Ingen normal står i regnet och sjunger av Sara Ohlsson

Jag har velat läsa denna sedan den kom ut eftersom jag älskade Ohlssons tidigare bok (Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag - mer om den inom kort), men har inte kommit mig för, glömt att beställa på biblioteket, inte hittat som e-bok... och så vidare.
 
Men så hade Enligt O skrivit om den häromsistens och då blev jag påmind om att kolla igen om den kanske hade kommit till någon av apparna - och det hade den! Så det blev sträckläsning under en ganska grå söndag. 
 
Och jag ä l s k a r denna fina lilla roman! Det handlar om normer, tabun, kön, identitet, fördomar, vänskap, kärlek och förväntningar. Och en hel massa annat också! Jag är imponerad av att så mycket viktigt får plats på drygt 200 sidor. 
 
Jag älskar huvudpersonerna Ella och Charlie och deras vänskap - så fint beskrivet. Gillar även verkligen hur även små vardagliga situationer analyseras och tas upp - särskilt detta kring förväntningar på tjejer och killar, kvinnor och män, som kan vara så otroligt tröttsamma. 
 
Jag blev stormförtjust och önskar att det fanns mer av Sara Ohlsson att ta mig an genast - istället fick jag läsa om Jag är tyvärr död senare på dagen... vilket förstås inte var fy skam det heller. 
 
Jag kryssar rutan "En med många ord i titeln" i årets Sommarbingo! 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

Stjärnor utan svindel av Louise Boije af Gennäs

 
 
Detta är utan tvekan en av de "vuxenböcker" jag läst flest gånger - jag köpte den någon gång i slutet på 90-talet och blev verkligen helt tagen. Nu blev jag sugen på att läsa om den och se om jag tyckte att den var lika bra nu. 
 
Och ja. Det är fortfarande en helt lysande kärlekshistoria. Det som drabbade mig så i tonåren var kanske inte främst kärlekshistorian, utan alla kommentarer om klass och politik som jag väl inte hade förstått innan dess. Jag var nog inte medveten om klasskillnader eller liknande alls, jag är uppvuxen i en förort till Göteborg där "alla" förmodligen var någonstans i arbetar- eller medelklassfacket. Visst fanns det undantag, men det var nog ingenting jag förstod ändå. Det är fortfarande intressant att läsa om detta, särskilt de dramatiska skillnaderna mellan adeln och arbetarklassen. Det är en helt annan värld för mig, det här med jakter och våningar och spontana lyxresor... gamla pengar och ärvda seder och traditioner. Verkar mycket tröttsamt! 
 
Introduktionen är ljuvlig: "Kärleken kom till mig på västra Söder, bland fula hyreshus och asfalterade lekplatser, blankvåta parkeringar och klätterställningar i impregnerat trä. Häruppe under en järngrå novemberhimmel mötte jag den på allvar, och ljuset tändes inom mig. Adventsstjärnor lyste i fönstren runt den ödsliga gårdsplanen, och jag visste att fast jag hade förlorat mig själv totalt så hade jag också för allra första gången i mitt liv kommit hem.
 
Jag kan tycka nu att den är lite för lång. Alla sidohistorier är kanske inte helt nödvändiga, somliga är inte sådär jätteintressanta varken som berättelser eller för att föra den faktiskt historien framåt. Men - eftersom jag säkert har läst denna tjugofem gånger förut gick det ju rätt bra att hoppa över bitar. Det är dessutom kul att läsa karikatyrerna av t.ex Guillou och GW, som jag absolut inte förstod i tonåren! (Nina Lekander berättar lite mer här.)
 
Nåväl. Ett trevligt återseende, men jag läser nog inte om den på några år än. 
 
 
Andra som har skrivit om boken: Sannas bokhylla, Bokhyllan, BookBasket
 
Boken finns att köpa här eller här

The Fry Chronicles av Stephen Fry

 
 
Det är ganska fantastiskt att Stephen Fry, som fyller 60 år i år, redan har skrivit tre delar av sin självbiografi - och han verkar ju inte vara i närheten av att ha berättat färdigt heller! Detta är del 2, som täcker åren 1979-1987. Första boken, om barn- och ungdomen, heter Moab is my washpot och jag läste den för ett antal år sedan och tyckte mycket om den. 
 
Denna lysnsade jag på - jag älskar att höra Frys röst. Underbar ljudmatta. Men den är lång. Över 12 timmars prat om en och samma person - hur förtjust jag än är i honom blev jag lite trött på gubben. Men visst är det spännande att höra om tiden på Cambridge, om Footlights och starten inom teatern, om Svarte Orm och samarbetet med Hugh Laurie, med Emma Thompson och en massa andra namnkunnigheter. Och hans formuleringar är ju fullständigt fantastiska, förstås! Och detta uttal. Det är inte ofta jag hör sådan riktig Queen's English som han besitter, och särskilt inte med såpass många svärord inblandade ;-) 
 
Tredje delen av "serien" heter More fool me - den har tyvärr fått ganska tråkiga recensioner eftersom det verkar vara en lång radda berättelser om kokain. Vi får se om jag orkar intressera mig - det blir inte än på ett tag, i så fall. Men detta var fint i alla fall. 
 
 
Det går fint att lyssna på boken på Storytel - annars kan man köpa den här eller här