Brev till min dotter, red. Elcim Yilmaz

Det är otroligt svårt att recensera en antologi med mycket personliga texter, så jag ska inte göra det, i ordets egentliga mening. Det är dessutom extra svårt när jag tycker olika om texterna! 
 
Men det som mest av allt genomsyrar alla texter är kärlek och naturligtvis en välvilja. Tretton mer eller mindre kända kvinnor har skrivit brev till sina döttrar, vare sig de finns eller ej - Martina Montelius har till exempel uppfunnit en lillasyster till sina existerande döttrar. Du finner ungefär samma budskap i alla texterna: gör som du vill, var stark, låt ingen sätta sig på dig, var den du är och låt ingen bestämma över dig. Bra budskap allihop! Vissa är formulerade på ett otroligt varmt och rörande sätt, någon känns alltför beskäftig. 

Vissa har en stor skopa humor, vissa vemod, vissa förskräckliga berättelser om händelser i det förflutna. Som sammanfattning är det dock en fin antologi, med helt rätt budskap. Ta ingen skit och gör vad du vill.  En av mina favoriter, Mia Skäringer skriver "Gör dig fri, det är det enda sättet"
 
Märta Tikkanens avslutande text, Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon publicerades för första gången i en dagstidning i slutet på 70-talet - jag minns inte vilken. Den finns lite överallt på nätet att läsa, till exempel här, om en vill ha ett litet smakprov! 
 
Detta var ett recensionsexemplar. Tack Forum
 
 
 
Andra som skrivit om boken: Med näsan i en bok, Johannas deckarhörna, Västmanländskan, ...och dagarna går, Boktanken.
 
Boken finns att köpa här och här

En kvinna i blått av Elly Griffiths

 
Denna, den åttonde fullständiga romanen i serien om Ruth Galloway, utspelar sig i den lilla orten Walsingham. Jag har aldrig varit där, men känner ett par personer som bor i närheten och ofta befinner sig där, så det känns lite grann som om jag vet precis hur det ska vara. Sådant är mysigt! Och engelska landsbygden är ju alltid engelska landsbygden... Walsingham är en speciell ort så tillvida att den är mål för pilgrimsfärder då det fanns ett kloster där för längesen, och somliga anser att vissa heliga reliker finns i den anglikanska kyrkan. Även det katolska kapellet är mytomspunnet och välbesökt. 
 
När Ruths vän, druiden Cathbad, vaktar ett hus och en katt åt en vän i just Walsingham träffar han på en kvinna i blå mantel på kyrkogården. Hon försvinner hastigt och han går in igen - men dagen därpå hittas hon mördad. Kvinnan visar sig vara en ung, välbärgad kvinna som vårdades för drogmissbruk på ett behandlingshem i närheten. Manteln var i själva verket hennes morgonrock. 
 
Ruths gamla universitetsväninna Hilary som numera arbetar som präst kontaktar henne i samma veva och ber henne komma till just Walsingham - en ort som Ruth, som den ateist hon är, har undvikit i många år. Men när väninnan berättar att hon fått hotfulla brev med klart agg gentemot kvinnliga präster och med referenser till arkeologiska fynd på orten - och en kvinna i blått. Det måste såklart finnas ett samband, och Ruth och Nelson får skrida till verket fortare än kvickt. 
 
Mycket bra, mycket spännande och med den härliga humorn intakt. För en gångs skull listade jag faktiskt ut vem mördaren är, men jag var ju inte säker förrän i slutet och jag hade inte kopplat ihop motivet. Skickligt! Nu väntar vi alltså på nästa bok - The Chalk Pit har redan kommit ut i England (den kommer ut i Sverige i början på augusti under titeln Dolt i mörker), och det kanske inte dröjer så många dagar innan jag klickar på den berömda Kindleknappen på Amazon... ;-) 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

De öde fälten av Elly Griffiths

När en grävskopa på en byggarbetsplats stöter på ett flygplansvrak från andra världskriget är det i sak inte jättekonstigt - det finns mycket sådana gamla lämningar, till och med flygbaser, kvar på den engelska landsbygden. Det som är remarkabelt här är att piloten sitter kvar vid spakarna - Frank Blackstock, som rapporterades saknad till havs sextio år tidigare. Nelson och hans mannar kopplas förstås in - såväl som vår kära hjältinna, Ruth Galloway. 
 
Familjen Blackstock, som Frank tillhörde, driver lantbruk i närheten. En mystisk man ses stryka omkring på deras ägor, och en hel rad obehagliga incidenter sker. Vad är det egentligen som pågår - och varför reagerar familjen så olika och underligt på det som pågår? 
 
Detta är kanske en av de starkaste av Griffiths böcker hittills i serien. Det som jag älskar mest är ju det typiskt brittiska - humorn, klasskillnader, stiff upper lip och miljöerna - allt detta får ta mycket plats. Så är jag ju så förtjust i Ruth, också. Som jag skrivit om förut så är det många som inte gillar Ruths milda besatthet vid sin vikt och funderingar över vardagslivet men jag tycker att det är så härligt och befriande med en äkta person! För mig är just dessa viktfunderingar, till exempel, inte på något vis författarens sätt att vilja placera betydelse vid kroppshets utan helt enkelt göra Ruth mänsklig. Hon är en briljant forskare och akademiker, men hon oroar sig också för att rumpan ser bred ut i några särskilda byxor eller för att äta för mycket eller spilla vid en middag - precis som de flesta kvinnor säkerligen någon gång gör. 
 
Jag är våldsamt förtjust och har ju två Ruth-böcker till att skriva om inom kort! Nu gäller det bara att bestämma om jag ska vänta lite på nästa, The Chalk Pit, eller bara köpa e-boken. Jag tror att vi alla vet hur det kommer att sluta - precis som med senaste Roy Grace så kommer jag i något svagt ögonblick trycka på "Buy with One Click"-knappen...! 
 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här