2016: 351 - Ska vi skratta eller gråta? av Mia Skäringer och Klara Zimmergren

 
 
Jag ramlade över denna titel när jag satt och tittade på Mofibos utbud för några veckor sedan när jag var hemma och förkyld. Jag antar, med tanke på formatet, att det är en sorts "coffee table book" som kom ut lagom till julhandeln i december 2013 - den är härlig, vad den än är. Dels är det manusaktiga texter, dels får rollfigurerna själva berätta om sina liv och filosofier, dels får vi reda på hur de gjorde för att Klara skulle kunna fortsätta spela Rolle även i TV och, detta är fantastiskt, några små fantastiska låttexter som är långt från rumsrena och skitroliga. 
 
Passa på att läsa den om ni råkar ha ett abonnemang på Mofibo, eller om den kanske finns någon annanstans också. Gillar man Mia och Klara, och det gör man väl, så är detta ett måste. Gapskrattsroligt, sådär så att man sätter skrattet i halsen när t.ex stackars Gulletussan får komma till tals. 
 
Som grädde på moset är det min favorit Emma Hamberg som har illustrerat. Alltid bäst. 

2016: 312 - Grimmen av Åsa Larsson och Ingela Korsell

 
Jag läste första boken i PAX-serien i juni, Nidstången, och gillade den skarpt - detta är andra delen. 
 
Jag skrev såhär som inledning då för några månader sedan - det funkar en gång till, förutom att jag passerat 34-årsgränsen:
 
"Detta är alltså urban fantasy för mellanstadieåldern (och nyfikna 33½-åringar). Alrik och Viggo är bröder, som har hamnat i familjehem i Mariefred eftersom deras mamma dricker för mycket. De hamnar hos Anders och Laylah, allt-i-allo och tandläkare, som är schyssta och bra föräldrar. Men det blir inte bara frid och fröjd - i skolan finns Simon och hans gäng som är taskiga. Till råga på allt är Simons pappa träslöjdslärare på skolan."
 
När vi nu möter Alrik och Viggo igen har Mariefred drabbats av en best som attackerar människor. Vad är det för något? En hund? En varg? En varulv? Eller kanske till och med en hamnskiftare? De söker sig förstås till vännerna och väktarna Magnar och Estrid för hjälp med att försöka ta itu med besten. Till slottet kommer även en häxmästare, Damir - men är han verkligen att lita på? 
 
Och det är inte bara övernaturliga problem de måste tampas med - det är ju Simon och hans gäng som håller på och jäklas också. Bland annat snor de Alriks nya fina cykel... 
 
Detta är en så fin kombination av otroligt spännande berättelser, mytologi och socialrealism - ett väldigt bra koncept! Jag förstår varför dessa böckerna toppar bibliotekets listor för de är verkligen kanonbra. Lagom långa och intressanta hela vägen igenom. Superbra. 
 
Och - fantastiska illustrationer av Henrik Jonsson! 

2016: 301 - Flykten av Hannah Widell och Amanda Schulman

Jag tyckte väl inte att första boken i den tänkta trilogin Två systrar, Försoningenvar särskilt intressant - men trots det ville jag lyssna på Flykten nu när den kom ut, lagom till Bokmässan. 
 
Den är inte heller särskilt intressant, tyvärr. Trots att det väl egentligen händer ganska mycket, så känns det så himla intetsägande. Som jag skrev om första boken så fäster man sig på något vis vid huvudpersonerna (även jag gillar deras mamma mest) trots att de är så himla irriterande, och det är väl det som ger den en tvåa på Goodreads från mig. 
 
Det jag störde mig på i första boken - denna evinnerliga champagne - stör jag mig minst lika mycket på i denna. Det har ingenting med alkoholmoraliserande att göra, vill jag understryka, det är bara irriterande. 
 
Moa Gammels inläsning var något mindre jobbig denna gången, faktiskt - det var inte lika släpigt, det flöt på bättre. 
 
Det var bara några dagar sedan jag lyssnade, men jag har redan svårt att minnas så mycket mer än att jag gillar mamman och att det är för mycket champagne. Det tog fyra timmar att lyssna och det är väl inte direkt bortslösad tid, men det är inte bra heller. Klyschor staplas på varann, Denise Rudbergs "hoppa-i-kläder"-språk har blivit ännu värre, och... nej. Många kommer att älska det - jag är inte en av dem.