Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren

 
Åh, som jag har längtat efter denna! Även om övernaturligt egentligen inte är min grej så bara älskade jag CirkelnEld och Nyckeln som ju Sara Bergmark Elfgren skrev tillsammans med Mats Strandberg - och jag älskar ju det mesta som utspelar sig i skolmiljö och gärna en estetisk sådan - så detta kunde ju inte bli annat än bra. Och tack och lov levde den upp till mina förväntningar! Jag ville liksom inte att den skulle ta slut, men samtidigt kunde jag knappt sluta läsa, ens när iPaden slog mig i pannan på kvällarna. Vaknade jag på natten och kanske egentligen bara behövde vända mig om i sängen så slutade det med att jag läste ett kapitel ändå. Det är ett väldigt fint betyg, bara det! 
 
I Bergmark Elfgrens Stockholm är Norra Latin fortfarande ett gymnasium (det är de facto numera en konferensanläggning). Här finns en av landets mest prestigefulla teaterlinje, och där börjar Clea och Tamar. 
 
Clea kommer från en teaterfamilj - hennes mamma är en mycket välrenommerad skådespelerska som fortfarande är aktiv inom teatern. Tamar kommer från Östersund, sökte till Norra Latin på vinst och förlust och räknade väl inte med att komma in. Men det gjorde hon, och är nu inneboende hos en äldre kvinna i Stockholm. De har mycket olika bakgrunder, men somliga gemensamma nämnare finns. En av dem är att det är riktigt, riktigt tufft i skolan - hur  mycket talang man än råkar ha. 
 
Skolan bär på många hemligheter. Bland annat finns en legend om en incident som inträffade i slutet av 40-talet, när skolan var pojkläroverk och man satte upp En midsommarnattsdröm tillsammans med elever från en flickskola i närheten. En elev uppträdde som Puck i en legendarisk mask, och plötsligt inträffade en tragedi bland publiken. Är det sant, eller en vandringssägen? Vad är sant och vad är inte? Hur mycket handlar om att jaga och skrämma upp varandra? 

Vid sidan av detta spår - som ju vanligtvis inte är riktigt min grej men det funkar väldigt bra här - följer vi elevernas relationer sinsemellan, förälskelser, vänskap, bråk och familjeliv. Och allt där emellan! Bergmark Elfgren lyckas väldigt bra med det otvungna HBTQ-temat, som vi börjar se på sistone - en av Tamars bästa vänner är genomgående hen och henom, och det är ingen som lägger några särskilda värderingar i ungdomarnas sexualitet. De bara är och det får de vara - som jag skrivit tidigare får vi väl hoppas att det är hitåt samhället är på väg! 
 
Fantastisk läsupplevelse som jag vill rekommendera till alla, även skeptiker till fantastik, spök och skräck som jag själv får sägas vara. Det är första boken i en tänkt serie och jag längtar redan efter nästa! 
 
Och Lina Neidestams omslag sedan. Ljuvligt, det också. 
 
Kryssar rutan för personer med ett särskilt nördområde - teater, drama och film - i Höstbingot. 
 
 
Idag är första recensionsdag, men jag är säker på att jag kommer att kunna fylla på med länkar här senare :-) 
 
Boken kan du köpa här eller här

Down under av Johan Ehn

 
 
Även Johan Ehn hade jag nöjet och äran att lyssna till på Bokmässan, i samtal med bl.a Hampus Nessvold om den (o)moderna mansrollen. Mycket intressant. Detta är hans debutroman, som till stor del är självbiografisk. 
 
1997 bestämmer sig Jim för att det är dags för en förändring. Hans farbror med familj bor i (på?) Nya Zeeland, och dit skall han styra sin kosa. Nu, äntligen, ska han kunna vara sig själv. Börjar jobba och skapar sig en egen tillvaro. Men så blir det förstås inte - när familjen lyckas få reda på att han är homosexuell blir han utslängd - faster släpper av honom utanför ett vandrarhem och han får klara sig själv. 
 
I kombination med denna berättelse får vi flashbacks till Jims barn- och ungdom och hans kamp för att få reda på vem han faktiskt är. 
 
Det är smärtsamt och ångestfyllt och kryper under huden - men trots det livfull och flytande. Jag gillar inte alla onödiga engelska repliker, det känns inte alls naturligt efter ett tag - men man vänjer sig. Jag förstår ändå inte poängen med det. Men utöver det är det en strålande bok som tar upp viktiga ämnen, och jag tror att John Ehn kan utvecklas och bli ännu bättre. 
 

Ta det som en man av Hampus Nessvold

Jag fick det stora nöjet - och äran, ynnesten - att lyssna på Hampus Nessvold två gånger under Bokmässan. En gång i ett samtal om Kulturmannen i ungdomslitteratur, och en gång tillsammans med Johan Ehn om Den (o)moderna mansrollen. Vi diskuterade just detta på lunchen igår, faktiskt, men tyvärr verkar inte just det seminariet finnas utlagt hos UR. Åtminstone inte ännu.  
 
Jag hade inte hört talas om Nessvold tidigare - förrän enligt O skrev om just Ta det som en man några dagar innan. Jag blev genast nyfiken och förstås beklämd - vi vill ju gärna tro att vi är så jämställda och käcka på alla sätt och vis, kanske att mansrollen i sin klassiska skepnad har suddats ut, åtminstone lite grann? Nähä då, det är uppenbart att sådant inte är fallet. Nessvold är bara 21 år gammal och det är alltså inte så länge sedan han faktiskt befann sig i skolmiljön och omklädningsrummen han berättar om. Det är fascinerande och förskräckligt. 
 
Det handlar om normer, om ideal och i förlängningen - hur skönt det vore om vi slapp dem! 
 
Boken är rolig, snabbläst, lätt att förstå och väldigt upprörande. Svårare än så är det inte. Läs själv och få alla runt omkring dig att läsa också. Det är så mycket som behöver utmanas och lyftas fram för att vi ska kunna gå vidare i samhället. 
 
 
Läs gärna mer hos enligt O eller Tvåtusen boktankar. Boken finns att köpa här eller här