Om du såg mig nu av Sofia Nordin

 
Detta är bok nummer fyra i Sofia Nordins dystopiserie om ungdomarna som blivit kvar när en märkvärdig sjukdom tagit död på nästan hela svenska folket. Du kan läsa om första boken, En sekund i taget här, och andra och tredje som heter Spring så fort du kan och Som om jag vore fantastisk här
 
Nu är det Esmael som berättar. Han har tidigare träffat ett par av ungdomarna vi träffade i tidigare böcker men är nu ute på egen hand. Denna delen är mörkare än de tidigare och det är praktiskt taget helt omöjligt att sluta läsa - jag läste i två sjok och det var endast för att jag somnade ifrån den en natt. 
 
Riktigt, riktigt bra, även för mig som inte älskar övernaturligt och dystopier. Antagligen för att detta är en dystopi som jag på något sätt kan tro på, utan övernaturliga inslag och även att vardagen finns kvar. Coop finns kvar, och våffelmix och konserver. Det blir trovärdigt och det är väldigt lyckat. 
 
Boken finns att köpa här eller här

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru

Jag har varit väldigt ambivalent kring om jag ville läsa denna eller inte. Dels blir jag ibland lite avtänd av sådant som "alla" läser på en gång, vilket definitivt var fallet med denna. Dels drar jag öronen till mig lite grann när det handlar om tidsresor och fantastik. Men så sa det pang i helgen som gick och jag bestämde mig för att ge den en chans. Och ja, det är jag väldigt glad för. 
 
Men det känns svårt att skriva om den, så jag ska inte bli så långrandig, faktiskt. 
 
I berättelsens mitt står en ung kvinna som befinner sig på en rättspsykiatrisk klinik i Göteborg. Hon var inblandad i ett terrordåd ett antal år tidigare, mot en seriebutik i stan som hade bjudit in en tecknare som karikerar islam. En författare kommer till kliniken då hon bett om att få tala med honom, och då ger hon honom en berättelse hon skrivit och förklarar att hon kommit från framtiden för att berätta om hur det kan bli. 
 
Berättelsen hon ger honom är en mycket mörk dystopi, där den som inte skriver på ett medborgarkontrakt och svär "trohet" till Sverige varje år sätts i reservat, där de tvingas äta fläskkött och se kränkande filmer. Alla med utländskt påbrå måste alltid bära pass på sig och mycket av det vi tar för givet idag är förbjudet i framtiden. 
 
Jag vet i ärlighetens namn inte riktigt om jag förstår hela berättelsen. Antagligen gör jag inte det, och det kanske inte riktigt är meningen heller. Men något som är säkert är att den sätter igång tankarna och är nästintill beroendeframkallande. Det är skrämmande och så oerhört trovärdigt - vilket naturligtvis gör det ännu mer skrämmande. 
 
Många tippar på denna som vinnare av den skönlitterära kategorin av Augustpriset, och det skulle inte förvåna mig om det stämmer. Jag kryssar "nej, den vill jag INTE läsa" i Höstbingot - men nu är jag väldigt glad att jag gjorde det. 
 
 
Läs gärna mer hos till exempel enligt O, Fiktiviteter och Just nu, just här. Boken finns att köpa här eller här

Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood

En bekännelse: jag har aldrig läst något av Margaret Atwood förut. Jag har såväl Kattöga som Den blinde mördaren i bokhyllan, och det var längesen som jag lade Oryx & Crake i hyllan i Nextory. Men det har helt enkelt inte blivit av. Dock blev jag väldigt nöjd när Tjänarinnans berättelse blev månadens bok i en av mina cirklar,  just för att jag verkligen tänkt läsa boken nu sedan serien kom ut. Och vilken läsupplevelse det är! Jag blev verkligen golvad. 
 
Vi befinner oss i en framtidsvision, en dystopi, där kristina fundamentalister har ombildat USA till den totalitära republiken Gilead. Här får kvinnor inte äga något, de får inte lov att läsa. De sorteras utefter färg - hustrur bär blått, jungfru Marias färg. De statliga barnaföderskorna, som tvingats lämna sina gamla liv för att bli avelskvinnor hemma hos rika familjer som inte kan få egna barn, bär rött. Kokerskor och hembiträden kallas Martor (efter Marta i Bibeln) och bär grönt, kvinnorna ur de lägsta klasserna bär randigt. Tjänarinnorna, avelskvinnorna, får nya namn, baserad på vem de "tillhör" - vår huvudperson heter Offred, en konstruktion mellan "of" och "Fred" men förstås även "offer", såväl på engelska och svenska. 
 
Barnaföderskorna har genomgått hjärntvätt på ett sorts seminarium, där Tanterna ska ta ur dem deras gamla liv och göra dem redo för sina nya uppdrag, ute i familjerna. Offred hamnar hos Anföraren och hans hustru Serena Joy, som liksom så många andra kvinnor inte kan få barn - antagligen på grund av miljöförstöring. Anföraren tar sig an Offred på ett lite ovanligt vis och regler börjar så sakteliga brytas... 
 
Kontroll och dubbelmoral spelar mycket stora roller i denna roman från 1985, där lite väl många paralleller till vår värld trettio år senare blir uppenbara. En ofantligt bra bok som alla borde läsa. Jag kryssar Valfri-rutan i Höstbingot! 
 
På Bokmässan i september var ett antal Norstedts-anställda klädda som kvinnorna i TV-serien. Det var otroligt effektfullt. Här kan du se en bild, samt läsa Atwoods nya förord. Men som alltid med förord råder jag till försiktighet - ibland ska de definitivt läsas i efterhand...
 
 
Läs gärna mer hos Feministbiblioteket, Med näsan i en bok, Carolina läser, Fiktiviteter och Läsfåtöljens bokblogg. Boken finns att köpa här eller här