I en förvandlad stad av Per Anders Fogelström

      
 
Jag är så glad för att jag hakade på Stadsbibliotekets cirklar om Fogelströms Stads-serie. Som jag så ofta upprepar behöver jag ibland en spark i baken - gärna i form av bokcirkel - för att komma vidare med viss litteratur och så är definitivt fallet med Fogelström. Inte för att jag inte gillade dem första gången jag försökte, men jag... tappade farten, helt enkelt.
 
Detta är fjärde och näst sista boken i serien och jag har redan lite separationsångest - fast samtidigt längtar jag verkligen efter att läsa den sista som utspelar sig in på 60-talet, alltså hundra år efter att Henning ställde kosan mot Stockholm i första boken. 
 
Nu är det 20-tal när vi återser Emelie och de andra. Det är arbetslöshet, strejker och ransonering, sjukdom och elände. Skotten i Ådalen skakar Sverige i början på 30-talet, och snart gör nazisterna framfart i Europa och kriget står för dörren. Fler och fler kvinnor kommer ut i arbetslivet, kjolarna blir kortare och Stockholm expanderar åt alla håll. Det kommer stadsbussar, man bygger om Katarinahissen och känslan av förändring och förvandling är verkligen påtaglig. 
 
Jag lyssnade faktiskt på hela denna - de andra har jag skiftat över till e-bok med efter ett tag, men denna fann jag av någon anledning lättare att hålla fokus på även i ljudform. Helge Skoogs inläsning är helt makalös! 
 
 
Läs gärna mer hos Boktanken, Hyllvärmarprojektet, Böcker i örat och Skrivande. Boken finns att köpa här eller här - men kom ihåg att jag rekommenderar inläsningen å det varmaste! 

Vitsvit av Athena Farrokhzad

 
 
Jag läser alldeles för lite lyrik numera. Inte av någon särskild anledning egentligen, det är bara att det finns så mycket annat som vinner när jag ska välja! Men - i förra veckan behövde jag något att lyssna på och tänkte att det kunde ju vara intressant att faktiskt lyssna på denna i inläsning av poeten själv. 
 
Och det var det! Egentligen har jag lite svårt för Farrokhzads monotona stämma, men i detta fallet fungerade det bra. Dikterna formas av en sorts dialog, eller konversation, mellan familjemedlemmar om vithet, våld, språk och relationer - det är otroligt originellt och effektfullt. 
 
Riktigt intressant, riktigt angeläget, riktigt bra. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här
 

Beckomberga - ode till min familj av Sara Stridsberg

Jag började läsa denna för ett tag sedan, i tryckt form. Sedan började jag lyssna på den vid ett senare tillfälle. Sedan läsa i tryckt form igen. Och sedan lyssnade jag, äntligen, ordentligt. 
 
Det är absolut inte för att jag inte tyckte om boken som jag avbröt så många gånger - det är för att jag tyckte så otroligt mycket om den att jag kände att jag behövde befinna mig på rätt ställe, som helhet, för att verkligen kunna ta in den. 
 
Romanen handlar, helt enkelt, om ett mytomspunnet svenskt mentalsjukhus, om dess historia och om några som vistats där under åren som det fanns. Jag kom först i kontakt med Beckomberga som koncept genom Barbro Lindgrens barndomsskildringar från Norra Ängby, där några av "dårarna" från Beckis passerar revy genom texterna. Och även jag är uppvuxen med ett mentalsjukhus i närheten av hemmiljön - Lillhagen - inte så att någon väl någonsin erkände att de kände till någon som var inlagd där, men det var ett smädesord och en lite vag förklaring till varför helikoptrarna ibland cirkulerade över bostadsområdet. Det kunde vara någon som hade rymt från Lillhagen och då visste alla vad det innebar. Trodde vi, alltså - vi visste väl inte ett smack om mental ohälsa alls. (Att Skogomeanstalten låg lika nära var vi inte alls lika medvetna om, som jag minns det.) 
 
Men detta handlar inte om "dårar" på rymmen. Det handlar om unga Jackie, som praktiskt taget varje dag besöker sin pappa, Jimmie Darling, på Beckomberga. Hon skolkar för att besöka sin far - kanske kan hon rädda honom? Vid sidan om detta handlar det om en hel del andra människoöden på och kring detta ödesdigra ställe. Och det är så bra. SÅ bra. 
 
Naturskildringar spelar en stor roll, och de är på något vis, om än ofta i gestaltning snarare än beskrivning, dunkla, mörka och dimmiga - vilket man väl med inte alltför stor fantasi kan spegla gentemot ett sinne i obalans. Helt fantastiskt. 
 
Jag fastnade vid detta citat: 
 
"Jag minns att jag undrade om hans ögon hade lyst så inne i mitt mörker." 
 
och bär det med mig. Så otroligt vackert. Strålande, strålande roman. 
 
 
Andra som har skrivit om boken är: Bak bok mat, Bombono, Skrivarsidan, Bra bokdagar 
 
Boken finns att köpa t.ex här eller här