2017 - i sammanfattning

 
Naturligtvis ska kulturåret (MITT kulturår, alltså, jag är inte så pretentiös eller arrogant att jag tror att jag kan krönikera hela 2017 ;-)) sammanfattas även här, trots dåligt bloggande på sistone. Det ska bli ordning på torpet, det ska det... jag har bara så mycket annat att göra hela tiden ;-) Kulturkollo hjälper till med frågor till en lista, jag klipper och klistrar kanske lite grann... vi får se hur det går! 
 
Dessutom - det blir lite brainstorming över detta. Jag kan inte sitta och gå igenom varenda inlägg under året, det går inte - så jag missar säkert något uppenbart här och där. Påminn mig gärna, i så fall ;-) 
 
Årets mest oväntade: White Monkey av Adrian Perera är en stark kandidat - hade jag bara sett boken hade jag absolut inte trott att det handlade om en finlandssvensk ung man med rötter på Sri Lanka. Helt fantastisk. 
 
Årets klassiker: Åh, det är förstås Per Anders Fogelströms Stadssvit, som jag tack vare bokcirkeln på biblioteket nu läst i sin helhet och älskat. Första boken läste jag för nästan fyra år sedan men resten har jag läst nu under hösten. Här är mina texter: Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad - Stad i världen har jag inte hunnit skriva om ännu men det kommer inom kort! Bubblare i denna kategorin är Ett rum med utsikt av E M Forster och Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf. 
 
Årets knock out: En bok som garanterat hamnar på många listor som sammanfattar året är även en som kunge ha passat på alla möjliga punkter, men jag väljer den som knock out - för det var den ju verkligen. En riktig käftsmäll och samtidigt något av det bästa jag läst - Ett litet liv av Hanya Yanagihara. Jag läste den på engelska men funderar faktiskt på att läsa om och se hur översättningen blev. Det tog mig tre månader att ta mig igenom den, och det var inte bara för att det är en riktig tegelsten... ja, har du inte läst den så gör det. Nu. 
 
Årets kvinnokamp: Naturligtvis #metoo-kampanjen. Vilket genomslag! Jag är fortfarande i förundran. 
 
Årets gapflabb: Naturligtvis Ha de' gott av Glenn Hysén. Ja, och detta då. 
 
Årets historiska: Tiden är inte än av Elin Boardy. 
 
Årets dystopi: Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood. Att jag aldrig läst den förut! Tänk, vad en tv-serie eller film kan göra för en boks popularitet. 
 
Årets grafiska: Synd av Elin Lucassi. 
 
Årets nya bekantskap: Åh, det är så många! Den första jag kom att tänka på nu är Sara Baume. Jag skrev om hennes A line made by walking häromdagen. 
 
Årets utmaning: Kanske menar frågeställaren här en bok eller så som varit en utmaning, jag tolkar vilt och drar till med Sommarbingo och Höstbingo - båda har varit SÅ roliga och jag kan knappt tro att jag klarade av båda. 
 
Årets tegelsten: Ja - nu har ju den uppenbara tegelstenen redan nämnts som knock out ovan, så jag säger 365 dagar - utdrag ur kända och okända dagböcker redigerad av av Emelie Perland och Anders Bergman. Otroligt underhållande! 
 
Årets återseende: Menar vi omläsning så är det Expeditionen av Bea Uusma - det var alldeles i början på året som den gick som P3-dokumentär, jag fick Sofia (som älskade dokumentären) att ta med sig den som lektyr på skidresa och fram i maj åkte vi till Gränna över en helg för att bland annat besöka Andréemuséet
 
Årets kulturella höjdpunkt: Det har varit ett fantastiskt år för kultur, men Florens och särskilt Uffizierna gick ju inte av för hackor alltså. Jag har fortfarande inte riktigt smält det. 
 
Årets citat: Jag minns ju inte ordagrant, men något ur Malin Persson Giolitos "förlorartal" på Årets bok på Bokmässan. Jag tycker inte att Schulmans förstapris var icke-välförtjänt som sådant, men hon borde ha vunnit. Det tyckte hon också! 
 
