Vita nätter av Ann Cleeves

Andra boken i första Shetlandkvartetten - den första heter Svart som natten. Jag är så glad att jag har fått upp ögonen för ett gäng brittiska deckarförfattare - Peter James, Elly Griffiths och just Ann Cleeves lyser starkast! 
 
Jimmy Perez är på vernissage på ett galleri inhyst i ett gammalt sillrökeri (tror jag) tillsammans med sin nya flickvän Fran Hunter, som även hon ställer ut målningar under kvällen. Det är förvånansvärt tunt med folk, men en person dyker upp som ingen sett tidigare - en engelsman, dessutom. När han står framför en målning brister han plötsligt i gråt och bryter samman. När Perez börjar tala med honom påstår han att han inte vet vem han är eller var han befinner sig. Perez placerar honom i köket med kocken och lämnar rummet en kort stund - men när han återvänder är främlingen spårlöst försvunnen. 
 
Till nästa dag, när en lokal bonde hittar honom död, till synes hängd, i ett gammalt skjul i närheten med en clownmask över ansiktet. När Perez forskar vidare får han reda på att någon, även denne klädd i clownmask, stått på kajen och delat ut flygblad där det sades att vernissaget blivit inställd på grund av dödsfall i familjen. Vem kan det vara? Främlingen eller mördaren? 
 
Det är en spännande historia i lågt tempo, med fantastiska miljöer och sympatiska, intressanta personer. Det är så intressant att läsa om dessa isolerade öar med en egen kultur - jag blir så sugen på att resa dit. Språket är så flytande och lättläst och trots ett relativt stort persongalleri är det inte svårt att hänga med, ens för mig som lätt blir distraherad när det är för mycket folk. 
 
Gillade alltså verkligen, och ser fram emot att fortsätta med serien! 
 
 
Andra som skrivit: I hyllan, Bea på Beas bokhylla, ...och dagarna går, Sara på Beas bokhylla
 
Boken kan man inhandla här eller här

Fem svarta höns av Nevil Shute

 
Detta var sista boken jag behövde klämma för att bli klar med Bokutmaningen 2016 och punkten En bok din mamma rekommenderat. Mamma har pratat om denna länge men jag har väl känt på mig att det inte riktigt är min sorts bok. Och det kan jag inte säga att det är heller, men jag kan fortfarande uppskatta att det är en bra och välskriven roman. Den är bara lite lång. Och långsam. Och så. 
 
Boken börjar med att en ung kvinna i efterkrigstidens London, Jean Paget, får reda på att hon har ärvt massor av pengar. Hon bestämmer sig för att lägga en del av pengarna på att anlägga en brunn i Malaya, där hon spenderat tid under kriget. Vi får sedan följa hennes minnen ifrån den tiden, dels som krigsfånge och dels som del av ett malayiskt samhälle och till slut när hon återvänder till England. 
 
Och till slut, i "nutid" har hon fått sina pengar och reser åter till Malaya för att bygga brunnen. Hon får reda på att en man hon träffade under sin första tid där, Joe Herman som var den som stal titelns fem svarta höns och dömdes till döden för brottet, har överlevt sitt straff och åkt till Australien. Hon reser dit för att leta rätt på honom - det är bara det att han i sin tur har rest till England för att leta rätt på henne. 
 
Så ja. Mycket romantiskt och väldigt l å n g s a m t - men en fin berättelse ändå, som hade kunnat vara 150 sidor kortare. Ja, jag vet, jag säger så ganska ofta ;-) 
 
Och den historiska aspekten är väldigt, väldigt intressant. Trots att jag har läst en kurs i Post-Colonial Fiction just i England vet jag nästan ingenting om Malaya. Nu vet jag mycket mer! 
 
 
 
Det är inte så lätt att hitta andra som har skrivit om boken på svenska, men det finns en hel del engelska recensioner om man googlar på A town like Alice, som den heter på engelska och som väl är en betydligt klatschigare titel. Den har blivit film också och fick då den upplyftande svenska titeln Våld i Malaya
 
Jag kan heller inte hitta den på svenska på någon nätbokhandel, men jag läste den på engelska och den är inte svår. Här eller här kan man klicka hem den. 

Huset vid havets slut av Elly Griffiths

 
Första recensionen för året blir av en bok som jag läste förra året - det var inte genomförbart att skriva alla inlägg som låg som utkast, så jag sänkte ambitionerna och gör såhär istället. Jag har dessutom avskaffat numreringen, och tänkte börja ange mitt betyg i stjärnor också. Har stått och vägt mellan fem och tio stjärnor - egentligen känns det ju som om fem skulle räcka, men samtidigt känner jag mig ofta lite begränsad av skalan på Goodreads. Så det får bli sju! Så känner jag på det lite - och reviderar beslutet om det inte känns hundra. 
 
Jag ska även bli bättre på att länka till andras recensioner och var böckerna kan inhandlas :-) 
 
Nu kör vi, eller hur? 
 
En arkeologisk grupp kommer till Norfolk för att kartlägga kusterosionen, när de gör ett makabert fynd. Flera skelett hittas begravda i en svårtillgänglig bergsskreva. Alla sex har blivit skjutna i bakhuvudet. 
 
Ruth Galloway kallas åter in som expert för att vara polisen behjälplig. Man kan bestämma att skeletten är från 1940-talet och att de döda med all sannolikhet kommer från Tyskland. Men vad kan det vara som har hänt? 
 
Ruths liv har förändrats stort sedan hon blev mamma till lilla Kate - som ni säkerligen minns är det polisen Nelson som är pappan. Ruth behöver alltså anpassa sig till såväl livet som ensamstående mor som att inte på något vis komma emellan Nelson och hans fru och döttrar. Det är väldigt intressant att läsa om dessa förändringar och den nya dynamiken dem emellan. 
 
När man söker svar runtom i trakten kommer man i kontakt med Jack Hastings, vars avlidne far var ledare för hemvärnet under kriget. Fadern kan av förklarliga skäl inte svara på några frågor, men Hastings kan sätta dem i kontakt med några andra män som var unga när morden troligen skedde. Strax efter att de talat med en av dem dör han under vad som först verkar vara naturliga men som förstås sedan visar sig vara mystiska omständigheter. Ännu en dog strax före utredningen satte igång. Ledtrådar kommer fram och det blir en riktigt rafflande historia. 
 
Jag gillar berättandeformen med tredje person presens, det är inte så vanligt och det är en skön rytm. Dock tycker jag, såsom många andra, att denna översättningen haltar något. 
 
Men fem av sju stjärnor är den värd - jag tycker så otroligt mycket om Ruth! 
 
 
Andra som har skrivit om Huset vid havets slut: Carolina, Malins bokblogg, Erikas bokprat, Ewelinas bokblogg, enligt O, Fiktiviteter
 
Du kan köpa boken till exempel här eller här