Den gamle och havet av Ernest Hemingway

 
Jag är dåligt bevandrad i Hemingway, trots att jag har pluggat en del amerikansk litteratur. Den enda boken jag har läst i sin helhet är Män utan kvinnor, som dessutom är en novellsamling. Men nu upptäckte jag att Lundströms Bokradio skulle cirkla den - och inte nog med det, de gjorde även en särskild inspelning med Lars Väringer som inläsare vilket passade mig bra. Kan verkligen rekommendera formatet! (Jag blev så förvirrad av hans dialekt och fick googla lite - det visar sig att det är han som spelar den tokiga skånska "läkaren" i Sunes Sommar! Här låter han i det närmaste göteborgsk eller åtminstone västsvensk.) 
 
Men naturligtvis känner jag till berättelsen om fiskaren Santiago och hans kamp med den stora fisken ute i golfströmmen. Santiago har haft otur i många månader men nu tror han att turen ska vända. Han har tidigare haft sällskap av en pojke - ett otroligt fint porträtt, för övrigt - men nu ger han sig ut ensam. Pojkens föräldrar vågar inte längre släppa ut honom med Santiago, som nu anses vara så oturlig en person kan bli. 
 
På den åttiofemte dagen får Santiago napp - av en svärdfisk, eller kanske spjutfisk beroende på vilken översättning vi vill läsa. Men det blir en kamp, mellan viljor såväl som fysisk styrka. Och det är detta boken behandlar - tillsammans med besvikelse, värdighet, smärta och respekt. 
 
Jag tyckte mycket om boken och skulle gärna läsa om den vid tillfälle. Kryssar "En liten och tunn, men ingen novell" i Sommarbingo 2017! 
 
 
 
 
Andra som har skrivit om boken: Romeo and Juliet, Mitt bokliga liv, enligt O
 
Boken finns att köpa här eller här - men som sagt, jag rekommenderar verkligen inläsningen som är länkad ovan! Där finns förresten också en variant med längre avsnitt, men den har jag inte lyssnat på. 

Vitsvit av Athena Farrokhzad

 
 
Jag läser alldeles för lite lyrik numera. Inte av någon särskild anledning egentligen, det är bara att det finns så mycket annat som vinner när jag ska välja! Men - i förra veckan behövde jag något att lyssna på och tänkte att det kunde ju vara intressant att faktiskt lyssna på denna i inläsning av poeten själv. 
 
Och det var det! Egentligen har jag lite svårt för Farrokhzads monotona stämma, men i detta fallet fungerade det bra. Dikterna formas av en sorts dialog, eller konversation, mellan familjemedlemmar om vithet, våld, språk och relationer - det är otroligt originellt och effektfullt. 
 
Riktigt intressant, riktigt angeläget, riktigt bra. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här
 

Beckomberga - ode till min familj av Sara Stridsberg

Jag började läsa denna för ett tag sedan, i tryckt form. Sedan började jag lyssna på den vid ett senare tillfälle. Sedan läsa i tryckt form igen. Och sedan lyssnade jag, äntligen, ordentligt. 
 
Det är absolut inte för att jag inte tyckte om boken som jag avbröt så många gånger - det är för att jag tyckte så otroligt mycket om den att jag kände att jag behövde befinna mig på rätt ställe, som helhet, för att verkligen kunna ta in den. 
 
Romanen handlar, helt enkelt, om ett mytomspunnet svenskt mentalsjukhus, om dess historia och om några som vistats där under åren som det fanns. Jag kom först i kontakt med Beckomberga som koncept genom Barbro Lindgrens barndomsskildringar från Norra Ängby, där några av "dårarna" från Beckis passerar revy genom texterna. Och även jag är uppvuxen med ett mentalsjukhus i närheten av hemmiljön - Lillhagen - inte så att någon väl någonsin erkände att de kände till någon som var inlagd där, men det var ett smädesord och en lite vag förklaring till varför helikoptrarna ibland cirkulerade över bostadsområdet. Det kunde vara någon som hade rymt från Lillhagen och då visste alla vad det innebar. Trodde vi, alltså - vi visste väl inte ett smack om mental ohälsa alls. (Att Skogomeanstalten låg lika nära var vi inte alls lika medvetna om, som jag minns det.) 
 
Men detta handlar inte om "dårar" på rymmen. Det handlar om unga Jackie, som praktiskt taget varje dag besöker sin pappa, Jimmie Darling, på Beckomberga. Hon skolkar för att besöka sin far - kanske kan hon rädda honom? Vid sidan om detta handlar det om en hel del andra människoöden på och kring detta ödesdigra ställe. Och det är så bra. SÅ bra. 
 
Naturskildringar spelar en stor roll, och de är på något vis, om än ofta i gestaltning snarare än beskrivning, dunkla, mörka och dimmiga - vilket man väl med inte alltför stor fantasi kan spegla gentemot ett sinne i obalans. Helt fantastiskt. 
 
Jag fastnade vid detta citat: 
 
"Jag minns att jag undrade om hans ögon hade lyst så inne i mitt mörker." 
 
och bär det med mig. Så otroligt vackert. Strålande, strålande roman. 
 
 
Andra som har skrivit om boken är: Bak bok mat, Bombono, Skrivarsidan, Bra bokdagar 
 
Boken finns att köpa t.ex här eller här