Att leva och dö som Joe Strummer av Marcus Birro

På åttiotalet hade vår huvudperson ett punkband ihop med ett gäng killkompisar - The Christer Petterssons. En av dem var Frank Öster. Sedan dess har huvudpersonen flyttat från barndomsstaden Göteborg, men nu är Frank Öster död och det är dags att återvända till fosterstaden, med skräckblandad förtjusning och hatkärlek. 
 
Huvudpersonen har levt på bidrag, flyttat från stad till stad och mellan olika kvinnor, fått en bonusson vars mor han gjort slut med men bonussonen Tobias finns fortfarande kvar och vill gå på fotboll och hänga, det har druckits en del och brötats en del men nu åker kostymen på och tåget går mot Göteborg. Det är dags att starta upp The Christer Petterssons igen, för att spela på Frank Östers begravning. 
 
Jag tyckte mycket, mycket mer om denna boken än jag trodde att jag skulle göra - jag lyssnade på den, i inläsning av författaren. Den är inte perfekt - den är lite pratig och jag blir lite irriterad på diverse skeenden, men det är en sådan fin kärleksförklaring till underbara Göteborg, och en väldigt fin skildring av vänskap och kärlek och nostalgi. Full av musik och klubbar och gator och torg - jag lyssnade på största delen av boken på resor genom stan, till och från jobbet, till någon aw, till ett möte, whatever - jag vet precis var "konditoriet på hörnet" är, jag vet hur det såg ut utanför kompaniet och hur "tänk på döden"-skylten utanför Östra Begravningsplatsen ser ut. Så himla, himla fint. 
 
Riktigt bra alltså - missa inte. Boken finns att köpa här eller här

The Break av Marian Keyes

Jag har haft lite varierande relation till Marian Keyes genom åren. Liksom de flesta andra, gillade jag verkligen Vattenmelonen och En oväntad semester och När Lucy Sullivan skulle gifta sig. Sedan var jag lite skeptisk till Änglar men älskade Sista chansen och Sushi för nybörjare och tyckte att Å andra sidan var högst medioker. 
 
Sedan kom Är det någon där? 2006 som faktiskt är ett mästerverk - jag har nog aldrig läst något så fantastiskt om sorg och förlust, på allvar - och sedan började det variera lite grann igen med En förtjusande man som var 400 sidor för lång och Oväntat besök på Star Street som var så förutsägbar att jag fick eksem och sedan gillade jag ändå Hemligheten på Mercy Close som avslutar sviten om systrarna Walsh eftersom Helen är min favorit, och sedan tyckte jag att Kvinnan som stal mitt liv var tråkig och voilà så är vi framme i nutid. Varsågoda för genomgången av Keyes bibliografi med mina djupa kommentarer ;-) 
 
Och när en ny bok visade sig vara på gång kunde jag inte låta bli att bli nyfiken, och när jag fick höra att den engelska inläsningen var bra passade jag på att just lyssna på den. Jag tror att det var ett bra drag - den är nämligen ganska lång och jag kan bli lite uttråkad - men den passar verkligen bra som ljudbok, och inläsaren är mycket riktigt lysande. 
 
Amy är lyckligt gift med Hugh - hon har dottern Neeve (ja, det stavas faktiskt så, jag fick kolla upp det) från ett tidigare äktenskap, hon har Sofie som egentligen är hennes brorsdotter, och så har de Kiara gemensamt. De bor i Dublin, Amy är i London ett par dagar i veckan som del av sitt arbete på PR-byrån som hon driver tillsammans med vännerna Tim och Alistair, och det mesta är frid och fröjd. Tills Hugh kommer hem en dag och berättar att han behöver en paus. Han vill ta sex månaders "ledigt" från äktenskapet och resa till sydostasien för att finna sig själv. Han har nyss förlorat både sin pappa och en god vän och nu är det dags att reda upp sitt eget liv. Men han ska komma tillbaka! När ett halvår har gått lovar han att vara tillbaks. 
 
Det finns inte så mycket Amy kan säga - det är bara att låta honom gå. Efter intensiv sorg och ilska kommer hon på att om Hugh ska ha ledigt från äktenskapet får ju hon faktiskt också lov att ta ledigt... med allt vad det innebär. 
 
Berättelsen berättas dels i nutid och dels i återblickar och det flyter på väldigt bra, och utan att bli alldeles för rörigt. Mycket är väldigt, väldigt roligt - Marian Keyes har en förmåga att formulera sig så att man skrattar högt (en replik om rabies på ett känsligt ställe fick mig att nästan ramla av trottoaren en morgon) - men det finns allvarligare element här också. Boken kom ut ett tag innan Irlands parlament röstade igenom den nya abortlagen, till exempel, och detta är ett ämne som tas upp på ett bra sätt - för oss som inte bor på Irland är det inte riktigt begripligt hur det har varit - här åskådliggörs det. 
 
Bitarna om dottern Neeves Youtube-kanal där hon värvar sin mormor, Amys mamma, som "Lilian O'Connell Mother Of Five" är komiskt geniala. Missa inte denna! Jag hade helt missat att den kom på svenska redan för en månad sedan och den kan man köpa här eller här. Jag vill annars väldigt gärna rekommendera den engelska ljudboken, åtminstone till den som inte tycker att det är för bekymmersamt att lyssna på en irländsk dialekt - det är så gudomligt vackert! 

Sommar på den lilla ön i havet (The Summer Seaside Kitchen) av Jenny Colgan

På sätt och vis är det ju fullt begripligt att Massolit bestämt sig för att göra som man gjorde med Goldie Hawn och Mel Brooks på 80-talet (Tjejen som... och Det våras för...) och döpa om Jenny Colgans böcker till titlar som liknar varandra, och göra omslagen så att de liknar varandra... trots att de är vitt skilda. Strandpromenaden-serien hänger förstås ihop, men Den lilla bokhandeln på hörnet och Sommar på den lilla ön i havet har ingenting med varandra eller de tidigare att göra - och dessutom är ju originaltiteln på denna, The Summer Seaside Kitchen, så oändligt mycket trevligare än Sommar på den lilla ön i havet som mest påminner om en saga jag skrev i lågstadiet som heter Häxan i skogen
 
Men nog om det. 
 
Jenny Colgan skrev ett par riktigt förskräckliga romaner på 90-talet och det är ju alltid trevligt när saker och ting blir bättre. Numera berättar hon samma historia i olika böcker och det borde egentligen vara ruskigt tråkigt men det är det faktiskt inte. Jag köper det! Jag vet vad jag får och förväntar mig ingenting annat, och ibland är det precis vad jag behöver. Särskilt nu, när det har varit väldigt intensivt ett tag såväl professionellt som privat - då behöver inte precis allting jag tar in i bokform vara djupt eller tänkvärt. 
 
Vilken historia hon berättar? Den om tjejen som bor i storstan och gör lite halvhjärtad karriär men tvingas flytta till en mindre ort - i detta fallet ön Mure, långt ifrån ära och redlighet utanför Skottlandskusten - där hon börjar laga mat (eller baka eller göra godis eller...) och gör succé och hittar en stilig karl och återknyter relationer med familjen. 
 
Sån't ärn't, och sån't lär det förbli. Inte mig emot, för det fungerar faktiskt fortfarande. 
 
Boken finns att köpa här eller här. Jag lyssnade på större delen av den i inläsning av Kerstin Andersson.