How the trouble started av Robert Williams

Jag plockade upp denna i engelska YA-hyllan på mitt lokala bibliotek för några veckor sedan - på vinst och förlust, om man säger så, jag hade aldrig hört talas om författaren förut och fick inte ut så mycket av baksidestexten heller - ni vet, ibland står det liksom ingenting på utländska pocketböcker, förutom ett kort citat och så en massa blurbar. Men jag är väldigt glad att jag valde den, för det var en speciell läsupplevelse. 
 
Vi träffar Donald Bailey när han är sexton år. Vi vet att hans mamma flyttade dem till en annan stad för några år sedan, och vi vet att Donald på något sätt varit inblandad i en tvåårings död. Vi vet dock inte vad som hände - alltså, how the trouble started. Därför är det inte så konstigt att säkert de flesta läsare går på Donalds mammas linje och tror det absolut värsta när han börjar spana på småbarn på en skolgård, blir vän med en ung pojke och börjar ta med honom till ett ödehus, för att läsa och berätta hemska fantasiberättelser om vad som hänt i huset, och varför det spökar där. 
 
Sakta men säkert växer berättelsen om vad som hänt fram, och läsaren utmanas i takt med detta. Det handlar om ansvar, om moral - och framför allt, om minne. Om hur barns minnen kan påverkas, om hur vuxna kan få barn att berätta det de "vill" höra eller det de tror är sanning, och om hur barn till slut inte vet vad som är sant eller falskt, rätt eller fel. 
 
En riktigt, riktigt bra och viktig bok som jag tänker mycket på fortfarande, såhär ett par veckor senare. Jag har även hört mycket gott om författarens debut, Luke and Jon, som jag ska passa på att läsa när tillfälle ges. 
 
How the trouble started kan du köpa här eller här