Varför vara lycklig när du kan vara normal? av Jeanette Winterson

Jag läste Det finns annan frukt än apelsiner för några år sedan och blev stormförtjust, men har inte kommit mig för att läsa Varför vara lycklig när du kan vara normal? förrän nu. Antagligen för att jag vetat att det är tuff läsning, och att man kanske måste vara i rätt sinnesstämning för att fixa den. Om jag var i rätt sinnesstämning vet jag inte, men jag blev sugen och plockade upp den. 
 
Och åh, så glad jag är att jag gjorde det. Den är helt fantastisk. 
 
Winterson har sagt att hon trodde att hon "skrev av sig" sin barndom i Apelsiner, men så hände något som gjorde att hon kände att hon behövde plocka upp den tråden igen. 
 
Och här är denna storslagna självbiografi, alltså. Jag säger storslagen för den har så otroligt mycket - på relativt få sidor, ska sägas. Det är berättelsen om en adoptivdotter i ett pingstkyrkligt hem, med en vilt religiös mamma som har en revolver i byrålådan och inte drar sig för att låsa dottern ute. Om att växa upp i en industristad i norra England och om att leta efter lyckan och kärleken i litteraturen. 
 
Och om så mycket mer. Jag önskar att jag hade skrivit detta inlägget tätare inpå läsningen (ja, det är ju lite detta jag försöker närma mig nu när jag jobbar på att komma ikapp på bloggen, förstås) för den hade en otrolig inverkan på mig. Extremt rolig på sina ställen och förkrossande på andra. 
 
Läs, bara läs. Den är helt fantastisk.