Ännu en dag i paradiset...

Ja, min sista dag som 34-åring blev riktigt bra! Läste en hemskt bra bok på förmiddagen (Snart är jag borta av Hanna Jedvik), sedan lunch och sedan en promenad. Hade tänkt vara ute en tjugo minuter sådär men det blev närmare 1½ timme, skönt! 
 
 
Turkisk yoghurt med hallon och blåbär går inte av för hackor. 
 
 
 
Hittade dessa i grannområdet, mycket exotiskt för att vara mitt i betongen. 
 
 
Utanför mitt hus, åt ett håll jag sällan går. 
 
 
Och upp i skogen vid Frölundaborg. 
 
Hem en stund, fixa lite mail och grejer och sedan ner på stan igen. Först för att lyssna till Stewe Claeson (oerhört intressant och inspirerande) och Elis Burrau på Stora Teatern, sedan en snabb varmkorv på Seven Eleven eftersom jag glömde allt vad middag hette och sedan Kulturkalaskonsert på Operan med smakprov ur den kommande säsongen. Mycket bra, det var nog nästan fullsatt! 
 
Imorgon fyller jag år, säger de - mamma och jag gör en utflykt till Hönö, där har jag inte varit sedan jag var liten (jag lärde mig knyta rosett i bilen på väg dit så vad kan jag ha varit, tre?) och jag tänkte att det kan vara skoj med en utflykt. Käka lite lunch och utforska. På kvällen blir det nog Viktoria Tolstoy på Valand! 
 
Men nu blir det läggdags med nya Rosengädda - mycket lovande hittills. Förstås! 

Loranga, Masarin och Dartanjang av Sara Olausson och Barbro Lindgren

 
   
 
 
Jag hade ingen aning om att Loranga, Masarin och Dartanjang blivit serieromaner av Sara Olausson efter Barbro LIndgrens böcker, men det har de! 
 
Och jag ska inte bli långrandig - men jag älskade dessa böcker som barn och jag älskar dem lika mycket nu. Så van-sin-nigt roliga - jag skrattade så jag höll på att ramla ur sängen. Hett, hett tips till såväl stora som små, de är underbara och finns att köpa här eller här! Del 3 har just kommit ut också förresten, jag har inte läst den än men den lär inte vara en besvikelse :-) 
 

Dag 7 - San Gimignano (27 juli 2017)

På torsdagen var det dags för utflykt till bergsbyn San Gimignano - men det var inte så långt att åka och det finns i ärlighetens namn inte så mycket att göra där, så vi åkte först fram på förmiddagen. Innan dess var det marknad i Montecatini Terme, vid fotbollsstadion en bit utanför centrum, så vi knatade dit! Det var inte så mycket att hänga i julgranen utan snarare som en större version av våra vanliga knallemarknader. Men kul att ha sett i alla fall :-) 
 
Det var väldigt svårt att få några vettiga bilder i San Gimignano då det var så otroligt mycket folk och hela staden är en uppförsbacke, så att säga - så jag har lånat några från deras officiella hemsida.
 
 
 
Staden ligger i Siena, inom en mur och hade ursprungligen 72 torn - för såväl försvar som bostäder. Nu står 13 stycken kvar. Stadskärnan står sedan knappt 30 år på UNESCO:s världsarvlista och största attraktionen är kyrkan, Collegiata di Santa Maria Assunta. 
 
 
 
Väggarna är täcka av fresker, som på ena sidan berättar historier ur Gamla Testamentet och på andra sidan ur Nya Testamentet. Tyvärr är somliga skadade, men det är fantastiskt vackert. 
 
 
Målning i entrén. Kvinnor i sommarklänningar blev ombedda att svepa in sig i någon sorts litet skynke, jag hade bara axlar och trodde att jag också skulle få ett men det behövdes visst inte eftersom klänningen var hög i halsen. "No, you are not very nude", sa skynkechefen. 
 
I kyrkan finns även kapellet för San Gimignanos eget helgon, S:t Fina. Enligt legenden var hon en ung flicka som var otroligt intresserad av Jungfru Maria. Hon blev svårt sjuk, antagligen i tbc, och vägrade ligga i en säng under sin sjukdom - hon ville ligga på en träbräda som skulle reflektera Jesu kors. Trät ruttnade och djur kom åt kroppen, men när man till slut flyttade den efter hennes död växte det gula violer i trät - dessa gula violer - gillyflowers - växer fortfarande ur San Gimignanos väggar. Det var mörkt i det lilla kapellet, så även dessa bilder är lånade. 
 
 
 
 
På kvällen var det "candlelight dinner" - vår sista middag i Toscana! Och det blev spektakel minsann, kocken själv kom ut och karvade upp en kalv, och till efterrätt kördes en gigantisk glassbomb runt i matsalen... det var ganska charmigt. 
 
 
Det blev tidigt till sängs efter lite pack och fix - vi skulle resa klockan halv åtta nästa morgon med frukost halv sju och vi var nog alla ganska möra!