Se på oss nu av Geir Gulliksen

Jag förstår verkligen inte hur detta har gått till - jag läste nämligen Se på oss nu i september, men det visade sig i något sammanhang nyss att jag faktiskt aldrig skrev något om den. Märkligt, för jag tycker mig till och med minnas att jag har gjort det. Nåväl - inlägget finns ingenstans, så jag skriver en rad nu för att åtminstone ha det hela dokumenterat ;-) Det kan vara så att jag fick nog av allt snack om boken (och bröstmjölk) och lyckades förtränga att jag skulle skriva något om den också... 
 
För visst blev det prat om Se på oss nu, när den kom i höstas. Berättelse om ett äktenskap väckte också känslor, men denna var något alldeles i hästväg. Fortfarande hör jag den tas upp i poddar och fortfarande pratas det om samma sak. Bröstmjölk! 
 
Varför bröstmjölk, undrar du, om du inte har läst den. Och det ska jag berätta, utan att spoila något eftersom denna bröstmjölk diskuterats överallt i ett knappt halvår nu ;-) 
 
Liksom Gulliksens förra roman möter vi en medelålders man, Hans. Han lever med Ingunn och har det väl ganska bra, jobbar med PR för politiker och lever gott på det. På ett bröllop träffar han den mycket yngre Harriet, som är konstnär och frisinnad (och kanske något av en förväxt Manic Pixie Dream Girl). Hon har nyss fött barn och har problem med onda bröst, och då erbjuder sig Hans att assistera henne med mjölkstockning genom att massera henne. Helt platoniskt, sägs det förstås, men innan vi vet ordet av är Hans och Harriet uppe i en karusell av känslor, där Hans känner sig tvingad att ta reda på vad det egentligen är som pågår. 
 
Det ställs frågor och görs jämförelser av saker såsom kärlek och begär - eller kan båda känslorna existera samtidigt? 
 
Jag tycker att detta är riktigt intressant och väldigt välskrivet. Många ställer sig negativa till boken och kallar Gulliksen gubbsjuk - jag tycker inte riktigt att man kan tänka så, även om jag vill ge Hans på nöten. Jag lyssnade på Gulliksen på Bokmässan, i ett fantastiskt samtal med Nina Lykke, och det är uppenbart att han ser på Hans som en delvis humoristisk figur, med alldeles för mycket fokus på sig själv. 
 
Fantastiskt välskrivet. Boken finns att köpa här eller här

Strage 242: krönikor av Fredrik Strage

 
 
Det tog en evighet för mig att läsa denna - av en god anledning - den är som en karamell som man inte vill få slut på. Det är en sådan fröjd! Strage är otroligt rolig, insiktsfull, kunnig och skicklig. Dessutom så himla trevlig! Inte för att jag pratade med honom mer än den tiden det tog honom att fixa ovan fina dedikation... men ändå. 
 
Alla med intresse av musik, popkultur eller bara väldigt roliga och bra texter bör läsa denna. Köp här eller här

Popkulturens död av Martin Aagård och Natalia Kazmierska

Jag lyssnade på paret Aagård-Kazmierska på Bokmässan, tillsammans med en hel radda bokbloggare, där de samtalade med Fredrik Strage om popkultur och dess eventuella död. Kanske är ryktet överdrivet? Boken har jag haft liggande i en e-boks-app sedan den kom, men jag har väl inte varit riktigt sugen. Det var jag kanske inte efter att ha lyssnat på dem heller då jag kände att pretentionerna var lite för höga även för mig, men jag plockade upp den ändå, till slut. 
 
Och det gick inte snabbt. Oj, vad tätt det är! Mycket fakta och mycket funderingar. Och mycket pretention. Somliga kapitel innehåller så mycket tunga namn att jag inte förstår hälften, och då tycker jag inte att jag är helt väck vad gäller popkultur. Jag tycker heller inte att den är särskilt välskriven för sitt ändamål - det känns som om varje mening försöker överträffa den tidigare, det är för underfundigt och tillspetsat ibland. 
 
Dock finns det poänger - om hur somlig popkultur blivit uppköpt och fallit offer för kapitalism och konsumerism. Under samtalet på Bokmässan pratade de (eller läste kanske, jag minns inte) om någon helt vansinnig musikfestival där biljetterna kostade tiotusentals kronor och det hela avslutades med spa och avslappning och hälsodrycker. Sådant är ju onekligen intressant och roligt att förfasas över. 
 
Men ska man läsa om popkultur kan man läsa Strage istället. Om du frågar mig är alltså ryktet om popkulturens död starkt överdrivet och boken om popkulturens död starkt överskattad - men du kan köpa den här eller här , om du vill!