En bur av guld av Camilla Läckberg

Jag är en av dem som ofta har försvarat Camilla Läckberg, för jag förstår inte riktigt varför hon har så oförtjänt dåligt rykte. Visst, det är inga nobelpriskandidater hon skriver, men jag tycker att berättelserna är spännande och jag gillar förstås miljöerna och de historiska kopplingarna i Bohuslän - och jag tycker nog inte att hon skriver sämre än många andra.
 
Något är det dock som sticker i ögonen på folk, det är ett som är säkert - och det har definitivt inte hjälpt att just En bur av guld hamnade i fokus när Storytel och Bonniers hamnade i konflikt, just i samma veva som boken släpptes. För oj, vad förbannade folk var! Mer än någonting gav detta förstås boken oerhörda mängder publicitet, då det var denna och Backmans nya som släpptes i skarven. 
 
Nåväl. 
 
Jag tyckte att det skulle bli spännande att läsa hennes nya bok, En bur av guld, således. Om jag förstått det rätt är det första boken av två om Faye, flickan från Fjällbacka som kommit upp sig i världen, främst genom äktenskapet med den rike, framgångsrike och stilige Jack, men vars hela värld slås samman när Jack sviker henne. Vi vet från första början att något gräsligt kommer att ske, men upplösningen kommer sent i romanen - även om den är väldigt förutsägbar blir det spännande och riktigt rafflande på sina ställen, då drivet i boken ibland lyfter berättelsen riktigt bra.  
 
Dock är det förutsägbart - det är inte så ofta jag upplever att jag vet hur något ska sluta, men det har hänt ett par gånger på sistone. Antingen blir spänningsromanerna tunnare, eller så har jag blivit mer misstänksam... 
 
Tempot är lite ojämnt, vilket kan tala för en boks fördel - men då får berättelsen vara jämn, och det är jag inte riktigt säker på att denna är. Vissa bitar är riktigt, riktigt bra - somligt blir babbligt och helt irrelevant, och på sina ställen så osannolikt att man baxnar. Sedan har jag en lite märklig invändning också, och det är en extremt hög frekvens av kaviar i boken. Vanlig kaviar i tub, inga stiliga grejer. Det nämns så ofta att jag började undra om kaviaren skulle ha något med upplösningen att göra, kanske skulle någon förgiftas medelst Kalles-tub eller rentav slås ihjäl? Men icke, det är bara en massa kaviar till ingen större nytta. Var är redaktörerna? 
 
En bagatell kan tyckas, och det är nog tyvärr denna boken för mig också. En bonuspoäng för att den tar upp viktiga ämnen, såsom kvinnofällan och hur viktigt det är att se till sina egna intressen i t.ex äktenskap, men jag var inte imponerad. 
 
Boken finns att köpa här eller här