Galveston av Nic Pizzolatto

Jag har nämnt mitt TBR-projekt här ett par gånger redan, men det var med Galveston det hela startade.  Jag satt en fredagslunch och tittade på min att-läsa-lista på Goodreads, som då innehöll 1411 titlar, och kände att nu får det rensas här. Gick igenom de första tio sidorna eller så och slängde en massa men sedan är strategin enkel - börja från början, läs eller släng. Eftersom jag har en tendens att lägga till fler för varje dag som går har jag inga särskilda förhoppningar om att krympa den något nämnvärt genom detta lilla projekt, men ändå. (Just nu, sisådär en månad efter start, finns 1507 titlar på listan, då förstår ni vad jag pratar om.) 
 
Det är även värt att nämna att jag haft detta Goodreads-konto sedan 2012, men det finns inga böcker på att-läsa-listan som har varit där längre än sedan början på 2016. Jag vet faktiskt inte hur det har gått till, jag trodde att jag hade en profil när jag pluggade (2003-2006) men kanske skapade jag en ny och kopplade till Facebook 2012 och rensade alla listor någon gång. Vem vet, det spelar egentligen ingen roll. 
 
Först ut efter min första rensning var alltså Galveston av Nic Pizzolatto, som funnits med sedan februari 2016, om jag minns rätt. Jag vet inte riktigt vad som fick mig att lägga till den för det är inte min vanliga sorts litteratur alls - antagligen hade någon som jag är vän med läst den eller tipsat om den. Pizzolatto har även skrivit första säsongen av True Detective, som jag vet att många gillar (men som jag aldrig har sett) och Galveston vann priset för bästa översatta kriminalroman som delas ut av Svenska Deckarakademin, så det finns ju många vägar in till den för en som mig. 
 
Så, varför är inte Galveston något som jag brukar läsa? Jo, för att den verkar väldigt gangstrig och våldsam - det är inte något jag vanligtvis söker mig till. Och den ÄR gangstrig och våldsam - boken börjar med att huvudpersonen Roy Cady får en dödlig diagnos och kommer på att hans chef vill mörda honom så han mördar istället de som skulle mörda honom, och drar iväg genom amerikanska södern, från New Orleans till Galveston i Texas med en kvinna som råkade bevittna morden. 
 
Jag har aldrig besökt en countrybar i Texas, eller en husvagnspark, eller ett sliltet motell, eller en dammig parkeringsplats utanför en amerikansk storstad. Pizzolatto får mig dock att känna som om jag är där, hela tiden, kan känna hettan och lukten och höra ljuden runtomkring och det är så otroligt skickligt. Det är lågmält och förhållandevis långsamt för att vara så våldsamt, och Pizzolattos språk är fantastiskt bra. Själva handlingen är jag inte såld på och jag avskyr huvudpersonens sätt att tala om kvinnor (vilket förstås också är skickligt av författaren - det väcker känslor) - men beskrivningarna och formuleringarna är mästerligt bra. Bra djup i karaktärerna! 
 
Boken finns att köpa här eller här

The Body (Höstgärning) av Stephen King

Vi hade Stephen King-tema med Bokbubblarna förra månaden. Jag försökte mig på Det, som ni kanske minns, men blev helt enkelt så överväldigad av att se att den bestod av 2500 e-bokssidor att det inte gick, trots att jag gillade den. Jag tror att jag ska lyssna på den som ljudbok någon gång istället, sådär en timme om dagen - men den timmen fanns inte heller just nu - så jag tänkte om och bestämde mig för att välja en novell ur Årstider istället - och det blev Höstgärning eller The Body, som ju ligger till grund för den underbara filmen Stand by me från 1986, med River Phoenix och Corey Feldman. Och Wil Wheaton, förstås. 
 
