En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson

Så fort jag såg att denna var på väg visste jag att den måste jag läsa, så fort det bara går - jag älskade En nästan sann historia nästan orimligt mycket, och som tur är ville kompisarna på Forum ge mig äran att få ett förhandsexemplar så att jag kunde läsa den så fort som möjligt. Tack Forum
 
En helt vanlig familj har undertiteln "En roman om ett brott" - och det är precis vad det är, eller kanske fler brott - men jag kan inte kalla det för en deckare. Detta är en mycket skickligt skriven bok om familj, sanningar och lögner, andlighet, formalia, kärlek, förakt... här finns allt och det är omöjligt att sluta läsa. Jag bar med mig den överallt, även dagar när jag visste att det inte skulle finnas en minuts extra lästid - ifall, ifall...! Det är ett riktigt bra betyg. 
 
Den helt vanliga familjen bor i Lund och består av prästen Adam, advokaten Ulrika och dottern Stella, 19 år, som just tagit studenten och arbetar på H&M för att spara ihop pengar till en långresa till Asien. Här finns även Stellas bästa väninna Amina som hon hängt ihop med som ler och långhalm sedan handbollsåren. Det är Adam som berättar den första delen av historien, när vi får reda på att Stella sitter häktad för mord på en man som visar sig ha funnits i hennes och Aminas bekantskapskrets. Därefter följer Stellas egen berättelse, och sist mamma Ulrikas. De olika perspektiven och sätten att framföra berättelsen tillför otroligt mycket såväl till berättelsen som till läsbarheten och känslan av att jag hela tiden måste få veta mer om vad som har hänt. 
 
Det viktigaste temat här är sanning och lögn. Vad gör vi för att skydda dem vi älskar, hur långt kan vi gå? Hur samspelar vi med andra i lögner och manipulationer för att nå ett gemensamt mål, utan att egentligen tala med varandra om handlingar som blir symbiotiska. Även vänskapen mellan flickorna skildras på ett starkt och trovärdigt sätt, mitt i den där tiden mellan barndom och vuxenliv, och ett tredje viktigt och övergripande ämne är prestation - från alla våra huvudpersoner, skulle jag vilja säga. 
 
Otroligt bra. Mattias Edvardsson är en mästare på att berätta en spännande historia utan att den blir förutsägbar eller kännas "för fiktiv". Jag rekommenderar En helt vanlig familj mycket varmt - fantastiskt bra. Köp boken här eller här

I fel sällskap av Viveca Sten

 
Jag blev otroligt förvånad när jag insåg någon dag efter att jag lyssnat klart på denna att boken redan bearbetats för och sänts på TV4 - med vissa modifikationer, visserligen: Trodde att det skulle ta ett tag! Men det var ju tur att jag hade läst ut boken innan jag såg avsnittet åtminstone, det hade kunnat bli tråkigt.  
 
Vi pratade igår om böcker som otvivelaktigt är vad man förväntar sig - just det samtalet handlade om chicklit, men jag tycker att det är lite likadant med somliga svenska deckarförfattare - de är lagom och wysiwyg och får allt som oftast treor på Goodreads :-) Viveca Sten är en av dessa för mig, och det är absolut ingen förolämpning. Jag vet varför jag läser Viveca Sten (och Anna Jansson och Mari Jungstedt och Sofie Sarenbrant...) - för att bli underhållen utan att behöva tänka alltför mycket, för att få lite spänning och för att jag gillar deras huvudkaraktärer. 
 
I fel sällskap har dock ett djup som inte alltid hittas i dessa deckare, då kriget på Balkan spelar en stor roll. Jag har en nära vän som flydde till England från Sarajevo 1991, hon har berättat en del och det är naturligtvis fruktansvärt - här kommer en annan infallsvinkel. 
 
Nora Linde arbetar som åklagare på ekobrottsmyndigheten och står nu inför ett fall mot ledaren för en av Sveriges största narkotikaligor, som står anklagad för skattebrott. Hans fru Mina är på flykt från honom efter att ha blivit svårt misshandlad upprepade gånger. Hon är samtidigt ett nyckelvittne för Nora - men då måste hon övertygas om att vittna mot sin man. Minas familj hamnar i fara vid sidan av henne själv och det blir en rafflande historia i Stockholm med skärgård. 
 
Som sagt, jag vet vad jag får och jag blir inte besviken - men jag blir lite irriterad när folk är så himla dumma i huvudet. Ja, jag vet att det finns en massa anledningar till att folk agerar på korkade sätt men ibland blir jag fullständigt vansinnig. Om jag fattar att det där inte är någon bra idé borde väl de här välutbildade och vassa människorna förstå det också... ;-) 
 
Detta är den nionde boken om Sandhamn och den finns att köpa här eller här. Jag lyssnade via Storytel och förstår nu varför folk blir galna på Katarina Ewerlöfs smaskande, snyftande, stönande och så vidare. Så var det sagt också. 

Bara du av Ninni Schulman

Jag gillar verkligen Ninni Schulmans deckarserie om journalisten Magdalena Hansson i Hagfors med omnejd - nu har hon skrivit en psykologisk thriller om inte har något med Hagfors att göra - men som är minst lika bra! Jag lyssnade på den i inläsning av Julia Dufvenius och Niklas Engdahl. Först hade jag svårt att placera Niklas Engdahl, men när jag googlade kom jag ju på vem han är. Jag gillar honom skarpt som skådespelare. 
 
Vi hoppar fram och åter i tid, men Schulman lyckas väldigt bra med detta grepp - jag hänger med utan problem, och jag har ändå lite svårt för sådant ibland och särskilt när jag lyssnar. Men det blir riktigt bra - mycket, tror jag, för att kapitlen är korta och rappa. 
 
Iris jobbar som frilansande formgivare i Stockholm. Hon har ett stort kompisgäng och lever singellivet, men längtar nu efter en relation, den perfekte mannen som står kvar vid hennes sida. Pål är spärrvakt i tunnelbanan, och är även han redo att gå vidare med kärleken efter en tung period i livet. När Iris får punka en dag träffas de, till synes av en slump, och Pål hjälper henne, och de börjar dejta då hon bjuder honom på middag som tack för hjälpen. 
 
Eftersom baksidestexter är som de är så vet vi att detta är en psykologisk thriller, och att det inte blir det förhållande någon av dem hoppas på, så att säga. Det är ju lite tråkigt, det hade varit betydligt häftigare att läsa boken om jag inte redan matats med information. Som jag skrivit om tidigare - när jag "vet" att det ska komma en twist väntar jag bara på den, när jag "vet" att något ska gå illa väntar jag bara på katastrofen. 
 
Men jag gillar verkligen att det är så långsamt uppbyggt, och jag tycker att Ninni Schulman skriver så himla bra. Väl avrundade karaktärer och allt knyts samman på ett mästerligt vis. Somligt förstod jag från början, somligt inte. Riktigt bra - missa inte. 
 
Köp boken här eller här