Dag 6 - Jersey!

Så var dagen kommen för Jerseyutflykten, som ju avgjorde att jag valde just denna resan. Vi gick iväg till färjeterminalen i samlad tropp 06:45 och visade passet tre-fyra gånger innan vi fick gå på och sätta oss. Käckt med bokade platser på en sådan färja, den tar  bara 1 timme och 20 minuter, men jättekonstigt att de har wifi begränsat till 30 minuter. Men brittiskt företag, u-landsbestämmelser ;-) 
 
Det kommer en hel hög bilder, som ni förstår - somliga är lika varandra men ni somnar nog inte! 
 
 
Morgonhimmel och pelargoner i St Malo. 
 
 
 
À bientôt, la France! 
 
 
Mustaschglass, alltså... vad är det? 
 
 
Tack! Vi hämtades vid färjeterminalen av en kille som heter Dougie och kör Jerseys blå turistbussar. De är specialgjorda för att klara de smala slingriga vägarna på ön - en vanlig buss hade aldrig gått. 
 
 
Comme d'habitude - blommor! Det är inte vår buss i bakgrunden, den var täckt. 
 
 
Här bodde Lawrence av Arabien ett tag. 
 
 
Hamnen, medan det fortfarande är flod. Det blir ebb rätt snabbt kan man säga! 
 
 
 
 
Många fina hus. 
 
 
En halvtimme eller så efter att vi lämnade St Heliers hamn... båtarna ligger helt torrlagda och här är det ändå inte helt och hållet ebb ännu. Ön ökar i storlek med 20% vid ebb. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En gammal mina som nu funkar som insamlingsbössa för Shipwrecked Mariners' Society. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det är ju så man baxnar lite. Så oerhört vackert! Och vilka historier vi fick höra. En specialare var när vi varit på udden med fyren, då Dougie berättade (annars var det vår vanliga reseledare Gunilla som pratade) att dit brukade de ta med flickor förr, efter bion och så, för att "kolla om där fanns några kaniner". "I've been there twice and I have two children", sa han ;-) 
 
Lunchen på Pomme d'Or var helt otroligt bra, buffé med bland annat fantastiskt fin lax och fina räkor, och sedan hade vi tre timmars fritt - jag har ju längtat lite efter vissa brittiska butiker och styrde kosan in på stan, för jag visste att det skulle finnas både en Paperchase och en Waterstones och gissade väl att det skulle finnas en del andra bekanta skyltar också. 
 
 
Paperchase var det första jag såg när jag hittade ut på shoppinggatan ;-) Och därifrån såg jag Waterstones. Inga bekymmer, alltså! 
 
 
Efter någon timme placerade jag mig på Coffee Republic med en islatte. Brukar alltid köpa en bok som souvenir om det är lämpligt och Mainlander ska vara en skickligt skriven deckare som utspelar sig på Jersey på åttiotalet. Och som ni kanske sett på Instagram så är det inte DEN Will Smith som skrivit! 
 
Lite av shoppingskörden - Marks & Spencer hade rea! Skorna var dock bara snygga och billiga ;-) Köpte dem nästan i grönt och sedan nästan i svart mocka... men så fick jag syn på dessa och blev djupt förälskad. Egentligen hade jag kunnat tänka mig alla färger och material, men det ska ju fraktas hem också! 
 
På tal om fraktas så ska vi strax förflytta oss och alla resväskor över alldeles för mycket kullersten på väg till bussen (vi bor inom stadsmurarna). Det blir en lustiger dans vill jag lova! 
 
Klockan åtta kör vi mot Giverny och Monets trädgårdar. Det ska bli 37 grader varmt så det blir också livat ;-) Därefter kör vi mot Paris, vi räknar med att komma fram sen eftermiddag vilket är ganska skönt, några timmar att ta det lugnt innan middag. Ett gäng ska på Moulin Rouge men det hoppar jag. 
 
Har även bestämt mig för att hoppa över rundturen i Paris imorgon - jag har redan besökt alla stopp och det är ju bara ett par år sedan, då tar jag hellre en hel egen dag i Paris. Kanske träffar någon och lunchar, går i lite affärer, dricker citron pressé på Le Petit Trianon och försöker hitta Dalímuseet som jag missade sist. Det är många som struntar i den turen och det vore onekligen skönt med sovmorgon - det har vi inte haft någon hittills! 

Dag 5: Caen -> Bayeux -> Mont St. Michel -> St. Malo

Vi fick "sovmorgon" imorse, och åkte inte från Caen förrän 08:20. Mot Bayeux! Ni känner kanske till Bayeuxtapeten? Helt otroligt. Man får såklart inte ta kort på den, men Bayeux, som är första staden som befriades av de allierade (första byn och första huset såg ni häromdagen), visade sig vara en mycket charmig liten stad! 
 
 
 
 
 
 
 
När till och med de offentliga toaletterna är ganska gulliga... ;-) 
 
 
 
 
 
Hann bara in supersnabbt i katedralen, men vilka fönster! 
 
 
 
 
 
Som vanligt jagar jag blommor också... 
 
 
Jag gillar souvenirer som faktiskt kommer till användning, och dessa enormt söta vallmoörhängena var helt perfekta! 
 