Som jag minns filmen stämmer den väl överens med texten - ung kille, tolv-tretton tror jag, leker under sin veranda och hör sin storebror och hans kompisar prata om att en död kropp hittats en bit bort. Han berättar om detta för sitt kompisgäng och de bestämmer tillsammans att det vore en sorts vuxenrit att ta sig till platsen där kroppen finns för att se den. De säger till sina föräldrar att de ska ut och campa, men beger sig ut för att följa järnvägen till rätt plats.  
 
Alla pojkarna kommer från dysfunktionella hem, och jag tycker som jag skrivit förut att det är det socialrealistiska som King gör bäst. Nu har jag inte läst jättemycket av honom och är inte så intresserad av splatterskräck och blod (och blir heller inte så skrämd av sådant), men jag tycker att han skriver dessa öden så fantastiskt bra, det kryper i kroppen av obehag. 
 
Jag tänker, vid tillfälle, läsa de övriga novellerna i Årstider - och den finns att köpa här eller här

Göteborgs schamaner av Johan Nilsson

 
I september var jag på en mycket välbesökt kväll på Stadsbiblioteket där Maria Maunsbach, Malin Lindroth och Johan Nilsson läste ur sina pinfärska böcker - det var otroligt roligt och inspirerande, och jag blev så förtjust i Nilsson och hans text ur Göteborgs schamaner. Jag älskar ju en bra göteborgsbok och det lät lovande redan från start. Så när boken väl var släppt kontaktade jag Thorén och Lindskog och bad om att få läsa och recensera, och det fick jag! Tack snälla förlaget. 
 
Det finns två tidsplan i Nilssons roman - först och främst är det 1989. Felix har flyttat från Hyltebruk till Göteborg, främst för att gymnasiekärleken Kattis ska dit för att plugga. Hon flyttar in i ett kollektiv i Vasastan och han hittar ett studentrum och börjar jobba deltid på restaurang. 
 
I Kattis kollektiv finns intressanta personligheter. Ulf, som skriver av en roman i sin helhet flera gånger om då han tror att detta ska göra honom till en bättre författare, till exempel, och paret Jasmine och Stefan som sysslar med elektronisk musik och har en dator - det hörde inte till vanligheterna på 1980-talet. Lägenhetskontraktet ägs av en mystisk islänning som sägs ha kontakt med andar och som driver en liten butik i Linnéstaden med diverse medel som sägs kunna fixa det mesta. En natt i kollektivet hamnar Felix i fel tjejs säng, ett gäng schamaner försöker bota en svårt sjuk man i vardagsrummet och efter den natten blir ingenting som förut. Även om den sjuke mannen reser sig från sjukbädden och går genom rummet är han död några veckor senare. 
 
Vi möter Felix för första gången många år senare. Han är nyskild, och står utanför en advokatbyrå på Järntorget när han får syn på en person som sopar framför en butik - vilket är precis vad som hände när han för första gången ramlade över den mystiska butiken i Linnéstaden - och börjar fundera på de gamla vännerna och bekanta. Ägde de någon skuld i den sjuke mannens död? Han beslutar sig för att ta reda på så mycket han kan. 
 
Göteborg spelar en huvudroll i romanen och det är nog faktiskt skildringarna av min älskade stad som resonerar högst hos mig. Det är så fantastiskt bra! Jag rör mig i områdena där boken utspelar sig hyfsat ofta, särskilt förra helgen befann jag mig på såväl Järntorget som Andra Långgatan, och jag gick gymnasiet på Schillerska och kan gatorna däromkring som i min egen ficka. Mycket bra! Men handlingen är spännande också - upplösningen, eller vad man ska kalla det, på en elektronisk konsert på hemlig lokal, är riktigt kittlande. Jag gillar dessutom verkligen hur allt knöts ihop. 
 
1989 började jag grundskolan och har alltså endast barnaminnen därifrån, men läs gärna Annas fina text, om nostalgi och staden på den tiden. Detta är även månadens bok hos Bokbubblarna, jag ser fram emot att prata med de andra på torsdag! 
 
Boken finns att köpa här eller här