The wrong boy / Den andra pojken av Willy Russell

                                 
      
 
Detta boktips fick jag från Fredrik Strages Fans - ni vet hur förtjust jag är i intertextualitet - och det blev en lite skumpig resa att ta sig igenom. Den svenska biblioteksboken visade sig vara en gigantisk tegelsten som jag inte ens kunde läsa i sängen för den var så tung (ja, jag blir genast klen i armarna när jag lägger mig ner) - försökte få tag på en vettig e-bok men lyckades inte där heller, men hittade en ljudbok på Storytel, inläst av författaren. Hurra! Sedan insåg jag dock att det var en förkortad version, men resonerade som så att om författaren har läst in den är han nöjd med förkortningen, och även att det som är bortklippt antagligen är en massa fruktansvärt dåliga (men roliga) låttexter som huvudpersonen skriver. Därmed blev det alldeles ypperligt att lyssna på den förkortade versionen, som ändå var ganska många timmar lång. 
 
Men, det ska sägas - även jag, som bott i Storbritannien i ett antal år och hört och jobbat med de flesta dialekter, tyckte att det var en riktig utmaning att förstå Russells riktigt breda dialekt. Han pratar dessutom lite smågrötigt, så om du tycker att det är svårt med dialekt så lyssna sakta till en början. Men missa för all del inte, för detta är en riktigt bra bok. 
 
Liksom i How the trouble started möter vi en ung man, som en gång utpekats för att ha gjort något fruktansvärt. Och även här är modern ensamstående, då pappan blev förälskad i en banjo och drog när Raymond Marks, som huvudpersonen heter, var liten. Han har stort stöd och utbyte av sin mormor som önskar att hon gift sig med Jean-Paul Sartre - eller John Paul, som hon kallar honom - hon är änka, eftersom morfar ramlat ner från taket när han skulle ställa in parabolantennen för att få in porrkanaler. Som ni hör finns det definitivt ett stort mått humor här. Herregud, vad jag har skrattat åt vissa bitar. 
 
När vi träffar Raymond är han på väg till Grimsby, där han ska börja på sitt första arbete på en byggarbetsplats. Vi träffar honom helt och hållet genom breven han skriver till Morrissey (ja, den gamle svinpälsen men när boken skrevs var han fortfarande snäll), som han beundrar något alldeles gränslöst, och det är för Morrissey som han berättar om allt som händer och framför allt, om allt som har hänt. Det är snabba ryck och vansinniga svängar, det är väldigt mycket tidsmarkörer från 80- och 90-tal och det är väldigt brittiskt, särskilt nordengelskt. Jag älskar det, förstås. Rakt igenom. 
 
Boken verkar svår att få tag på (hittade en engelsk häftad här dock) men ljudboken är verkligen inte dum när man väl får ordning på huvudet. Värt att nämna här är även att det är Willy Russell som skrivit pjäserna Blodsbröder, Educating Rita och Shirley Valentine, som vi alla nog hört talas om. Jag planerar att åtminstone läsa Shirley Valentine snarast möjligt, då det inte är längesen den gick på Lorensbergsteatern med Maria Lundqvist (ni vet, Sally) i huvudrollen. 

Leah on the offbeat av Becky Albertalli

 
 
Jag ä l s k a d e Simon and the homo sapien agenda när jag läste den för ett par år sedan, och jag tyckte väldigt mycket om The upside of unrequited också. Blev därmed såklart överlycklig när jag insåg att en ny bok var på väg, och att Leah, som var en stor favorit i Simon-boken, får vara huvudperson! 
 
Leah är en fantastisk trummis, men det är inte lika lätt att få resten av livet att gå i takt. Hon är ganska säker på att hon är bisexuell men vågar inte ens berätta det för Simon, som ju själv är gay. Hon älskar att teckna, men vågar knappt visa någon sina alster. Hennes mamma är ensamstående och ung och jobbar hårda, långa dagar, och de har inte alls lika mycket pengar och lyx som resten av kompisgänget. 
 
Det börjar dra ihop sig till vårlovet där de flesta i gruppen ska åka iväg och titta på colleges, och det börjar knaka i fogarna mellan flera av kompisarna. Någon är avundsjuk på någon annan, någon börjar bli kär i fel person... det är lite rörigt, helt enkelt. Leah avskyr konflikterna och till slut blir det bara för mycket. 
 
Jag älskar tonen i boken, precis som jag gjorde med Albertallis tidigare. Se här, bara: 
 
 
Roligt, viktigt, och det är alltid fint när kroppspositivitet får ta plats. Leah berättar klart och tydligt att javisst, hon är en stor tjej men hon har inget intresse av att banta, hon tycker om sig själv, och så är det inte mer med det. Så ljuvligt befriande, även om det börjar bli vanligare och vanligare. 
 
Boken finns att köpa här eller här - jag rekommenderar att man läser Simon först - den har just kommit i nyutgåva som Love, Simon och filmen har premiär den 15 juni. Jag tror nog att jag vågar se den :-) 

Den sista mrs Parrish av Liv Constantine

 
Tack Harper Collins Nordic för recensionsexemplaret av Den sista mrs Parrish! Liv Constantine är pseudonym för två systrar som visserligen heter Constantine i efternamn, men Lynne och Valerie i förnamn. 
 
 
 
 


Amber Patterson är trött på att inte vara någon - nu är det faktiskt hennes tur. Först på listan för att bli någon är att bli vän med Daphne Parrish, drottningen av den lilla staden i Connecticut där de bor. Att genom lögner infiltrera hennes familj och manipulera dem så till den grad att hon kan ta över Daphnes make, Jackson. Då, då kan hon bli någon. Men det finns saker, såväl i hennes eget förflutna som hennes nutid, som kan sätta ödesdigra käppar i hjulet. Det gäller att undvika dessa - till varje pris... 
 
 
 
 


Detta är en ganska välskriven bok med intressanta idéer som är alldeles, alldeles för lång. Det relevanta och intressanta i berättelsen hade nog kunnat rymmas på 250 sidor istället för dryga 400, om en redaktör hade kommit in och strukit en hel massa onödiga detaljer om ytligheter som dräkter och underkläder och smycken. Jag förstår principen av att beskriva i detalj i början då det ytliga är viktigt för Amber, men sedan är det otroligt tjatigt och påminner mig om avsnittet av Helt hysteriskt när Dawn French leder morgon-tv och någon beskriver smycken. Fast där är det ju komik ;-) 
 
 
 


Jag gillar böcker med vändning men jag önskar verkligen att man slutade berätta i marknadsföring och på baksidor att böcker kommer att ha en twist. Det resulterar ju liksom bara i att jag som läsare går och väntar på att twisten ska komma, och försöker lista ut vad den kommer att bli tills den kommer. I detta fallet resulterade det i sin tur i att jag listade ut ungefär vad den skulle innefatta och hade ungefär rätt. Hade jag inte sett Karin Slaughters blurb hade jag med största säkerhet läst boken på ett annat sätt och tyckt att den var betydligt bättre. Även om den fortfarande är alldeles för lång. 
 
 
 
 


Boken finns att köpa här eller här