Statsrådet och döden av Bo Balderson

 "Äntligen stod Statsrådet på kanslitrappan." Ja, så börjar första delen i Bo Baldersons serie om Statsrådet, tappert och tålmodigt berättad av adjunkt Vilhelm Persson. Bo Balderson, säger du, vem är det? Ja, det vet ingen förutom hans agent och någon på förlaget. Det vi vet är att han "i högsta grad är en man", och att han ännu är i livet. Det är riktigt spännande att hemligheten lyckats bevaras så länge, tycker jag! 
 
Det är politisk satir, det är mordgåtor och det är så vansinnigt, vansinnigt roligt. Statsrådet och döden inleds alltså med att Statsrådet himself går på semester från kanslihuset. Statsrådet har blivit Statsråd för att han hade för stora galoscher och på den vägen är det. Adjunkt Vilhelm Persson, vår berättare, är bror till Statsrådinnan Margareta och han har det inte lätt, med tarmar och hjärta och annat som strular - och så måst han dessutom hålla reda på Statsrådet och hans barn, som är fjorton till antalet i just denna boken. 
 
Man ska ut på Vindö och fira semester, nämligen. Efter att adjunkten blivit inkapslad i en massa remmar med spännen samt störthjälm placeras Statsrådets chaufför i baksätet - han vill nämligen köra själv - och efter ett antal förskräckelser kommer man fram till idyllen i skärgården. Men inom kort inträffar ett mord och det blir förstås upp till våra hjältar att ta reda på vad det är som pågår därute. 
 
Jag älskar att dessa böckerna lyckas vara just både satir, deckare och fars - deckargåtan är en pusslig sådan som påminner om såväl Sherlock Holmes som Miss Marple och Poirot, och när vi diskuterade den i bokcirkeln i söndags var vi eniga om att det inte hade varit möjligt att lista ut det hela förrän alldeles i slutet - på gott och ont, får man väl säga. Men även de andra bitarna är fantastiskt skickligt sammanställda. Någon i bokcirkeln irriterade sig på det farsartade, jag tycker att det är briljant utfört. 
 
Helge Skoog har läst in ljudboken och det är en fröjd att lyssna. Jag önskar så att förlagen ville ta sig samman och se till att allihop blir inlästa och även att de blir e-böcker - det är inte helt lätt att få tag på dem, tyvärr, och de verkar ha hoppat över nästa i serien vid inspelningarna. Tråkigt, för dessa böcker är en nationalskatt. 
 
Statsrådet och döden finns hur som helst att köpa här eller här! 

Syndabocken av Sofie Sarenbrant

Detta är sjätte boken om polisen Emma Sköld - jag tycker att Sarenbrant har gjort ett bra val med att fortsätta med serien. 
 
Emma och dottern Ines har flyttat in i Emmas systers hus i Bromma, medan systern med make bor i Spanien. En inbrottsvåg drar genom den välbärgade förorten, och när en tonårspojke mördas under vad som verkar vara just ett inbrott kopplas Emma och hennes kollegor in på fallet. 
 
På sociala medier börjar ryktena frodas bland Brommaborna och misstankar riktas mot städerskor och gästarbetare, alla med utländskt ursprung är misstänka för ett eller annat. Emma beslutar sig för att ta saken i egna händer.  
 
Vid sidan av detta följer vi historien mellan Emma och kollegan Nyllet, som  just brutit upp sitt förhållande, och min favoritdel av berättelsen - berättelsen om en tonårspojke i Bromma och hans speciella relation till personen han älskar allra mest. 
 
Sarenbrant är, liksom många andra svenska deckarförfattare, sällan överraskande - jag vet vad jag får, liksom, och ibland är det ju precis vad jag vill ha. Jag blir som vanligt förbannad på folk som gör puckade grejer och undrar varför, men inser förstås att det ibland är det som krävs för att föra berättelsen framåt. Helt okej, men inget som fastnar särskilt. Jag fortsätter dock gärna att läsa om Emma nästa gång. 
 
Boken finns att köpa här eller här

Felsteg av Maria Adolfsson

Flera vänner har läst Felsteg och hyllat den - jag ville egentligen vänta på e-boken för det händer allt som oftast att deckare inte riktigt funkar som ljudböcker för mig för jag tappar koncentrationen när jag lyssnar t.ex på bussen, och så dör fem personer och sju häktas och jag har bara suttit och tittat drömskt på sälstatyerna i Sannegårdshamnen eller fungerat över om det är Vinga jag ser längst där ute... ja, ni fattar. 

Men - det var så många som har pratat om hur bra denna är att det fick bli ljudbok ändå. Och det funkade fint! Angela Kovacs är verkligen en av mina favorituppläsare. 
 
Doggerland är en ögrupp mellan Storbritannien, Holland och Skandinavien. (Jag tänker mig att det ligger där Doggers Bankar ligger, förstås.) Det tar inte lång stund innan jag helt och hållet köper detta och tror helt och hållet på denna pittoreska men vindpinade lilla stat. Personerna har namn som hade kunnat komma från Storbritannien, Nederländerna eller Skandinavien och det finns fördomar om diverse folk från diverse ställen - precis som det är i verkligheten, förstås, men det här med ett fiktivt land är himla häftigt. Alla jag har pratat med säger samma sak - Doggerland finns efter en halvtimme. 
 
Karen Eiken Hornby, kriminalinspektör, vaknar morgonen efter Oistra, den stora ostronfesten. Tyvärr är det i ett hotellrum och tyvärr ligger hennes chef bredvid. Inom några timmar kallas hon in till arbetet - en kvinna har slagits ihjäl i sitt hem och Karen måste leda mordutredningen - eftersom den mördade kvinnan är polischefens före detta fru. 
 
Det blir en otroligt spännande berättelse - men i ett alldeles lagom tempo! Ibland tycker jag att det blir alldeles för rafflande och ibland alldeles för segt, men här hålls takten och tonen på en bra nivå hela vägen igenom. Till och med upplösningen känns sansad och väl genomtänkt, ingen galen action och galenskap. Dessutom kan jag uppskatta att det inte är så himla... kladdigt. Miljöbeskrivningarna är underbara, påminner om Shetlandsbeskrivningarna i Ann Cleeves böcker men med ett annorlunda klimat - jag skulle gärna vilja besöka Doggerland. Detta ska bli en trilogi eller serie beroende på vem man lyssnar på och jag längtar verkligen efter att läsa vidare. Karen har drag av de klyschiga poliser vi så ofta läser om, men på något vis är hon för mig alldeles unik. 
 
Missa inte Doggerland. Boken finns att köpa här eller här