Brev till min dotter, red. Elcim Yilmaz

Det är otroligt svårt att recensera en antologi med mycket personliga texter, så jag ska inte göra det, i ordets egentliga mening. Det är dessutom extra svårt när jag tycker olika om texterna! 
 
Men det som mest av allt genomsyrar alla texter är kärlek och naturligtvis en välvilja. Tretton mer eller mindre kända kvinnor har skrivit brev till sina döttrar, vare sig de finns eller ej - Martina Montelius har till exempel uppfunnit en lillasyster till sina existerande döttrar. Du finner ungefär samma budskap i alla texterna: gör som du vill, var stark, låt ingen sätta sig på dig, var den du är och låt ingen bestämma över dig. Bra budskap allihop! Vissa är formulerade på ett otroligt varmt och rörande sätt, någon känns alltför beskäftig. 

Vissa har en stor skopa humor, vissa vemod, vissa förskräckliga berättelser om händelser i det förflutna. Som sammanfattning är det dock en fin antologi, med helt rätt budskap. Ta ingen skit och gör vad du vill.  En av mina favoriter, Mia Skäringer skriver "Gör dig fri, det är det enda sättet"
 
Märta Tikkanens avslutande text, Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon publicerades för första gången i en dagstidning i slutet på 70-talet - jag minns inte vilken. Den finns lite överallt på nätet att läsa, till exempel här, om en vill ha ett litet smakprov! 
 
Detta var ett recensionsexemplar. Tack Forum
 
 
 
Andra som skrivit om boken: Med näsan i en bok, Johannas deckarhörna, Västmanländskan, ...och dagarna går, Boktanken.
 
Boken finns att köpa här och här

2016: 254 - Harry Potter and the cursed child av JK Rowling et al

 
Jag gillar att läsa pjäser och det är sällan jag gör det numera, så jag blev glad när jag hörde att "nya Harry Potter" skulle bli i manusformat. Och det är jag fortfarande för jag tyckte att det var jättemysigt att läsa. Det råkade vara en regnig och inte helt hundraprocentig dag för mig, dagen efter utgivning, så vad passade bättre än att gräva ner sig i den världen i några timmar? Eller ja, ett par timmar. Det tar inte jättelång tid att läsa. 
 
Som sagt - jag gillar pjäser, och jag var helt medveten om formatet när jag gav mig in på den. Det var visst inte alla - det verkar vara extremt många som antingen inte hört talas om att den skulle komma eller att den råkar vara en pjäs för åh vad folk RASAR. Gud, så arga de är för att detta inte är en åttonde roman som passar perfekt in i Rowlings värld. 
 
Därför vill jag gärna lägga lite emfas på detta: 
 
- det är inte en åttonde roman
- det är ingen roman överhuvudtaget
- nej, den behöver inte följa "kanon" eftersom det inte är en åttonde roman'
- det är en pjäs med tre upphovspersoner baserad på Rowlings universum. Hon har skrivit berättelsen, Jack Thorne har skrivit manus. 
 
Har man det klart för sig är det härlig, intressant och riktigt spännande läsning. Och det är väl det vi vill att det ska vara? 

Det vore himla kul att se pjäsen i West End någon gång, men som det är nu är den väl utsåld fram till våren 2018 (så länge som biljetterna släppts, med andra ord) så det gäller nog att vara tålmodig. Men man kan väl tänka sig att den kommer att tangera ett eller annat rekord ganska fort. 
 
Och en sak till - om detta kan få ungdomen att a) läsa pjäser och b) gå på teater så är ingen gladare än jag!