Mont St. Michel, alors, är Frankrikes näst mest besökta turistattraktion, efter Eiffeltornet. Det märktes, vill jag lova. Jag slog mig ihop med några som jag ätit middag med flera gånger, och vi gick och åt crêpes och galettes. Sedan delade vi på oss och B och jag gick i affärer och jag köpte ett par presenter och sedan strålade vi samman igen och åt glass. Det räckte liksom så, det var så varmt och så trångt och hela byn är liksom i uppförsbacke. Men så vackert. Man tappar andan! 
 
 
 
Tidvattnet kan skilja upp till fjorton meter här - som ni ser var det ebb här, det är egentligen en ö. Överst ligger klostret och så är det en sorts bergsby undertill, så att säga. 
 
 
 
Här kan man äta omelett för fyrahundra kronor. Som hittat, n'est-ce pas? 
 
 
 
 
 
 
På väg mot St. Malo åkte vi igenom byn Beauvoir, och jag blev ju liksom tvungen att fota något. Till exempel detta hus, som antagligen inte har något med Simone att göra. Men ni vet. 
 
Så fort vi kom fram till St. Malo svidade jag om och sprang ner till stranden. Vi hade ett par timmar innan middagen men jag ville inte ta några chanser! Tog dock bara med rumsnyckeln och ingen telefon, och när jag skulle ta ett kort på stranden nu efter maten var det ebb! Men ni får tänka er hur det såg ut när det var flod och höga vågor och man liksom fick simma mot fortet där på ön <3 
 
 
 
Middag åt vi i Chateaubriands födelsehus, som var tyskarnas högkvarter ett tag under kriget. Mycket bra mat, mycket bra service, jättetrevligt! 
 
 
 
Imorgon ringer klockan vid fem - det är dags för Jersey! <3 

Dag 4: Sex stopp på Normandiekusten

Igår var en sådan där otroligt intensiv dag - vi åkte från Caen klockan 8 och kom tillbaks ganska precis klockan 19, efter att ha gjort inte mindre än sex stopp under dagen. Och inget av dem kändes för kort eller stressat heller! De är verkligen planeringsproffs, de som arrangerar sådana här resor. 
 
Vi startade på tyska krigskyrkogården, för som guiden sa - ska man åka till den amerikanska kan man faktiskt åka till den tyska också, för att få lite perspektiv. Det var dessutom helt rätt att se den tyska, mycket mer anspråkslösa, först. Otroligt stämningsfull. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Monumentet uppe på kullen är gjort i vulkanisk sten och under varje grupp med svarta kors är fyrahundra soldater begravna. 
 
 
 
 
Efter detta åkte vi till den lila byn St. Mère Église, där en fallskärmsjägare vid namn John Steele fastnade i kyrkspiran på väg ner under landstigningen, och blev hängande där i två timmar. Han "hänger kvar", och här finns även ett stort (USA-finansierat) museum som heter Airborne och som handlar om landstigningen ur USA:s perspektiv. Mycket påkostat, mycket Reagan. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En klänning gjord av fallskärmstyg av civila kvinnor i St. Mère Église. Sedan tittade jag på blommor och gick i butiken för all denna död gör mig trött. 
 
 
 
 
 
 
 
Och sedan gick jag på kaffejakt och spanade på och i kyrkan. Notera fönstret - det är Jungfru Maria och en massa soldater! 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nån från Göteborg har öppnat frisersalong bakom kyrkan... kom ihåg att museet heter Airborne! 
 
 
Jag köpte en bok, kan vara bra övning. Det går rätt bra med språket får jag säga. 
 
Efter detta besök åkte vi till Pointe du Hoc, där soldaterna skulle klättra upp trettio meter för vertikala klippväggar. Man blir helt förvirrad där, för det är så oändligt vackert men med en så mörk historia. Otroligt. Här kommer en miljon bilder på Atlanten, för sån är jag. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Härifrån åkte vi till Omaha Beach, där vi hade picnic i en rondell (jag skojar bara lite, bussen stod faktiskt parkerad i en rondell). 
 
 
 
 
 
 
Chauffören och reseledaren handlade till alla och så satt vi i gräset och svettades (och gjorde upp badplaner!). 
 
 
 
Härifrån till den amerikanska krigskyrkogården som är gigantisk och extremt stor. Och påkostad på gränsen till prålig, ursäkta mig men det är sant. När vi gick där och det var en miljon grader varmt trodde jag att det började brinna någonstans för det kom som tjock rök över hela fältet - det var dimman som rullade in! Riktigt häftigt faktiskt och det blev mycket svalare på bara ett par minuter. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sedan åkte vi, trötta, möra och varma, till Arromanches - en kuststad som känns som Normandies svar på valfri turistort med trehundra affärer som säljer samma sak till för höga priser. 
 
 
Jag nöjde mig med en Orangina vid la plage, parce que je me sentait très fatigué och ville verkligen bara komma hem till hotellet! 
 
 
Även gårdagens restaurang kunde göra en god alkoholfri cocktail! Här grapefruktsjuice, passionsfrukt, hallon och citron. 
 
 
Telefonen fick ett litet spel under middagens gång så jag fotade bara förrätten ;) Men den var god och det var konversationen vid bordet också. Men oj, vad skönt det var att komma "hem" och duscha och tvätta håret och krypa till sängs! 
 
 
Nu åker vi mot Bayeux och tapeten, därefter Mont St. Michel och sedan mot St. Malo! Ha en fin tisdag <3