Det växte ett träd i Brooklyn, del 1 av Betty Smith

Jag minns att jag läste någonting som barn som nämnde denna boken, vad det nu var kan jag inte komma ihåg men när den trycktes om och gavs ut på nytt av Bookmark häromåret blev jag återigen påmind. Vad kan det ha varit, tro? Jag minns det som en kärleksförklaring till denna och kanske What Katy did eller något sådant. Jaja, det spelar ingen roll, nu har jag i alla fall läst denna första del av den renommerade barnboken, som utspelar sig 1912 - i Brooklyn, förstås. Det har varit mycket Brooklyn på sistone! 
 
Tyvärr hade jag skyhöga förväntningar på den och tyvärr fick jag inte riktigt ut det jag hade hoppats på. Det är en fin uppväxtskildring, det är det, men den kändes väl lite tunn på något sätt. Säkert en effekt av att det numera finns så mycket helt fantastiska barn- och ungdomsböcker, till skillnad från när jag faktiskt var ett barn och en ungdom (det fanns bra då också, men inte de uppsjöar som nu) - jag förväntar mig nog mer, och det är såklart orättvist mot Betty Smiths klassiker. Men nu är det så, i alla fall. 
 
Det jag verkligen gillar är värmen och kärleken i berättelsen. Francie och hennes familj har det inte så lätt, de är hyfsat fattiga och pappan dricker för mycket, men de älskar varandra och står varandra nära, och det är jättefint. Francies kärlek till böckerna är också fin, förstås - jag kan verkligen föreställa mig hur det såg ut när hon satt på sin brandstege med en liten skål med karamellbitar bredvid sig, köpt som bräck hos handlaren. Annars, tja, det händer inte så mycket. 
 
Och det kanske det inte behöver göra egentligen heller. Eventuellt är detta ett tecken på att jag borde vara mer mindful i läsningen, och omfamna att det inte händer så mycket. Och kanske är del 2 full av action, vad vet jag? En söt klassiker är det i alla fall, och jag är glad att jag äntligen läst den. 
 
Boken finns att köpa här eller här