2016: 208 - Ibland bara måste man av David Levithan

Om jag säger att jag har gjort bokomslaget till denna till min bakgrundsbild på telefonen tror jag att jag säger ganska mycket. 
 
Ja. Jag älskade den. Det är naturligtvis inte chockerande - det är ju David Levithan! - men ändå. Vilka ljuvliga böcker han skriver. 
 
Somliga kritiserar boken (den heter Boy meets boy på engelska och jag läste den på originalspråk men väljer att skriva om den svenska titeln eftersom bloggen är på svenska) för att det inte är särskilt realistiskt att staden som våra ungdomar bor i är så otroligt öppen och härlig vad gäller HBTQ-personer. Jag, och många med mig, väljer att bara njuta av att det får vara så, för en gångs skull. De behöver inte fokusera på att slåss för sina rättigheter hela tiden, de får vara som vanliga människor. 

Jag tycker att det är befriande. 
 
Paul och Noah träffas i en bokhandel. Bara det - ni fattar ju. De upptäcker att de går på samma skola och börjar träffas. Konstigare är det nämligen inte i denna underbara stad. Pauls kompis Tony har det inte lika lätt, dock - han är också gay, men bor i en annan stad som inte alls är lika öppen och vänlig, med föräldrar som verkligen inte är det. Deras bästa tjejkompis heter Joni, och så har de en annan fantastisk kompis - Infinite Darlene, som tidigare hette Daryl och var quarterback. Det är i och för sig Darlene fortfarande, men numera med lösnaglar och glitter på så många ställen som möjligt. 
 
Naturligtvis blir det problem trots omgivningens acceptans - som med Tonys föräldrar, med Jonis nya kille och med Pauls ex, Kyle. Till slut måste Paul komma på ett sätt att bevisa för Noah att det är honom han vill vara med, och jag kan inte säga för mycket om den saken mer än att det är det gulligaste man kan tänka sig. Så fint! Slutet är ett av de bästa jag har läst i ungdomslitteraturen och David Levithan är och förblir min idol. Han är helt oerhörd. 

2016: 94 - Six earlier days av David Levithan

 
Jag ska inte säga så mycket här - men detta är alltså ännu en companion till Jag, en där vi får följa A under sex tidigare dagar i livet, i olika åldrar och med olika problem. 
 
Jättefint - men inte så mycket att säga. Dock absolut läsvärd om man har gillat de andra! 
 

2016: 93 - Another day av David Levithan

Jag läste Jag, en i somras och var lite smått "in two minds" om den - men trots allt gillade jag den, mestadels, och när jag nu upptäckte att Rhiannons perspektiv har skrivits i en egen roman, som benämns som en "companion" till Jag, en så var jag ju tvungen att plocka upp den. Ja, jag plockade upp ännu en "companion", som jag ska skriva om lite senare. 
 
Det var ju ett litet tag sedan jag läste Jag, en och det är nog bra, för när jag läser recensioner av denna är det många som känner att de bara läser samma sak en gång till. Jag kom bara ihåg ett par stycken personer som A "var" under berättelsen, fotbollsspelaren och den gravt överviktige killen, och så kom jag ihåg Starbucks och bokhandeln. Och det var nog bra - för på sätt och vis gillade jag faktiskt denna versionen bättre! 
 
A i Jag, en är ju van vid det absurda han lever med - att vakna i någon annans kropp varje dag. Rhiannon utsätts ju för honom på ett helt annat sätt - och hon blir ju även A:s kropp under en dag. Därför tycker jag att hennes resonemang och känslor är mycket mer intressanta att följa. Tvekan, förälskelse, ilska och besvikelse - det är mycket väl skildrat. 
 
Så ja - glad över denna, och om du har läst Jag, en så är det absolut värt att läsa denna också. Men vänta ett litet tag emellan dem! :-)