Årets scen: GöteborgsOperan! Från att ha varit där kanske två gånger på tjugo år har jag varit där flera gånger om i år och det har varit otroligt spännande varje gång - såväl konserter som opera, musikal och balett. På söndag är det dags igen, denna gången Norma. Sedan vill jag slå ett slag för Bio Roy, inte som scen som sådan men som etablissemang. Här har jag sett såväl teater från National Theatre till sing-along till Rocky Horror Picture Show och animerad kortfilm i år. 
 
Årets titel: Naturligtvis Erotic stories for Punjabi widows! Recension kommer upp senare ikväll. 
 
Årets film: Jag har sett en hel del bra filmer i år - Jätten är en, Det en annan, Paddington 2 en tredje. 
 
 
 
Kanske fortsätter jag att fylla på här under dagen - något nytt lär jag säkert komma på. Gott nytt år på er, kära vänner! Jag har haft ett fantastiskt 2017 på ett personligt plan, ute i världen är det förstås en annan femma. Men låt oss åtminstone hoppas att 2018 har goda ting i sitt sköte. 
 
 

Berättelser från Engelsfors

 
 
Jag visste ju att denna fanns - men hade på något vis glömt bort den. Dessutom trodde jag ju till ganska nyss att jag absolut inte under några omständigheter kunde läsa serieromaner, så det har väl lite med det att göra. Dock önskar jag verkligen att jag hade läst den närmre inpå Cirkeln-trilogin, för jag får villigt erkänna att jag har glömt lite vem som är vem och hur de är relaterade och vem som dör när, och sådär. 
 
Men med det sagt - nog kunde jag uppskatta berättelserna ändå! De är distinkt Strandberg-Bergmark-Elfgrenska och teckningarna av Kim W Andersson, Karl Johnsson och min favorit, Lina Neidestam, är såklart fantastiska. Kul med lite nya perspektiv på några av de berättelser som är fräschare i minnet också. Så himla kul idé! 
 
 
Albumet finns att köpa här eller här

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

Noah och Jude är tvillingar. De är otroligt olika - Noah är tillbakadragen och mest engagerad i konsten, Jude är populär och utåtriktad. De har en nästan magisk, telepatisk kontakt sinsemellan, som tvillingar ju "alltid" har i fiktionen. Men något har hänt, och förtrollningen är bruten. Vi följer Noah som 14-åring och Jude som 16-åring,  I Noahs berättelse flyttar en ny kille in i grannhuset, och man förstår ganska snabbt att det kommer att ha stor betydelse för resten av berättelsen. Men hur den ska utveckla sig - det kan jag inte räkna ut. Mycket skickligt av Nelson. 
 
Boken är fullknökad med visuell konst - och jag älskar det. Jag kan inte speciellt mycket om konst egentligen, jag lärde mig mycket när jag pluggade och jag gillar verkligen att gå på museum och gallerier, men jag kan inte så mycket. Därför googlade jag som en tok boken igenom och det är något väldigt speciellt med böcker som får mig att verkligen lära mig mer. Otroligt intressant. 
 
Detta är en helt fantastisk ungdomsbok. Den har visserligen somliga drag som jag kan störa mig på i andra böcker - som hur det nästan alltid finns någon karaktär som är så himla perfekt att det sprutar ur öronen - men jag kan förlåta det här, eftersom vederbörande på sätt och vis blir en kontrast, eller en sorts "foil" för Noah och Jude, som inte själva är sådär perfekta eller självsäkra. Dessutom tas missbruk upp på ett annat sätt än vi vanligtvis brukar se i ungdomsböcker. 
 
Strålande! 
 
Jag har även läst Himlen börjar här av Jandy Nelson, som jag tyckte mycket om. Läs gärna mer om Jag ger dig solen hos Prickiga Paula och Hyllan! Boken finns att köpa här eller här