Balladen om en bruten näsa av Arne Svingen

 
Tipset om denna kommer från En förbannad podd - den korta beskrivningen lät så himla härlig så jag letade upp den och läste den ganska hastigt och lustigt. Fastnade fullständigt för den underbare huvudpersonen! Bart, döpt efter Simpson, är 12 år och bor med sin gravt överviktiga och alkoholiserade mamma i en sorts soclägenhet i Oslo. Ja, det låter förskräckligt på en gång, men det är en otroligt optimistisk och fin bok. Hans mamma är på intet sätt elak eller farlig, det ska sägas på en gång. Hon har bara lite svårt att ta hand om sig. Och om Bart, men han klarar sig ganska bra ändå. 
 
I huset bor även Cheap Charlie, som kan få tag på vad som helst billigt, och Geir, som är heroinist och blir Barts vän. Mormor kommer förbi ibland, och då måste de ljuga om allt möjligt, såsom mammas fina jobb på telefonbolaget som förstås inte existerar. Men hon är snäll. 
 
Bart tror att hans mamma nog vill ha en lite tuffare son, så han tränar boxning. Han har bara inte börjat slå ännu. Men det han verkligen brinner för är att sjunga opera, något som han är fantastiskt duktig på men bara när ingen annan lyssnar. I skolan är han inte direkt utanför, men inte innanför heller. Det finns en schysst tjej i klassen, Ada - hon kan inte behålla en hemlighet men kanske kan hon bli Barts vän ändå? 
 
Det är oklyschigt, osentimentalt, hejdlöst roligt och faktiskt riktigt optimistiskt i slutet. Fantastisk ungdomsbok, jag älskar den. 
 
 
 
Andra som har skrivit om boken: JoL på Bokhora, Carolina läser, Annas bokblogg, Bokpratarna
 
Boken finns att köpa till exempel här och här

Rimligt lyckade ögonblick av Åsa Asptjärn

 
Tack snälla Bonnier Carlsén för detta recensionsexet! Det kom som en överraskning och var extra roligt eftersom ett personligt meddelande medföjde. Så trevligt. 
 
Detta är tredje boken om Emanuel Kent Sjögren. Första heter Konsten att ha sjukt låga förväntningaroch den följdes upp med Manifest för hopplösa
 
Jag gillar Emanuel. Han är en typisk antihjälte, han gör massor av dumheter och jag vill ganska ofta plocka upp och ruska om honom, men samtidigt kan jag inte låta bli att känna viss värme för honom. Nu är det dags att börja gymnasiet - en chans att göra en sorts nystart. Och det viktigaste är förstås att vara så häftig och cool som möjligt inför kamraterna i humanistklassen.  
 
Läraren delar in eleverna i basgrupper, och där träffar Emanuel Frank som är olik alla andra han träffat och som har en gammal och stenrik Pappie, Iggs som är transperson och Kaisa, som får hjärtat att slå lite snabbare... gamle kompisen Tore finns också med men lite mer i periferin, och så Vanja, storasystern som är en av mina favoritkaraktärer i ungdomslitteraturen från de senaste åren. 
 
Det är väldigt mycket skämskudde. Väldigt. Man behöver vara i rätt sinnesstämning för att orka med på sina ställen - men den passade väldigt bra som kvällslektyr på läsretreatet för mig, när jag var avslappnad, glad och lite fnissig. Hela scenariot med "avklädning för omklädning" är hysteriskt. Men det tycker jag att ni ska läsa om själva - det är en fin och trevlig bok med mycket värme och kärlek. Jag stör mig fortfarande på uttrycket "rotmos i röven" som jag inte kan förlika mig med, men det förekom inte riktigt lika ofta i denna boken. Emanuel kanske har blivit lite vettigare trots allt? ;-) 
 
 
Andra som har bloggat om boken: Prickiga Paula, Annas bokblogg, Västmanländskan
 
Boken finns att köpa här eller här

Två snabba!

 
Köpte en hortensia för att fira fredagen. Ljuvlig! Har förstått att de är svåra men jag ger den en chans 🌼🌸🌼 
 
 
Så himla fin bokpost från Bonnier Carlsén! Jag gillar verkligen Emanuel Kant och blev så glad för den personliga lappen! Ska mysa med den imorgon. 
 
Vi hade en jättemysig kväll med god mat, semlor, popcorn, flädercider, På Spåret och massa prat och skratt. Nu har jag diskat det värsta, sitter med en kopp kaffe och ska snart gå och lägga mig. Och sova tills jag vaknar, tack så mycket! 😴😴😴