De nya dödssynderna: Våra mörkaste sidor och hur vi kan hantera dem av Stefan Einhorn

 
 
Detta var månadens bok i en av mina bokcirklar. Först och främst - den lämpar sig inte som cirkelbok, om du frågar mig. 
 
Som bok, utöver att den är svårdiskuterad, tycker jag att detta är en väldigt arrogant och tjatig mansplainande text som spoilar minst sex filmer som jag hade velat se. Det ver verkligen ingenting för mig, som ni hör, och jag kan inte rekommendera den. Skulle du ändå vilja läsa den finns den att köpa här eller här

Ett jävla solsken: En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer

 
 
Jag hade aldrig hört talas om Ester Blenda Nordström innan Fatima Bremmers bok kom och blev nominerad till Augustpriset. Tror jag inte, i alla fall - och det känns som om jag hade lagt det på minnet i så fall. Vilken bok! Den förtjänar sannerligen sitt Augustpris, jag var helt förtrollad. 
 
Ester Blenda körde motorcykel, rökte pipa, umgicks med kultureliten, var en av Sveriges mest eftertraktade skribenter - och landets första riktiga grävande journalist. Hon levde med samer i ett halvår, hon wallraffade som piga (decennier innan Wallraff wallraffade) - jag har just läst den boken och ska skriva om den inom kort - hon levde i Sibirien i flera år och skrev om livet i vulkanens skugga. Hon slet som ett djur och sken som en stjärna - men allt till ett högt pris. En dag tystnade Ester Blendas röst. 
 
Fatima Bremmer har gjort ett helt fantastiskt forskningsarbete här - och dessutom skrivit en bok som är lika engagerande och spännande som den mest efterlängtade deckare. Jag lyssnade på den, inläst av Marie Richardson - mycket bra även det. 
 
Ska du läsa en faktabok under 2018 så låt det bli Ett jävla solsken - den är verkligen häpnadsväckande och så oerhört fängslande. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

Boken om Blanche och Marie av P O Enquist

 
 
Jag har just nu nästan trettio böcker i mina utkast här och ska försöka komma ikapp lite grann. Därmed blir det inte världens längsta texter här det närmaste, om jag inte har något alldeles särskilt att berätta om... hösten har flugit förbi, på ett bra sätt, och nu är det ju nästan jul! Och denna helgen är jag bortrest fredag kväll till söndag förmiddag, dessutom. Men det kommer! 
 
Nåväl - jag behövde en bok till rutan om eller av nobelpristagare till Höstbingot, och fick tips om Boken om Blanche och Marie av P O Enquist. Jag trodde aldrig att jag skulle röra något av honom igen efter Liknelseboken som jag tyckte var otroligt påfrestande, men nu blev det såhär och det är jag glad för. 
 
Detta är en form av litterär fantasi om Blanche Wittman, hysterikornas drottning som vårdades av Charcot och Freud på sjukhuset La Salpêtrière i Paris i slutet på 1800-talet. Vad det egentligen var för fel på henne har väl ingen riktigt kommit fram till - man trodde först att det handlade om epilepsi, sedan det något mer diffusa hysteri. Hon blev dock frisk, och började arbeta tillsammans med Marie Curie. Somligt är fakta, somligt definitiv fantasi. 
 
Jag är mest intresserad av faktum i detta fallet och förfäras av att läsa om Blanches öde, som en sorts martyr för vetenskapen. Hon påverkades naturligtvis otroligt negativt fysiskt av arbetet med radium, och när vi möter henne har hon bara högerarmen kvar efter omfattande amputationer på grund av strålningen, och lever i en trälåda på hjul. Helt otroligt. Tre av hennes anteckningsböcker återfanns tjugofem år efter hennes död, och det är dessa som format någon sorts bas till Enquists bok. 
 
Jag hade kanske föredragit att läsa om dessa kvinnor och händelserna kring dem i en mer faktisk och ordnad form - men jag tyckte väldigt mycket om detta också, och det har gett mig blodad tand för att läsa mer om Madame Curie och de omkring henne. 
 
Boken finns att köpa här eller här