Tematrio: Biografier

 
Jag är i något av en lässvacka och därmed även bloggsvacka. Men jag kommer igen! Och en liten utmaning hjälper ju alltid på traven. Veckans utmaning hos Lyran lyder: Berätta om tre bra biografier, gärna om mer eller mindre kända personer. 
 
   
   
 
Miranda Hart är en av de roligaste komikerna jag vet - men vi vet ju från Barnmorskan i East End att hon även kan spela seriösa roller. Hennes självbiografi Is it just me? besviker icke! Berättelsen om när hon tror att hon lyftar upp ett halvstort barn som visar sig vara en halvliten förälder får mig fortfarande att skratta vid blotta tanken. 
 
Hågkomster ur ett dåligt minne av Monica Zetterlund är extra fantastisk i författarinläsning. Ger lite perspektiv till filmen också. 
 
Och Det är bara lite cancer av Klas Ingesson återkommer jag till med jämna mellanrum - det är en av de bästa biografier jag har läst, just för att den innehåller allt. Roliga anekdoter, spännande fotbollsberättelser - och det där hjärtskärande som ibland är livet. 

De kallade mig Gud av Stefan Schwarz med Mats Olsson

 
 
Jag lyssnade på denna, i hopp om att den skulle vara någon sorts kombination av Det är bara lite cancer (utan cancerbiten, då, men berättelser, skrönor och sådant ur fotbollskarriären) och Ha de' gott  utan twittrandet. Typ. Till viss del är den ju det. Dock utan humor och med en plötslig, märklig attack av vaccinmotstånd då han är övertygad om att sonens autism beror på ett MPR-vaccin i Florens. 
 
Jag tycker väldigt mycket om Mats Olssons egen roman De ensamma pojkarna, där jag inte alls tänker på att han är journalist och skriver som en journalist. Missförstå mig rätt, det finns naturligtvis journalister som skriver mycket bra prosa också, men det är då inte alla. Här blir det väldigt tydligt, dock, att Olsson först och främst är sportjournalist. 
 
Så. Ganska tråkig, ganska dåligt skriven, ganska självgod (som titeln kanske hintar om) och ganska tjatig. Tyvärr! Några ljusglimtar dock, det var liksom inte slöseri med tid, men jag kan inte påstå att jag rekommenderar den heller. 

Julböckerna av Per Anders Fogelström

 
'
En mycket rar liten skrift om barndomens julklappsböcker och arbetet i en bokhandel med att sälja, rekommendera och slå in julklappsböcker. Böckerna som fanns i barndomshemmet och böckerna i vuxenlivet. 
 
Skriften kom ut för första gången 1973, då i endast 1200 numrerade exemplar. Nu finns den som e-singel i en app nära dig, eller så kan du köpa den för mindre än en kopp kaffe här eller här