Slutet av Mats Strandberg

Detta inlägg skulle ha kommit upp igår, som utlovat, men en kombination av teknikstrul och slutgiltig trötthet satte käppar i hjulet. Men nu är det här! Stort tack till Rabén och Sjögren för recensionsexemplaret av denna bok som jag längtat efter sedan jag först hörde talas om den. 
 
Jag har läst Cirkeln-trilogin, och Färjan och Hemmet och älskat dem alla - ja, fastän varken fantastik eller skräck egentligen är min grej. Det är tack vare de lysande personporträtten, miljöerna, socialrealismen och gestaltning av "det vanliga livet". Och här, i Slutet, briljerar Strandberg mer än någonsin med just detta. GöteborgsPosten rubricerar sin recension "mer vardag än domedag" och precis så är det. 
 
Men jag går händelserna i förväg. 
 
Kometen Foxworth är på väg mot jorden. Om lite drygt fyra veckor kommer den att slå mot jordens yta, i närheten av Kanarieöarna, och några minuter efter nedslaget är allt över. Det är för sent att göra något åt det - slutet är helt enkelt här, trots att allting alldeles nyss var precis som vanligt. 
 
Vi får följa två sjuttonåringar, Simon och Lucinda, under de sista veckorna. Båda är ensamma, men när något fruktansvärt händer med Simons ex och Lucindas före detta bästa väninna blir de besatta av att ta reda på vad som hänt. Intriger och relationer vecklas ut i verkligheten, på gott och ont, men är något egentligen värt någonting? 
 
Det är så intressant att sätta sig in en situation där ingenting egentligen spelar så stor roll. Ingenting kan få några vidare konsekvenser. För vissa experimenterande tonåringar blir det intensivt och destruktivt, med festande, droger och sex. För somliga handlar det mest om att få göra de där vardagliga sakerna en sista gång. Fira jul mitt i sensommaren till exempel. Andra vill lämna ett spår efter sig, i den händelse att någonting kan sparas och föras till någon som kan tyda det. 
 
Personerna är så otroligt trovärdiga och jag har burit dem med mig sedan jag lade ner boken förra söndagen. Suveräna skildringar - precis som i Färjan träffar vi en salig blandning människor med ytterst olika situationer och attityder - men allihop känns så verkliga. Berättelsen tickar på i olika takt, beroende på om det är Simon eller Lucinda som berättar, men för mig känns den liksom ganska jämn i tempot, det balanseras... tills det faktiskt börjar dra ihop sig och jag inser att det blir helt fruktansvärt spännande. Jag gråter nästan av intensiteten när jag läser de sista trettio sidorna, det är så ödesmättat och samtidigt smygande. Jag vet vad som kommer att hända, men... 
 
Rekommenderas varmt till alla. Boken finns att köpa här eller här

The end we start from av Megan Hunter

En kvinna ska föda sitt första barn mitt under en mystisk miljökris i London. Staden svämmar över medan barnet, Z, föds. Några dagar efter förlossningen tvingas den lilla familjen att fly från staden, över gränser, för att hitta skydd och säkra platser. De hamnar hos hennes svärföräldrar ett tag, de hamnar i organiserade flyktingläger. Kvinnan, som berättar, pendlar mellan hopp och förtvivlan. Medan världen hon känner förändras och går förlorad följer hon sin sons utveckling, och häpnar över den lilla människans oerhörda möjligheter till anpassning. Han vet ju inget annat. 
 
Dystopier är inte min bästa genre, som ni säkert vet, men nu behövde jag en för att avsluta Sommarbingot och blev påmind om just denna, som jag fick för längesen.
 
Den är lagom lång och i en form som jag älskar - prosalyrik, mina damer och herrar - så jag tog den och läste den praktiskt taget i två svep. Det är väldigt nyttigt att läsa om hur vår värld kan förändras från den vi är vana vid och göra oss till flyktingar, praktiskt taget över en natt. 
 
Det är dessutom väldigt fint att denna berättelse är så otroligt full av hopp, kärlek, värme och gemenskap. Jag njöt i stora drag. Missa inte, för all del, den är otroligt läsvärd. Finns att köpa här eller här

Om du såg mig nu av Sofia Nordin

 
Detta är bok nummer fyra i Sofia Nordins dystopiserie om ungdomarna som blivit kvar när en märkvärdig sjukdom tagit död på nästan hela svenska folket. Du kan läsa om första boken, En sekund i taget här, och andra och tredje som heter Spring så fort du kan och Som om jag vore fantastisk här
 
Nu är det Esmael som berättar. Han har tidigare träffat ett par av ungdomarna vi träffade i tidigare böcker men är nu ute på egen hand. Denna delen är mörkare än de tidigare och det är praktiskt taget helt omöjligt att sluta läsa - jag läste i två sjok och det var endast för att jag somnade ifrån den en natt. 
 
Riktigt, riktigt bra, även för mig som inte älskar övernaturligt och dystopier. Antagligen för att detta är en dystopi som jag på något sätt kan tro på, utan övernaturliga inslag och även att vardagen finns kvar. Coop finns kvar, och våffelmix och konserver. Det blir trovärdigt och det är väldigt lyckat. 
 
Boken finns att köpa här eller här