Smakebit på söndag, 12 mars 2017 - Finna sig av Agnes Lidbeck

 
Jag har i ärlighetens namn inte läst mer än första sidan i denna ännu då jag valde den först imorse och sedan blev upptagen med annat - så det är en Smakebit för mig också! Jag har dock hört mycket gott om den redan - den är alldeles färsk. 
 
 

"Rummet där Anna och Jens placeras efter förlossningen har tre höga fönster. Det är tyst och utanför lyser solen. Anna sitter upp i sängen och håller sitt första, nakna barn mot sina nakna bröst. Det ska man, för att stimulera anknytning och mjölkproduktion. 
 
Jens sitter bredvid med sitt finger, den yttersta spetsen, i barnets hand. Jens dricker saft och äter ostsmörgåsar från en bricka med en svensk flagga, som de visste skulle stå där, som de skämtat om innan. Så vulgärt med en svensk flagga. Herregud sa de, samtidigt, när barnmorskan gått igen. Anna dricker kaffe. 
 
Under det närmaste dygnet kommer barnmorskorna in ungefär varannan timme, olika kvinnor, alla försiktiga i dörren. Ibland ringer Anna efter dem med en röd knapp för att få veta att allt är som det ska. Att nya ryckningar i ögonlocken och skiftningar i temperaturen på barnet och de plötsliga huggen i sidan på henne själv är som de ska. 

Vid besöken tittar Anna på barnmorskorna som tittar på påsen med urin som hänger från Annas ben och på de få, tjocka pärlor av mjölk som hon kan pressa fram ur sina bröstvårtor. Hon känner hur de klämmer på hennes mage och hon ser dem titta på blodet som samlas upp i hennes binda. Hon ser dem sträcka henne tabletter, hon ser dem väga hennes barn." 
 
Ur Finna sig av Agnes Lidbeck, Norstedts: 2017 
 
 
Titta in hos Mari på Flukten fra virkeligheten för fler Smakebitar! 
 
 
Idag blir det en ganska stillsam dag till en början, jag vaknade tidigt och har lagat en massa köttfärssås med morötter i som ska bli matlådor. Sett ikapp Girls och något avsnitt av Skam och första avsnittet av andra säsongen av LOVE på Netflix. Egentligen skulle jag tvätta i eftermiddag men insåg att det egentligen inte behövdes, då kan någon annan som behöver den bättre få ta den tiden hellre än att jag bara kör en maskin eller två. Så tar jag mina få saker imorgon kväll istället. Jag har semester imorgon och ska på utflykt till metropolen Ullared med mamma och pappa! Ska bli mycket skojigt. 
 
Strax tänkte jag knata ut på en längre promenad följt av lunch av något slag, och ikväll är det bokcirkel, om underbara Vända hem av Yaa Gyasi. Längtar efter att få prata om den, jag tyckte så otroligt mycket om den och så är ju inte alltid fallet med böcker man inte väljer helt själv. Denna hade jag dock i min lista redan när den blev framröstad. 

Sommarleken av Ellen Mattson

 
Detta var en cirkelbok till cirkeln jag inte brukar vara med på så ofta - jag hakade på ex-kollegan Stina ett par gånger eftersom jag gillar att umgås med henne, men sedan hon fick barn i höstas har hon inte heller gått, och då har jag inte varit så frestad heller. Det ska sägas att cirkeln har uppåt tjugofem medlemmar men brukar vara fyra-fem på träffarna, så det är mer en sådan som man dyker upp på ibland än de andra som är mer engagerade och intressanta. 
 
Men - denna boken var jag faktiskt lockad av, baksidestexten lät lovande och jag gav mig på den med ganska höga förväntningar. Tyvärr infriades de inte. Verkligen inte. 
 
Grundtanken är god - Sandra bor i en liten ort på västkusten, mittemot Orust. En sommar när hon är sexton-sjutton någonting kommer tre barn i olika åldrar, den äldste arton, nästa tjej i femtonårsåldern kanske och så yngste som väl är tio, till ett hus i närheten för att bo hos sin farmor Marika. De fascinerar Sandra med sitt sätt att vara och tala, och hon vill desperat höra till dem. De spenderar en stor del av sommaren tillsammans, men när höstterminen börjar är de fortfarande kvar trots att det inte hör till vanligheterna, och Sandra förstår att något inte är som det ska. Och så vidare. 
 
Allt som faktiskt händer i denna boken skulle kunna ha sammanfattats på tio-femton sidor. Det är sida upp och sida ner med miljöbeskrivningar och andra beskrivningar och trots att jag ju gillar miljöer som jag känner igen mig i, såsom västkusten och Bohuslän, så blir jag dödligt uttråkad av detta uppmålande - det känns som utfyllnad hela vägen, och trehundra sidor - eller tvåhundraåttiofem - med en massa onödiga ord känns ju bara tjatigt och pretentiöst. Jag fortsatte dock läsa eftersom jag hoppades att det skulle arta sig, men tyvärr, det gjorde det inte. 
 
Ett plus för snyggt omslag, dock. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

Mamma är bara lite trött av Sara Beischer

 
 
Detta är senaste titeln som diskuteras i den fantastiska digitala bokcirkeln Kulturkollo läser! Jag läste Jag ska egentligen inte jobba här förra våren och tyckte att den var riktigt bra, denna är ännu bättre. 
 
Minna börjar närma sig fyrtio. Är gymnasielärare, tvåbarnsmor, hustru och Duktig Flicka. Det där sista blir hennes fall. Som så ofta är fallet. Första delen av boken handlar just om det där livspusslet, där hon inte bara ska vara en god mor och fru utan även cykla överallt, träna, vara duktig på jobbet, laga rätt mat, sitta i dagiskommittéer och tusen andra saker. Det blir inte så bra, kan man säga. Minna kraschar fullständigt, på ett allvarligare sätt än de flesta som verkar fångas upp tidigare. Sammanbrottet är helt enkelt ett faktum. 
 
Andra delen handlar om rehabilitering och arbetsträning, nya bekantskaper och kanske om insikten om vad som verkligen, på riktigt är viktigt här i livet. 
 
Det är otroligt jobbigt att läsa, men så fantastiskt bra. Det är inte riktigt en sträckläsningsbok - det är nämligen så intensivt och plågsamt att åtminstone jag bara orkar en bit i taget. Men så välskrivet, så genomarbetat och så skarpsynt. Vi är många som är Duktiga Flickor, på gott och ont, och ibland är det otroligt svårt att få ordning på sina prioriteringar. Jag har inga barn att få skuldkänslor för, men kan bara tänka mig hur tufft det är när man redan känner att man inte orkar. Jag får ju skuldkänslor för mina krukväxter, liksom - tänk då hur det är med människor som man älskar mer än allt annat på jorden! 
 
Mycket gripande, alltså. Det är en vecka sedan jag läste ut den nu, och jag tänker fortfarande på den flera gånger om dagen. En vis man höll en föreläsning som jag lyssnade på för ett par år sedan om "good enough"-tänket - jag försöker bära med mig det också och i kombination med att ha läst denna boken hoppas jag att jag kan kombinera tankarna såpass att jag kan vara lite mer klarsynt kring vad som är viktigt på riktigt
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här