hon en dag ser något i ett fönster. Ja, så frugalt får det bli!
 
Vad jag därmot vill skriva mer om är hur välskriven boken är. Jag är otroligt imponerad. Jag gillar även alla referenser till gamla klassiska filmer även om jag bara sett ett fåtal (men jag är verkligen intresserad av att se fler) och jag gillar hur ett sjukdomstillstånd beskrivs då jag tror att det är väldigt skickligt gjort. 
 
A J Finn är pseudonym för en journalist som heter Daniel Mallory - många blev förvånade över att det är en man som skrivit då det är ett så starkt kvinnoporträtt och jag kan väl hålla med till viss grad men samtidigt - varför skulle inte en man kunna skriva bra kvinnor? Det är ju bara positivt. 
 
Så, ja. Riktigt spännande och mycket välskrivet. Jag lyssnade på en del och läste en del på originalspråk, båda funkade riktigt bra. Nomineringen till Årets bok är välförtjänt! 
 
Boken finns att köpa här eller här