I fel sällskap av Viveca Sten

 
Jag blev otroligt förvånad när jag insåg någon dag efter att jag lyssnat klart på denna att boken redan bearbetats för och sänts på TV4 - med vissa modifikationer, visserligen: Trodde att det skulle ta ett tag! Men det var ju tur att jag hade läst ut boken innan jag såg avsnittet åtminstone, det hade kunnat bli tråkigt.  
 
Vi pratade igår om böcker som otvivelaktigt är vad man förväntar sig - just det samtalet handlade om chicklit, men jag tycker att det är lite likadant med somliga svenska deckarförfattare - de är lagom och wysiwyg och får allt som oftast treor på Goodreads :-) Viveca Sten är en av dessa för mig, och det är absolut ingen förolämpning. Jag vet varför jag läser Viveca Sten (och Anna Jansson och Mari Jungstedt och Sofie Sarenbrant...) - för att bli underhållen utan att behöva tänka alltför mycket, för att få lite spänning och för att jag gillar deras huvudkaraktärer. 
 
I fel sällskap har dock ett djup som inte alltid hittas i dessa deckare, då kriget på Balkan spelar en stor roll. Jag har en nära vän som flydde till England från Sarajevo 1991, hon har berättat en del och det är naturligtvis fruktansvärt - här kommer en annan infallsvinkel. 
 
Nora Linde arbetar som åklagare på ekobrottsmyndigheten och står nu inför ett fall mot ledaren för en av Sveriges största narkotikaligor, som står anklagad för skattebrott. Hans fru Mina är på flykt från honom efter att ha blivit svårt misshandlad upprepade gånger. Hon är samtidigt ett nyckelvittne för Nora - men då måste hon övertygas om att vittna mot sin man. Minas familj hamnar i fara vid sidan av henne själv och det blir en rafflande historia i Stockholm med skärgård. 
 
Som sagt, jag vet vad jag får och jag blir inte besviken - men jag blir lite irriterad när folk är så himla dumma i huvudet. Ja, jag vet att det finns en massa anledningar till att folk agerar på korkade sätt men ibland blir jag fullständigt vansinnig. Om jag fattar att det där inte är någon bra idé borde väl de här välutbildade och vassa människorna förstå det också... ;-) 
 
Detta är den nionde boken om Sandhamn och den finns att köpa här eller här. Jag lyssnade via Storytel och förstår nu varför folk blir galna på Katarina Ewerlöfs smaskande, snyftande, stönande och så vidare. Så var det sagt också. 

Bara du av Ninni Schulman

Jag gillar verkligen Ninni Schulmans deckarserie om journalisten Magdalena Hansson i Hagfors med omnejd - nu har hon skrivit en psykologisk thriller om inte har något med Hagfors att göra - men som är minst lika bra! Jag lyssnade på den i inläsning av Julia Dufvenius och Niklas Engdahl. Först hade jag svårt att placera Niklas Engdahl, men när jag googlade kom jag ju på vem han är. Jag gillar honom skarpt som skådespelare. 
 
Vi hoppar fram och åter i tid, men Schulman lyckas väldigt bra med detta grepp - jag hänger med utan problem, och jag har ändå lite svårt för sådant ibland och särskilt när jag lyssnar. Men det blir riktigt bra - mycket, tror jag, för att kapitlen är korta och rappa. 
 
Iris jobbar som frilansande formgivare i Stockholm. Hon har ett stort kompisgäng och lever singellivet, men längtar nu efter en relation, den perfekte mannen som står kvar vid hennes sida. Pål är spärrvakt i tunnelbanan, och är även han redo att gå vidare med kärleken efter en tung period i livet. När Iris får punka en dag träffas de, till synes av en slump, och Pål hjälper henne, och de börjar dejta då hon bjuder honom på middag som tack för hjälpen. 
 
Eftersom baksidestexter är som de är så vet vi att detta är en psykologisk thriller, och att det inte blir det förhållande någon av dem hoppas på, så att säga. Det är ju lite tråkigt, det hade varit betydligt häftigare att läsa boken om jag inte redan matats med information. Som jag skrivit om tidigare - när jag "vet" att det ska komma en twist väntar jag bara på den, när jag "vet" att något ska gå illa väntar jag bara på katastrofen. 
 
Men jag gillar verkligen att det är så långsamt uppbyggt, och jag tycker att Ninni Schulman skriver så himla bra. Väl avrundade karaktärer och allt knyts samman på ett mästerligt vis. Somligt förstod jag från början, somligt inte. Riktigt bra - missa inte. 
 
Köp boken här eller här

1793 av Niklas Natt och Dag

 
När "alla andra" var på minglet inför utdelningen av priset för Årets Bok på Bokmässan förra året var jag och lyssnade på Niklas Natt och Dag i en av de stora salarna på övervåningen på Svenska Mässan. Många är vi som har känt till honom som "min vän N" i Fredrik Backmans blogg genom åren, ås när han och Backman skulle göra gemensam sak kunde jag absolut inte stå emot. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig att få höra, men jag hade nog inte förväntat mig att det skulle handla om en riktigt mörk och hemsk historisk deckare, inte. Men nyfiken blev jag! 
 
Men så var det lång kö på biblioteket och så fanns den inte som e-bok och så ville jag inte lyssna på den och så gick tiden. Men till slut så kom den som e-bok häromveckan, i samband med pocketsläppet, och då kastade jag mig över den. 
 
Och vilken bok! När jag hade kommit ungefär halvvägs berättade jag lite grann om den och en vän skrattade gott åt att jag sa "Den är så FRUKTANSVÄRT äcklig!" med ett stort leende på läpparna. Tja. Så är det. Den är så vansinnigt bra, men den är verkligen ruskigt äcklig också. 
 
Det är, föga förvånande, 1793 och platsen är vår huvudstad. Det har gått ett år sedan Gustav III sköts på maskeradbalen, och det är lite allmänt oroligt i kungahuset då tronföljaren Gustav IV bara var tretton år när fadern sköts och farbrodern hertig Karl fungerar som förmyndare, men Gustaf Adolf Reuterholm var hertigens förtrogne och styr de facto riket med järnhand. 
 
Där Medborgarplatsen ligger idag fanns då en stinkande sjö, Fatburen. Här hittas ett stympat lik, vanställt bortom identifikation. Två män - även de stympade och döende - förenas i arbetet kring att ta reda på omständigheterna. Vem är den döde? Och varför har han stympats till oigenkännlighet, till synes innan döden? Vi följer även ett par andra berättarperspektiv och allt knyts ihop så mästerligt bra. 
 
Natt och Dags efterforskningar är helt otroligt imponerande. Vilket arbete detta är, och så välskrivet det är. Romanen har kallats "Bellman noir", och bara det är ju otroligt härligt. Den vann Deckarakademiens debutantpris förra året och är nu nominerad till - Årets Bok! Allt hänger ihop, som ni vet. 
 
Missa inte denna. Den är så makalöst bra. Finns att köpa här eller här