Under det rosa täcket av Nina Björk

Jag skrev just i ett inlägg på bloggens Facebook-sida att jag är så glad att jag satte igång med mitt TBR-projekt, för det är så många riktiga pärlor som har kommit i min väg - och det är ju fantastiskt. Jag har sagt många gånger nu att det är en travesti att somliga böcker inte blivit läste förrän nu, och det är ju verkligen sant i detta fallet. HUR har jag inte läst Under det rosa täcket förrän nu? Vansinne. Men det är klart, jag kanske var något ung när den kom ut (1996, jag var 14) - fast det är väl ingen ursäkt egentligen. Den har i alla fall stått i hyllan i minst fem år och ja - nu har jag läst den! 
 
Dock lyssnade jag på en stor del av den, i bra inläsning av Gunilla Leining. Om ljudböcker räknas som läsning? Naturligtvis gör det det. 
 
Det är inte helt lätt att skriva en kommentar på en sådan här bok - förutom att den var fantastiskt upplysande och verkligen fick upp mina ögon för somligt som jag inte riktigt tänkt på. Ja, det är 22 år sedan denna kom ut - mycket har förändrats, mycket är exakt likadant. Jag hoppas att Björks texter används i skolor nuförtiden, för det finns så väldigt mycket här som förklaras på ett tillgängligt och självklart sätt. 
 
Ljudboken var som sagt mycket väl inläst, men en sak ska sägas - boken består av många citat och utdrag, ur tidningar och böcker och andra publikationer, och precis som i Jack Werners bok som jag lyssnade på i våras kan man bli lite tokig på alla "citat - slutcitat". Detta är inte kritik, det är mer en reflektion över hur irriterande det blev. Det kan ju liksom inte vara på något annat vis. 
 
Jag gillade särskilt några bitar mot slutet med jämförelser i populärkulturen, med film och skönlitteratur och är nu otroligt sugen på att läsa om Ta vad man vill ha av Louise Boije af Gennäs med nytt tankesätt. Har väl läst den fyrtio gånger, men varför inte en gång till med nyslipade icke-rosa glasögon? 
 
Boken finns att köpa här eller här

Frankenstein av Mary Shelley

 
 
Ett tema under årets upplaga av Göteborgs Romanfestival var Mary Shelleys Frankenstein, som fick särskild uppmärksamhet under söndagen. Jag har den i bokhyllan, en Wordsworth Classics-utgåva som jag köpte någon gång på gymnasiet, men har inte kommit mig för att läsa den. Nu blev det bråda dagar, så jag passade på att lyssna på en något förkortad version under söndagsmorgonen, och hann nästan klart lagom till att frukostsällskapet stod i dörren! Jag har lyssnat på ett par förkortade Penguinversioner av klassiker tidigare, nämligen Stolthet och fördom och Lysande utsikter och tycker att de är bra - så detta funkade fint för mig. Jag upplever inte att det var mycket som saknades. 
 
Jag behöver knappast gå in på handlingen - "alla" känner till Frankenstein och framför allt hans monster. En hjärtskärande berättelse om ensamhet och vänskap - eller companionship, skulle jag vilja säga - och om främlingskap och främlingsfientlighet. Det är otroligt att tänka sig att den är tvåhundra år gammal! Men somliga teman är förstås evigt aktuella och jag tror att vi kommer att fortsätta att läsa Frankenstein i tvåhundra år till. Den har beskrivits som den första science fiction-romanen, och det låter onekligen fullt rimligt. Nu skulle jag gärna vilja se den klassiska filmatiseringen också! 
 
Den förkortade versionen finns att lyssna på i en app nära dig - om du vill läsa boken i sin helhet kan du köpa den till exempel här eller här

Not working av Lisa Owens

Bok tre i "Anna battles the TBR"-projektet och äntligen lossnar det på riktigt! Förr om åren läste jag massor av chicklit. Dels för att det alltid fanns att få tag på i secondhandbutiker för några pence, och dels för att de nya oftast fanns i mataffärerna i England för några pund. Det blev liksom väldigt ofta så att en bok slank ner när jag var och handlade lunch eller vad som helst, när de ändå kostade mindre än ett magasin eller en macka på ett finare hak. 
 
Brittisk chicklit är dessutom roligare än svensk och finns i större kvantiteter - här är det färre titlar, de kommer ut som inbundna och kostar tvåhundra spänn och de är helt enkelt inte lika bra. Sorry, I said it. Men Not working av Lisa Owens är garanterat en sådan som jag skulle ha plockat upp på Tesco Metro på Eastcheap och det var faktiskt väldigt roligt att vara tillbaks i genren!  
 
Här möter vi Claire, som bor i London tillsammans med sin pojkvän Luke som är på slutspurten av sin utbildning till neurokirurg. Själv har Claire sagt upp sig från sitt jobb inom PR och marknadsföring där hon inte riktigt trivdes, för att försöka ta reda på vad hon egentligen vill jobba med, innan det är dags att stadga sig och bilda familj. Luke stöttar henne i beslutet och till en början är hon ganska entusiastisk, men det tar inte lång stund innan motivationen falnar. Till råga på allt hamnar hon i konflikt med sin mamma - och har en väldigt besvärlig klängväxt utanför ytterdörren. 
 
Det är väldigt, väldigt roligt. Korta, rappa kapitel - ibland är de inte mer än någon mening långa, ibland flera sidor - med roliga rubriker och fyndigt innehåll. Somligt är på allvar, men som jag skrev om Montelius bok häromdagen så är det ju just i humor som somligt allvar kommer fram som bäst. Och vissa bitar - särskilt de som handlar om Luke - är så ömsinta och fina på ett alldeles underbart fint sätt. Call me soppy, men det är så gulligt. 
 
Detta är en av mina favoritsaker med boken, förresten - att sambon Luke är en så genuint fin kille. Oftast ska ju just sambon/mannen/partnern bli ett svin en bit in så att huvudpersonen tvingas genom någon sorts catharsis (hon ska gärna flytta ut på landet och öppna kafé/pensionat/flickskola) och hittar den sanna kärleken, men Luke är underbar praktiskt taget hela tiden. Det är väldigt trevligt, som omväxling! 
 
Och somliga av de små vardagsbetraktelserna är också fantastiska. Sådana där små funderingar som vi alla kan ha, om vardagliga ting och företeelser. Ett "kapitel" - det är bara ett par meningar - går ut på att lista ut om en liten grej på golvet är ett russin eller musbajs - bara en sådan sak! Just det har jag kanske inte funderat så mycket på, men nog har vi alla tittat på något på golvet någon gång och undrat vad det är? En tomatstjälk... eller en livsfarlig spindel? En godisbit eller en bit plast? Und so weiter. 
 
Jag tyckte jättemycket om Not working och skulle gärna träffa Claire och Luke igen. Hoppas jag får chansen! Boken finns att köpa här eller här. Jag lyssnade på delar av den i inläsning av Tuppence Middleton, vilket var mycket angenämt, det med.