Jag vill vara jordens medelpunkt av Charlotta Lannebo

Lova är sexton år, året är 1991 och hon lämnar Stockholm för att spendera ett utbytesår i Nya Zeeland. När hon kommer tillbaks ska hon bli författare och tillsammans med coole David Brink, men hon ska klara av lite annat därborta först. 
 
Men det blir inte riktigt som hon tänkt sig. Hon hamnar hos den ensamstående mamman Karen, med två söner som inte pratar med Lova (inte för att hon pratar med dem heller) och 200 kossor. Huset är fult och av lägre standard än Lovas vanor, och hon kan inte ta sig någonstans utan att få skjuts eller åka skolbuss. Skolbuss! Lova är ju van vid att kunna vara ute och fika med kompisarna i Stockholm som hon vill... 
 
Lova känner att hon måste därifrån och vidtar extremt drastiska åtgärder för att detta ska ske. Och jag kan inte förstå det. Att tonåringar har svallande känslor och kan vara lite dramatiska är jag med på, men detta är så urflippat. Hon gör det för att hon tror att det inte kommer att såra Karen lika mycket som om hon ansöker om att byta familj, men... nej, jag kan inte förstå. 
 
Hennes lögner uppdagas, förstås, och ännu en gång blir det inte som Lova tänkt sig. 
 
Jag gillar inte Lova, gjorde det inte från början och gör det absolut inte mot slutet av boken. Den poppade upp som förslag på Storytel efter att jag hade läst Ingen normal står i regnet och sjunger och jag gillade premissen, 90-tal på andra sidan jordklotet... men den faller platt, tyvärr. Vissa bitar är rätt kul, jag kan gilla tidsmarkörerna och så vidare men jag förstår inte riktigt poängen med att försätta den i början på 90-talet när de saker som torde ha varit störst för tonåringar då (jag tänker musik, tv och sådant) inte riktigt får någon plats. 
 
Synd på en god idé! 
 
 
Prickiga Paula har också skrivit om boken, som finns att köpa här eller här

Coraline av Neil Gaiman


 
Jag har aldrig läst något av Neil Gaiman förut - men jag har förstås varit sugen. Det är bara det där att jag är så otroligt dålig på fantastik och allt där omkring. Men när jag läste Amanda Palmers bok blev jag förstås ännu mer intresserad - jag kan bara inte tro att det är nästan exakt ett år sedan! 
 
Jag konsulterade ett antal personer som dels känner till hur hopplös jag är i denna genren och dels själva är välbevandrade, och landade till slut i att jag kan ju börja med Coraline, som varken är jättelång eller särskilt komplicerad. Jag tror nämligen att det ofta är det som avskräcker mig från fantastikgenren - det är så mycket folk och varelser och världar och dimensioner att hålla reda på att jag känner mig som om jag hamnat mitt i Jane Austen... 
 
Coraline är en ung flicka som är självutnämnd utforskare. Hon bor med sina föräldrar, som är snälla men väldigt upptagna, i London. Hon gillar inte regn eller mat som är lagad efter recept - men hon älskar att ta reda på mer om sin omgivning. När de flyttar till en ny lägenhet hittar hon en nyckel som visar sig leda till en dörr som bara döljer en tegelvägg när hon tittar tillsammans med sin mamma. Men när hon tittar ensam upptäcker hon en lång mörk korridor som leder till en annan lägenhet, som ser precis likadan ut som hennes egen... med ett annat föräldrapar som ser precis ut som hennes egna - fast de har knappar istället för ögon och mamman har långa, röda naglar... 
 
Huset visar sig vara fullt av hemligheter och nu blir det Coralines uppgift att lyckas ta sig åter till sin riktiga familj. Men var har den andra mamman gjort av hennes föräldrar? 
 
Jag gillade berättelsen hemskt mycket - lagom läskig utan att kännas för urflippad. Det är sådant här som folk som jag behöver skola in oss med, för jag vill faktiskt väldigt gärna kunna avaktivera min suspension of disbelief lite oftare... 
 
 
Andra som har skrivit om Coraline: Mest Lenas godsaker, CRM Nilsson, Read n See
 
Boken finns att köpa i diverse olika upplagor - med olika illustrationer - t.ex här eller här

...and that's when it fell off in my hand av Louise Rennison

 
 
Femte boken i den hysteriskt roliga serien om Georgia Nicolson - ni vet, huvudpersonen i Angus, thongs and perfect snogging? Jag såg ju den av en slump när jag var i Varberg hösten 2015 och just hade skaffat denna datorn samt ett Netflix-konto - och blev fullständigt fast. Mycket tack vare Alan Davies i rollen som pappan! Hur som helst, jag förstod ju ganska snart att filmen var baserad på ett par böcker och fick sedan klart för mig att det är tio stycken. 
 
Och ja, de är helt galna. Jag kan inte ge någon resumé av handlingen, för det händer så otroligt mycket saker hela tiden. Men vi kan säga att det kommer en italiensk kille till skolan, att Robbie är i Nya Zeeland och kollar på ointressanta djur och att Georgia upptäcker lösögonfransar... och att familjen skaffar en kattunge som sällskap till monsterkatten Angus. 
 
Jag läste en stor del av boken under en mycket varm och halvt sömnlös natt i Gränna häromhelgen, och jag kan säga att jag fick bita mig i läppen flera gånger för att inte börja gapskratta och väcka min rumskamrat! Det är ju ett gott betyg. 
 
Jag har lyssnat på ett par av dessa, i inläsning av författaren, och det kan jag också rekommendera - hon läste in dem otroligt väl. Tyvärr gick hon bort alldeles för ung förra året. 
 
 
Boken finns att köpa här